Bjudning med småbarn

Slängs mat kors och tvärs, från vem. Gäster eller era barn. Är det gäster behöver de inte komma. Är de era barn (den äldre) kanske det är dags att uppfostra. Har inget minne av att barn kastar mat omkring sig på våra släktmiddagar. Ok, 1-2 åringar är lite kladdiga men inget mer.

Ja det låter lite som ni behöver gränser i ert hem.

Här hemma leker barnen i ett dedikerat rum. Vi har lyxen att kunna avvara ett helt rum på nedervåningen till lekrum, och där inne är all leksaker. Visst kan de ta ut leksaker till köket om de vill ha sällskap medan vi lagar mat, men då är det en leksak i taget som gäller. Den läggs tillbaka innan nästa bärs ut.

Barnen har en stående inbjudan att delta i alla hushållsuppgifter. Ibland vill de inte och då är det okej, men ofta vill de gärna vara med på vad vi sysslar med och bidra till familjen. En fyraåring kan placera ut tallrikar vid bord, plocka ur disken, hjälpa till att torka av ytor med en egen trasa medan du får bredvid med en egen. Barn tycker också det är kul att laga mat. Vår 1,5-åring älskar att sitta på diskbänken och titta när jag bakar och lagar mat. Hon får vara med på de moment hon kan, vispa eller kanske hälla mjöl i smeten med min hjälp.

Kasta mat känner jag inte igen. Min äldsta kunde göra det när trotsåldern var som värst vid 2-årsåldern. Då gjorde hon det som en protest när hon inte fick som hon ville eller när hon blev frustrerad på något, tex att hon inte kunde själv. Tricket är att behandla roten till den känslan, inte relationen. Att skälla för att mat hamnar på golvet hjälper inte, utan barnet behöver hjälp med orsaken till känslan och handlingen. Är detta ett stort problem, och något ni inte jobbat med innan, kanske barnet som inte kan hantera känslorna få äta innan gästerna kommer, så kan ni öva de gånger ni är ensamma med barnet.

Annars då:

- involvera gästerna i matlagningen.

- duka långt innan gästerna kommer. Kanske direkt efter förra måltiden vid bordet (även om den var kvällen innan)

- låt ena föräldern ta ut barnen ur huset medan den andra fixar.

- måltidspreppa så långt som möjligt. Hacka grönsaker dagen innan, skala potatis och lägg i vatten flera timmar innan.

Men varför ska ni ha en massa bjudningar just nu? Låter ju jättekul att du får stressa och svettas och blir osams med maken din. Är det värt det? Uppfostra barnen eller alternativt skaffa barnvakt så blir det nog roligare. Inse att du är en förälder nu där livet inte riktigt kan levas som innan. Vad trodde du?

Involvera barnen i middagen, se dem som en del av bjudningen. De kan få egna små uppgifter. Sen är det svårt att socialisera med småbarn, det är bara att acceptera att samtalen inte är som förr. Det blir lite hackigt men så är det. Bara att härda ut tills barnen är 4-5 år någonting.

Vad är det för bjudning ni ska ha? Är era barn de enda? Bästa stället att umgås med barn skulle jag säga är picknick på utegård till en helgstängd förskola. Då är det inhägnat och barnsäkrat. Bjud på tex frallor med olika pålägg/dryck/kakor. Låt ungarna gå ifrån och leka när de tröttnar på att sitta still.

Om du tycker det är stressig att bjuda på middag, bjud inte då, inte svårare än så.
Fast problemen du listar har ingenting med att vara tvåbarnsföräldrar att göra, utan hur ni väljer att uppfostra era barn. Att ni underhåller era barn hela tiden, tillåter dem att kasta med mat, jagar dem runt husten och trugar i dem mat, är det ert val. Inget av det är en nödvändighet.

Enkelt. Ha inga bjudningar. Ni har barn nu, livet ändras.

Dela upp det så att en är 100% ansvarig för barnen och den andra 100% för gästerna och deras fix (fram tills barnen somnat).

Ge barnen att äta innan er andra.

Och som andra sagt. Förbered så mycket som möjligt. Duka några timmar innan. Gör mat som ska stå och puttra från lunchen och klarar sig själv fram till matdags mm

Det finns ju olika sorters bjudningar för olika tillfällen och gäster tex:
 * Bjuder andra barnfamiljer med fokus på lek och därför blir det kanske picnic/enklare mat eller grilla korv på en lekplats eller i skogen. Inte mycket att förbereda och det är inte så stor förväntan på uppförande på en lekplats eller i skogen.
* Finare middag, 3-rätters med förväntan om vuxenprat = barnvakt tar hand om barnen antingen hemma hos er eller kanske någon släkting såsom mormor/morfar/farmor/farfar kan ta barnen över natten?
* delad middag, först äter barnen det som de gillar tex tacos eller makaroner/köttbullar eller annat som man vet att de gillar och äter. Sen får de härja lite fritt eller titta på tv/ha andra skärmar, under tiden äter de vuxna mat som de små inte är så intresserade av. Men utan barnvakt så kommer det inte bli så avslappnat ändå, men man kan då tex dela tiden tex ni håller koll på barnen 15 minuter i taget, även om det innebär att maten blir kall...

Min erfarenhet är att finare middagar kommer gå bra när barnen är 5-10 år ungefär. Först då kan man 1)resonera med dem i förväg 2) muta dem med något så de är lugna under middagen

Sänk kraven på att allt måste vara perfekt.

Fundera över vad syftet är med bjudningen, är det för att leka lyckliga o perfekta hemmet eller för och ha trevligt med vänner? Tror det blir mer riktigt om du slutar oroa dig för att barnen stökar till och tar det som det kommer. Är det inte kul så gör det inte.

Skulle också fundera över syftet med bjudningen. Är det själva grejen att visa upp ett perfekt städat hem med fin dukning och flera rätters hemlagad mat, eller är det att få umgås med vänner? 

Gör det så enkelt som möjligt. Beställ pizza med hemkörning, ät från kartongerna, drick alkoholfri öl, glass ur frysen till dom som vill ha efterrätt. Keep it simple. Tänk noll förberedelser, lätt att städa upp efteråt, och fokus på att man ska ses och ha trevligt en stund. 
Annars är ju knytkalas jävligt underskattat och spralar ut fixandet på fler. Även "finare" middagar har vi haft som knytis, och då är det alltid underförstått att den vi är hemma hos slipper ordna med någon rätt/mat utan dennes bidrag består i dukning och disk/städ efteråt. 

En kompis barn har mer spring i benen så när hon har någon lite längre bjudning brukar hon införskaffa något som håller ungarna sysselsatta ett tag, typ ett nytt sällskapsspel, TV-spel eller något dom kan aktivera sig med ute som är enkelt att sätta igång med typ badminton. Men hon har även haft barnen hos barnvakt, om vi vuxna ska dricka alkohol.

Om man håller på att dräpa sig för att få till en middagsbjudning så förstörs ju allt som är roligt med det. 

Skaffa barnvakt är ett hett tips om ni vill ha en bjudning i lugn och ro. Annars kanske typ knytkalas eller ta catering gällande maten kan funka? Du har ju fått svar i den här tråden av folk som har väldigt lugna barn som inte kastar mat omkring sig. Jag har inte den typen av barn utan mina är också vilda och kräver ganska mycket. Då är det verkligen ett problem om man vill kunna leva som innan barnen kom. Vi kan inte det helt enkelt och har accepterat det. Ska vi bjuda hem folk så är det oftast såna som är mer förstående till att barn är barn.

Haha, du är nog den första som kallar mina barn lugna. Därav mitt tips att en har 100 % ansvar för barnen och den andra för gästerna.

Vad baserar du egentligen ditt svar om att de som svarat i tråden har lugna barn?

Vi hade inga middagsbjudningar när dottern var så liten, vi gick inte på några heller. Då var hon trots allt lugn, men mycket logistik med små barn ändå. Däremot picknick eller lunch/brunch hemma. Inte så jäkla uppstyrt utan rätt enkelt, och då får folk ta det för vad det är. Helst dock med andra barnfamiljer. Mina barnfria vänner träffade jag helst på egenhand.

Sen tycker jag överlag middagsbjudningar är väldigt överskattade även innan barn.

Mitt första tips är: sänk ribban. Håll det så enkelt som möjligt. Skippa konceptet "middagsbjudning med hemlagad 3-rätters" utan tänk istället mingel och umgänge. Hämtmat såsom pizza och öl/läsk funkar utmärkt. Kanske piffa till det med en god sallad till. Grönsaksstavar och dipp till barnen. En skål godis eller chokladbit till kaffet efteråt.

Mitt andra tips är att dela på er. Om ni är två vuxna så låt den ena ta en utflykt med barnen medan den andre röjer hemma. Vi hade också vilda barn i den åldern och det var stört omöjligt att få något gjort när alla var hemma samtidigt. Det är stor skillnad när de blir ett par år äldre så det är bara att hålla ut :)

Sist men inte minst- det är ju för umgängets skull man bjuder hem sina vänner. Allt behöver inte vara perfekt. Ett alternativ är annars att ses utomhus. Särskilt bra under sommaren och nu under coronatider.