Inlägg från: Tom Araya |Visa alla inlägg
  • Tom Araya

    Är invandringen en belastning?

    FDFMGA skrev 2021-09-19 19:30:54 följande:
    Det beror nog mest på vad man har för människosyn. Visst har det funnits människor  - och visst finns det fortfarande människor - som ser på andra människor som att de utgör en belastning.

    Åsikten att andra är en belastning har orsakat mycket skada genom åren, man skulle ju kunna påstå att åsikten i sig är en belastning, därmed inte sagt att den som ser andra som en belastning är en belastning.

    För övrigt  så finns det ju folk till allt - även sådana som upprättar sina privata belastningsregister.
    Även de som inte kan se hur vissa saker belastar samhället och ekonomin kan vara en belastning och påverka politiken till att utgöra en belastning.
  • Tom Araya
    FDFMGA skrev 2021-09-19 20:06:08 följande:
    Notera att till och med Ulf Kristersson förmådde gör distinktionen mellan person och företeelse och han förmår säkert också att skilja på åsikt och person.

    Man brukar ju beskriva alliansen mellan M, KD och SD som blåbrun - när man ser människor som en belastning har man definitivt placerat sig långt in i det bruna  - alternativt är man bara tankeslapp eller är drabbad av uttryckssvårigheter.

    Det sistnämnda är definitivt en belastning, företeelsen alltså, inte de drabbade.
    Jag ser inte människor som en belastning i generell mening.

    Jag har varit väldigt tydlig med att jag inte anser att invandrare gör fel och att något jag här tar upp är något som ska läggas invandrade till last, i de flesta fall (undantag finns).
    Allt jag anser har gått fel med förd migrationspolitik lägger jag våra svenska politiker till last. Det är deras politik som ger negativa konsekvenser för samhället.

    Migrationspolitk kan däremot vara kostsam och därmed belasta ekonomin.

    Den kritiserade politiken missgynnar även invandrade som vill och försöker komma in i samhället... så från vilket håll finns här något man kan betrakta som belastning?
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-19 20:22:10 följande:
    Nej, det bekräftar att du säger att de tas pengar från än det ena, än det andra till migration och etablering och att då det visar sig att än det ena och än det andra 'tagit pengar' från migration och etablering  - allt enligt din princip om att 'ta pengar' som du förfäktar i tråden - så säger du att de områden som fått mer pengar är eftersatta. 

    Sen är det bra att data och fakta ligger till grund för de påståenden du gör istället för lösa påståenden och tyckande.  Vissa typer av brott har ökat, men framför allt är det att polisens arbete gett mer resultat tillsammans med skrärpa lagar och strängare straff som gör att anstalter och fängelser är överbelagda.  Domstolar och kriminialvården bygges inte ut i samma takt som polisens resultat ökade och lagarna skärptes

    Anmälda brott enligt BRÅ - notera att det är absoluta tal, lägg till befolkningsökningen för att se om det är relativ ökning eller inte. 

    www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper.html

    "Under 2020 anmäldes cirka 1,57 miljoner brott, vilket innebar en ökning med 18 500 brott (+1 %) jämfört med året innan.


    De kategorier av anmälda brott som ökade mest i antal under 2020 var skadegörelse­brott (+14 %) samt narkotikabrott (+10 %). De största ökningarna inom skadegörelse­brott gällde brottstyperna skadegörelse mot stat, kommun, landsting (ej klotter) och klotter mot kollektivtrafiken. Den största ökningen inom narkotikabrott gällde brotts­typerna eget bruk samt innehav.


    Den kategori anmälda brott som minskade mest i antal (?11 %) under 2020 var bedrägeri­­brott.

    ...


    Av samtliga anmälda brott 2020 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 27 procent, brotten mot person 19 procent, skadegörelsebrotten 15 procent och bedrägeribrotten 14 pro­cent.


    Den senaste tioårsperioden (2011?2020) utmärks av en minskning av stöldbrottens an­del av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 12 procentenheter. I de övriga brottskategorierna har andelen ökat eller varit oförändrade. Andelen bedrägeribrott har ökat med 6 procentenheter och andelen skadegörelsebrott har ökat med 3 procent­enheter, medan narkotikabrotten och brotten mot person har ökat sina andelar med 2 procentenheter vardera."


     


    Jag har koll på statistiken.

    I det här fallet, då det handlar om rättsväsendets resurser i förhållande till omfattningen på begångna brott så är det de absoluta talen som är intressanta. Dessutom är det naturligt att med en ökad befolkning så begås fler brott och därmed ökar behovet av rättsväsendets resurser.

    Vissa brottstyper borde rimligtvis hänga ihop med Covid-pandemin, färre ute om kvällar och nätter, påverkade på krog och restaurant o.s.v. under 2020 och 2021.
    Det borde innebära att färre blir rånade, misshandlade, hotade och våldtagna av okända i det offentliga rummet, medan misshandel och sexuella övergrepp i hemmen av gärningsmän i bekantskapskretsen sannolikt ökar istället.
    Är det någon skillnad i anmälningsbenägenhet hos offret för de olika brotten?

    2013 gjordes 1 401 982 anmälningar om brott. Motsvarande siffra för 2020 är 1 566 872, det är en ökning på nästan 12 %. Det är ingen drastisk ökning över en 7-årsperiod, men ökningen behöver likväl motsvarande resurser hos rättsväsendet (förutsatt att resurserna tidigare har varit tillräckliga).


    Antalet poliser per invånare har sjunkit med över 8 % mellan 2010 och 2019.
    Dels har man inte utbildat så många som behövs, men man har också haft problem med att många poliser slutar. Under 2015-2019 slutade 2100 poliser utan att ha gått i pension. Bara 2019 slutade 400 poliser. Tidigare hade man också stora problem med både för få sökande/antagna till utbildningarna och sedan även en kraftig nedskärning i antalet platser. Vissa år har antalet utbildade inte varit fler än de som går i pension.
    Det här kommer att ta tid och kräva stora satsningar för att komma ikapp.

    Ur en artikel från SVT 2020:


    "För tio år sedan fanns 216 poliser per 100 000 invånare. Förra året var polistätheten 198 poliser per 100 000 invånare. Polistätheten har minskat varje år tills förra året då det blev en svag ökning jämfört med året innan."


    "En av anledningarna till att polistätheten sjunkit är att landets befolkning vuxit. Men även om man ser till absoluta tal är utvecklingen svag. År 2010 fanns 20 292 poliser. Förra året fanns det 20 423 poliser. En rejäl ökning jämfört med 2018 men bara ett hundratal fler än för tio år sedan."

    Många poliser fortsätter lämna kåren | SVT Nyheter

  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-19 20:51:06 följande:
    Det är väl inte jag som delar upp samma tillgångar fler gånger, det är inte jag som säger att tillgångarna från A skall ges till B..

    Jag säger att A får dessa tillgångar (som inte är Bs) och B får dessa tillgångar (som inte är As) - jag skiljer alltså helt på de tillgångar som A och B får, medans 'principen' inte kan skilja på A och B utan de tar tillgångar från varandra.
    Men eftersom A's och B's tillgångar har samma källa, så finns det en tydlig logik i resonemanget att de hör ihop vad det gäller statens finanser.
    Mer till vissa ger mindre till andra. Denna princip kan påvisas med praktik, medan det du talar om är en modell som bara existerar i teorin. 

    Det skulle vara kul att se dig förklara ditt resonemang kring ekonomi för herrarna i Lyxfällan, när de står med tillgängligt kapital i reella sedlar i handen, som ska fördelas mellan de olika utgiftsposterna... "jag tar väl inte från någon annan utgiftspost (som mat, hyra, lån, andra räkningar e.t.c.) genom att lägga mer pengar på andra (exempelvis nöjen)?!" Skrattande
  • Tom Araya
    FDFMGA skrev 2021-09-19 22:02:38 följande:
    Javisst kan man kritisera det faktum att det inte funnits mycket till samstämmighet  mellan migrationspolitik och integrationspolitik under en längre tid.

    Men min första kommentar avsåg just påståendet att människor är en belastning, alltså inte en kommentar på något du skrivit. Det här kommenterade jag:

    "När man läser den här tråden - och många andra - blir man brutalt påmind om att det finns svenskar som utgör en belastning på väldigt många olika sätt och nivåer.".
    Ja, det finns ju de som anser att sjuka, handikappade och arbetslösa är en belastning. Det här är också grupper som drabbas av en ansträngd tillgång på resurser när kostnaderna för stat, landsting och kommun ökar.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-19 20:06:04 följande:
    Jodå, det var ett svar på frågan - men inte det svar som din frågas premisser byggde på och som du undrade över.  

    Svaret byggde istället på de premisser som bygger på data och fakta om frågan.

    Nej, det var inte ett svar på frågan.
    Du har ingen aning om det jag frågade om.
    Du besvarar din egen fråga och försöker att applicera den på mina frågor, inget annat.

    Det du kallar "data och fakta" saknar detaljbeskrivning om innehållet och du kan därmed inte styrka att det är relevant för min fråga.


    Vill man försöka besvara min fråga på det sätt du önskar, så behöver man ställa följdfrågor.

    -Vad innebär "koll på gängen"?


    -Innebär "koll på gängen" att alla aktiva i gängen är identifierade?


    -Kan det uteslutas att personer som illegalt vistas i landet är aktiva inom organiserad brottslighet och i de kriminella gäng som är aktiva i Sverige?

  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-20 08:01:23 följande:
    Det är väl tvärtom - då jag gör en fördelning av inkomsterna genom att lägga utgifter i olika budgetområden så står företrädare för 'principen' och stammar om att alla utgiftsposter tar pengar från andra utgiftsposter.
    Fast det du säger saknar betydelse för ekonomin i stort då medlen har samma källa. Principen är ändå gällande att mer till vissa utgiftsposter ger mindre till andra.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-20 17:21:31 följande:
    Det kallas budgetering eller fördelning av medel

    Inte att en utgift 'tar pengar från en annan utgiftspost' - men du får självklart kalla det för vad du vill, och jag får självklart opponera mig mot denna förenklade och missvisande bild där syftet inte är att beskriva 'principen' du talar om utan att helt enkelt peka ut migration och etablering som skyldiga till att det saknas pengar på annat håll.
    Det blir svårt att hävda att kostnader av den omfattning som 2000-talets flyktingmottagning orsakat inte skulle påverka finanserna och därmed hur pengarna räcker till för andra behov.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-20 18:18:16 följande:
    Det där var ju en endimensionell analys,  utan invandrare skulle Sverige stanna - det vet du säkert lika bra som jag? Sjukvård, transport, restaurang/nöje och andra serviceyrken skulle ha svårt utan de som kommit ill Sverige från andra länder.
    Nej, Sverige skulle inte stanna utan invandring, vi skulle ha lite färre av restauranger och personal inom vissa områden, men med mindre befolkning så behövs färre anställda inom den offentliga sektorn.

    Sedan ska man inte dra all invandring över en kam, för det är olika.
    Arbetskraftsinvandring har givit mycket goda resultat, medan flyktinginvandring inte har gjort det. Under 2000-talet har invandringen mer bestått av flyktingar.

    Så om man tror att flyktinginvandring ska ge samma resultat som arbetskraftsinvandring och därmed uppfylla ett behov vi har, så får man tänka om, för det blir inte resultatet.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-09-20 18:18:16 följande:
    Varje person i den första generationen kanske inte bär sina kostnader, men kommande generationer bär denna kostnad och mer därtill. 
    Statistik har visat att inte ens andra generationen ger särskilt goda resultat om de invandrade är lågutbildade och kommer från en helt annan kultur. Först vid tredje generationen börjar resultaten bli ungefär likvärdiga som för infödda.
    För att kunna räkna in ett plus krävs dessutom att vi under tiden som tidigare invandrade etablerar sig, får barn som växer upp e.t.c. tar emot betydligt färre invandrare som behöver omfattande stödresurser under långtid (lågutbildade flyktingar typ).
    Padirac skrev 2021-09-20 18:18:16 följande:
    Menar _du_ att det saknas pengar i något utgiftsområde, pengar som istället skulle ha lagts i ett annat utgiftsområde utan migration och etablering? Är detta spekulationer eller har du fog för ditt påstående?
    Självklart saknas pengar på många håll.

    Den enorma merkostnaden för Karolinska sjukhuset lär nog inte ha ha budgeterats för, utan den lär nog fyllas med pengar som man hade tänkt och velat lägga på annat. 

    Rättsväsendet behöver mer resurser och man behöver även satsa på polisyrket så att det blir lockande istället för motsatsen, med tanke på hur många man tappat under de senaste 10 åren.

    Inom området försvar och krisberedskap finns enorma behov då det använts som budgetregulator under 30 år.

    Inom sjukvården finns brister, framförallt brist på personal. Även här skulle fler kunna behållas och rekryteras om man gjorde satsningar på personal.

    Socialt stöd är svårare att få idag och är snålare än för tio år sedan, vilket drabbar framförallt sjuka och handikappade.

    I skolan saknas mycket av resurser för en mer individanpassad undervisning för barn med olika svårigheter.

    Sedan finns det även andra utgiftsposter som jag tycker är ett slöseri i förhållande till behoven i kärnverksamheten, men kostnaden för migrationen är överlägset störst.

    En annan resursfördelning som inte handlar om pengar, men ändå är ett påtagligt exempel på hur människor och samhället drabbas är bostäder, där stor brist råder, framförallt på hyresrätter och man har en stor del av lediga bostäder i besittning för flyktingars räkning.
Svar på tråden Är invandringen en belastning?