Nervös inför äggplock
Jag tänker att jag delar min upplevelse för någon som läser tråden nu i efterhand😊
Jag blev aningen överstimulerad vilket gjorde att redan på ultraljudet dag 5 tror jag det var så sa man att det kommer bli totalfrys. Jag blev väldigt känslig i äggstockarna vilket gjorde att även en kort lugn promenad gav mig mensvärk känsla vilket jag tog en Alvedon för ibland. På äggplocket var jag därför redan lite orolig för att så små dunsar som promenaden gav gjorde att värken hela tiden tilltog så hade jag en känsla att ja skulle uppleva ingreppet som smärtsamt. Därför var jag tydlig att jag hade ont redan när jag kom dit för att få allt dem kunde ge. Fick en vanlig Alvedon och en Alvedon med morfin i samt en lugnande tablett jag hade bett om på senaste ultraljudskollen innan uttaget iom att jag har tendens att bli så nervös.
Infarten sattes och en timme efter vi hade anlänt så var det dags för oss.
Dem gav en dos morfinliknande preparat och började därefter ge mig lokalbedövningen i slidan med sprutorna.Det stack till lite som hos tandläkaren,hanterbart. Väldigt kort därpå satte den igång med ingreppet. Dem är tvugna och trycka ultraljudsstavent ganska hårt uppåt för att hamna rätt och det är inte jätte skönt men och väldigt hanterbart. Sedan stack dem med instrumenetet för utsugning genom slidväggen
Jag tyckte de gjorde väldigt ont mem när den va igenomnså upplevde jag inte sugandet som smärtsamt vad jag uppfattade de som. Det var att dem hela tiden behövde vinkla upp/ner/till sidan fär att ta nästa blåsa som kändes som dem hade en stavmixer och röjde runt. Jag hade vid dessa tillfällen ljudigt ut aj och man såg nog tydligt att jag hade väldigt ont så jag fick en till dos mofin. Men grejen med morfinet är att man känner sig lite snurrig men jag vet inte om jag upplevde den som smärtstillande som jag hade förväntat mig. Sen va det dagas för andra sidan och det gjorde väääldigt ont. En sida kan va lättare än andra och den sista sidan va uppenbarligen svårare för då började jag verkligen böla av smärtan. Den erbjöd luftgas när det var tre blåsor kvar att tömma men då kände jag att det var för sent och jag ville inte bli helt snurrig i slutet.
Sen va de klart på ungefär en kvart och smärtan lättade mycket så fort nålen va ute men stark smärta kvar.låg ungefär en timme kvar tills jag kunde kissa lite. Direkt vi kom tilbaka till rummet fick jag lite frukost och reultatet direkt efter det. Hon kom in med papper där det stod att dem hade fått ut 16 ägg och det kändes som ett plåster på såren men jag va otroligt känslig efter detta för jag kände mig traumatiserad trots mental förberedelse av smärtan. Tror de också va anspänningen på 1,5 år på väntan på denna dagen också som hade med min känslighet att göra.
Jag låg hela dagen hemma då första 6 timmarna efter va jobbigast att röra sig men efter det började det kännas enklare. Idag är dagen efter och är jag stilla känner jag inte någon smärta mem lite uppsvullen fortfarande i magen. Det känns när jag rör mig även idag så jag kommer vara hemma resten av veckan men räknar med att må bra på måndag igen och redo och jobba.
Vill ge mig själv någon dag och landa då det inte blev som jag hade hoppats. Men min egen teori är att är man överstimulerad och har ont innan så är risken större att ingreppet gör ondare.
Jag skriver inte för att skrämmas utan för att man kan mentalt förbereda sig men att det blir bra sen. Unna dig själv någon god mat efter eller en glass för fasen tjejer vad vi är grymma som gör allt detta för att förhoppningsvis få en liten plutt en vacker dag.
Lycka till💕