För oss 35+ som försöker bli gravida

jag är så sjukt ledsen, i tre år 36 månader har jag hoppats på att bli gravid och i 36 månader har jag gråtitnär mensen kommer. Senaste månaderna har jag fått tvinga min man som lessnat och inte längre känner att han villl ha barn. Jag hade satt den här månaden som slutdatum, mentalt. Hade önskat att min man var med på noterna och hade velat köra all in, sex hela veckan runt äl. Men han säger definitivt nej nu. Han vill inte längre, han är också rädd att vi ska få missfall eller hamna i en situation vid ultraljudet att barnet kanske inte är helt friskt. Jag är 43 han är 47. Vi har en fantastisk son sedan tidigare. Åh vad jag älskar min son. Men jag har ända sedan jag höll min son första gången i famnen känt att jag vill ha fler barn. Vi försökte redan 10-11 månader efter förlossningen. Min son kom till på andra försöket så vi var nog lite att det här kommer gå fort. Jag blev gravid redan efter andra försöket igen men det slutade i missfall.Det är så fruktansvärt jobbigt att kommit till ett slut, att vi inte kommer få fler barn. Dels känns det jobbigt för mig, att ta tag i alla barnsaker jag sparat tom barn nr2. Men sen tänker jag så på min son. Han är 4 år och har inte frågat eller saknar något syskon. Kanske han aldrig kommer göra det. Men jag känner sån sorg att jag inte kan ge honom ett syskon, att han aldrig kommer bli farbror, morbror eller att hans barn aldrig kommer ha kusiner. på. Hans sida. Att han kommer få stå ensam den dag vi dör, ensam med allt dödsbo och sorg. Att han inte kommer ha någon att dela minnen från uppväxten med?
jag ångrar så att jag inte tog tag i vår ofrivilliga barnlöshet mer redan för 2 år sedan. Jag var kontakt med vården flera gånger men eftersom jag passersy 40 och redan hade ett barn gav de mig ingen hjäl. men jjag ångrar att jag inte stod på mig mer. De gjorde några tester, sköldkörtel osv och allt såg bra ut. det gav mig hopp. Men varför vad jag dem inte fortsätta när det såg bra ut. Jag har varit rädd för tabletter för att utöka ägglossningen. Samtidigt har de sagt att allt tyder på att jjag har  regelbunden ägglossning och då ska man inte ta tablette. jag får utslag på clearblue exakt på dag 12 varje månad, ägglossning dag 14  och mens 14 dagar senare. 
jag ångrar att jag inte tagit tag och hårdtränat, tänk om en extrem träning efter förlossningen hade gjort att jag blivit gravid. När jag blev gravid med min son var jag nästan underviktig och tränade hårt.
istället har jag varit så rädd efter missfallet att träna för hårt för att få missfall,när vi har försökt att skaffa barn.
jag har pendlat sista tiden med att se fördelarna med ett barn. Jag har så mycket tid att ge min son som jag ser att tvåbarnsmammor inte kan ge. De behöver fokusera på den nyfödda bebisen men jag kan åka rutchkana å bada osv med min son. 
men jag är så orolig att han ska känna sig ensam, när han blir äldre och inte har någon syskon. När vi åker på semestrar osv.
jag längtar så mycket efter en bebis till och jag blir så ledsen på min man som gett upp och inte villl försöka. samtidigt köper jag hans argument, jag har själv tänkt tanken att vi har det så bra, vår son är fantastisk. Och om jag blir gravid nu så kommer jag vara 62 år när hen tar studenten. 74 när hen är 30. Men samtidigt känns det viktigt med ett barn till just för att jag är gammal förälder så att min son inte blir ensam. Men jag kommer inte kunna övertala min man och vi blir inte gravida, jag förstår inte vad som är fel? 
han har inte testat sig överhuvudtaget och har inte velat göra några privata utredningar. å även där med tanke på vår ålder så har privata kliniker som jag varit i kontakt rekommenderat oss konstgjord befruktning. Jag förstår bara inte hur det kunde vara så lätt för 4 år sedan men inte nu de senaste tre åren. Vad kan ha hänt? Stress, sömnllöshet osv kan absolut spela in men det är så jobbigt, allla mina vänner har nu två barn, och vi har kämpat å kämpat o nu verkar det vara definitivt slut på kämpandet. 

Hej

Jag har följt tråden lite då jag också är 35+ (36 år) och försöker få barn nr 2.
Första kom via IVF och nu måste vi göra IVF med PGT för att få ett andra barn.  Vi har nu gjort våra 3 behandlingar. Och verkar mot alla odds ha ett friskt embryo i frysen som vi ska sätta in i februari eller mars. Men chansen att det blir ett barn är inte så stor... 

Jag är också deppig över att "bara" ha ett barn.  Jag har själv många syskon och är så glad för det. Känner oro för att mitt barn ska känna sig ensamt. Även om hon aldrig uttryckt det (hon är 3,5 nu).

Däremot så är min man (pappan) endabarn och tycker inte alls att det är något problem.  Han har aldrig känt sig ensam under uppväxten.  Och då har han inte ens jämnåriga kusiner, alla är minst 8 år äldre... han har sina vänner. Både vänner som är endabarn och vänner med syskon.  
Jag har kompisar som är endabarn som inte alls är missnöjda.  De är fina vänner och snälla och trevliga. Enda skillnaden jag märker är att de oftare har egentid och uppskattar egentiden mer. Jag kan bli stressad över att vara själv många timmar eller ett dygn.   Min man och mina vänner som är endabarn blir inte alls stressade över detta. De är generellt mycket lugnare och tryggare med sig själva.  Och bra på att hitta på projekt och njuta av att göra det De själva vill.

De tankarna lugnar mig.  Även om jag själv verkligen önskar fler barn. För jag tyckter det är så roligt med barn.  

Ja när man har försökt att få ett syskon till minstingen i 29 månader, så hoppas man att detta är ägget med guldkant. 

Ja så många mf och ma som man fått genom åren så känner jag mig bekvämare med att börja tidigt. 

Men jag förstår att du inte vill bygga upp förhoppningar för tidigt. 😊

Min äl kom enligt FF cd11 tydligen vilket betyder att jag är på äl+3 idag. NC vill dock inte godkänna dagens tempökning. sänker jag tempen lite hos NC säger den att den vill ha mer data 🤔 . är lite ledsen att vi inte hann få till fler mysdagar.. rädd att det vi har inte räckte. fick en ordentlig äl denna månad oxå med ömma bröst, yrsel, illamående ,och ägglossningssmärta 😆

Ja man vet ju det innerst inne att allt som krävs egentligen bara behöver vara en gång hehe men man tänker samtidigt att det borde tagit sig när man myst mycket haha . 

fråga, händer äl På dagen för temphöjningen eller dagen innan temphöjningen?

Hej!

Jag har varit bortrest i en vecka och tänkt på helt andra saker än att försöka bli gravid. Det har varit så himla skönt! Har bestämt mig för att inte tempa denna månaden. Har bara två ÄL stickor kvar här hemma så kommer nog använda dem men inte köpa fler. Har hyfsat regelbunden menscykel så vet på ett ungefär när ÄL kommer att vara ändå. Känns skönt med en paus.

Grattis!! Ja nu håller vi tummarna att det inte är kemiskt ❤️😍👏🏻

Vi har inte blivit utredda faktiskt så jag har ingen aning om hans simmare.