Badar du ute i sommar?

Om jag går till stranden så är det inte för att jag vill visa upp mig utan för att jag vill bada och svalka mig när det är varmt.
Jag gillar att sola,men klarar inte att bara ligga i solen utan möjlighet att kunna svalka mig.
Det finns säkert de som vill visa upp sig på stranden.
Men merparten som går dit gör det nog för att bada.

Ja,det är klart. Men det är inte detsamma som att vilja visa upp sig.

Det är väl självklart att man kan ha något emot det. Men man väljer att inte låta ens osäkerhet styra ens liv.

Jag badar alltid ute på sommaren, men inte för att visa upp mig utan för att jag vill bada. Då ingår det att man syns om någon annan är där samtidigt.

Jag kan bada bland folk och åka lite längre för att bada enskilt. Det beror på hur mycket tid jag har.

Men fråga de kvinnor som anmärkte på din kropp. Hur tusan ska vi veta?

Kan inte påstå att jag gillar att visa upp mig. Men jag tycker om att åka till stranden och bada på sommaren så jag gör det.
Jag har haft mer komplex för mig kropp, även om den tidigare var både smalare och mer vältränad. 
Men jag har jobbat mycket med min självbild och även gått på badhus som en del i min träning. Känns så skönt att se att det finns alla sorters kroppar och det är okej att inte ha en perfekt midja.
Livet är för kort för att gå och oroa sig för vad andra tycker om ens kropp. Viktigast att ta hand om den så gott man kan!

Det kanske ligger något i det?

Som jag kan se finns det bara två möjligheter. Antingen har du misstolkat vad som sades.

Den andra möjligheten, och förhoppningsvis mindre troliga anledningen, är att de tycker väldigt illa om dig och vill såra dig.

Har inte sagt min åsikt.

VEM orkar bry sig om hur man ser ut när man plågar sig ut i en svensk sommar-sjö eller i havet!!! en vanlig sommar........när man fryser så man skakar......? Man kan ju kasta sig ut i vattnet men varför dra på sig en hjärtinfarkt?

Det där är bara något man säger även om det borde vara en reell sanning och den enda faktiskt. En kropp är materia vi inte valt eller har kontroll över. Vi vissnar från tidig ålder och får resten av tiden låtsas att vi accepterar oss själva för att inte verka svaga och falla in i en depression.
Att kommentera andras kroppar ser jag som väldigt ungt eller att man själv är osäker. Hade någon kommenterat min hade jag snoppat av dem i vuxen ålder och inte orkat bry mig, men det som präntats in en som liten blir ofta svåra komplex man får leva med och det är olyckligt. Jag kommer aldrig att gilla min kropp och varje steg i bikini inför andra kommer att utföras under medvetet obehag, men inte fan kommer det att stoppa mig från att bada (det fucking bästa jag vet) likaså sola, och att klämma in mig på en ganska fullproppad strand som jag hatar egentligen. Avskyr folkmängder, men där jag bor existerar inga folktomma stränder, så bara att bita i det bittersura äpplet och våndas.

Vad jag tröstar mig med är att de allra flesta, vi talar hundratals säkert tusen en het sommardag, ser ganska fula och operfekta ut och ser  inte särskilt mycket bättre ut än jag. Endast kanske 5-10 st har såna kroppar jag skulle kunna dö för att ha fötts med men herregud. De är ofta under 20 och är en bråkdel. Så mitt råd till dig är. NJUT AV STRÄNDER; SOMMAR, DIN KROPP SÅ LÄNGE DEN FUNGERAR, OCH KÄNN VATTNET OMFAMNA DIN MÄNSKLIGA KROPP SOM SERVAR DIG:)

Du är vuxen och ingen människas (kvinnas åsikt bekommer dig längre och kan beröra dig)