Jag ångrar mitt andra barn

Jag vet att jag hade varit frisk och så småningom slutat älta om syskon när tiden fick gå tills det var försent att få ett till barn kunde ha lämnat sambon för länge sen och fått vara varannan veckas mamma till en glad liten tjej. Fy fan vad detta smärtar. Även då att han hade haft lättare med bara ett barn, nu känns det ju som att hon blir åsidosatt även med ett syskon när det bara finns en förälder tillgänglig

Jag har sökt hjälp men det hjälper inte, blir bara värre och värre jag får troligtvis förlika mig med att barnen har sin pappa som kommer älska och ta hand om dom, och hoppas att smärtan lägger sig med tiden för min äldsta dotter ???? jag har vid tillfällen skrivit att han ska säga att jag är död, så hon kan få påbörja sin sorgeprocess över att inte träffa mig mer jag kommer inte följa med henne på hennes första skoldag, alla sådana saker, det gör så ont i mig vad jag ställt till med, även om jag trodde jag gjorde ngt bra som blev ödestigert för hela vår familj och alla runtikring min mamma är helt knäckt över allt med

Nej det tror jag inte heller han ville men önskar så han aldrig hade tjatat och tagit reda på mer fakta innan han övertalade mig, el att jag tog reda på mer fakta

Jag ångrar vi fick ett till barn, av alla ovan skäl och vill därför inte lära känna henne, för jag kan inte vara två barns förälder, därav att jag bara ville ha kontakt med min stora. Så som du skriver, det klämmer vid den lilla då jag inte orkar med att vara förälder till två barn och nu inte ens till ett barn Jag vill absolut bli bättre; om inte för barnens skull så åtminstone för min egen, för hela mitt liv är oxå över som det är nu

Det kan jag inte uttala mig om, ett barn varannan vecka, sagt det idag igen, lika bra han säger jag är död,

Vilket jävla helvete jag försatt barnen och mig själv i, för jag skulle propsa på ett syskon, mår så dåligt så jag lika gärna kan dö min familj orkar inte med detta heller så förlorar förutom barnen, även kontakt med dom