Sommarschema för vuxna bonusar?????

Vad är problemet med schema även om de råkar vara vuxna? Det är väl bra att vet var de ska vara, när? Eller tycker du att det är bättre att de bara hux flux dyker upp hos er?

Jag har också vuxna barn, 2 st, som bor ca varannan vecka. De studerar på annan ort men kommer hem till sommaren. Har heller inga sommarjobb. Jag och deras pappa uppskattar väldigt att veta åtminstone ungefär när de ska dyka upp så att det finns mat så det räcker. Vi har dessutom fler barn här oss oss så främst vi vill verkligen veta hur mycket vi ska handla när vi veckohandlar maten. 

Ett sådant schema innebär inte att vi stannar hemma bara för att de är hemma. Vi gör det vi vill med de yngre barnen. De äldre klarar sig givetvis helt fint utan att vi är hemma hela tiden. Vi kommer tex åka bort en vecka senare på sommaren och då följer enbart det allra yngsta barnet med. Alla andra stannar hemma (de är mellan 13-20 år gamla) 

Givetvis kan mina vuxna barn få för sig att sticka iväg på något, men det gör de ju då, så klart. 

Jag anar här att du är irriterad för att det inte är dina egna barn? Men tänk på helheten - nog är det bra att ha ett schema, som en grund att stå på? 

Men då är det ju DÄR problemet ligger, inte hos ungdomarna!
Sorry TS, att du valt en partner som inte klarat av sitt föräldraskap. 

Ditt val om du vill leva så eller inte. Hur du accepterat detta hittills är förstås en gåta bara du själv kan svara på. Res bort själv om din partner inte fixar att lämna vuxna barn hemma en vecka. 

Vill ungdomarna ens följa med? Mina hade totalvägrat om jag sa att vi ska vara i en stuga och umgås en vecka, haha. 

Det här är väl ett utmärkt tillfälle för pappan att träna på att släppa kontrollen och åka bort. Han får göra upp ett matschema med kidsen, handla, fixa matlådor i frysen och sen åker ni. 

Bara åk! Ni behöver inte informera deras mamma, eller ens svara om hon ringer/skriver.
De är myndiga, föräldrarna behöver inte ha något samarbete alls. Kanske dags att du säger det till pappan. Att han helt kan sluta ha kontakt. All viktig info bör gå till/från ungdomarna eftersom det är deras liv det handlar om. 

Om den äldsta blir upprörd får han väl antingen bo hos mamma den veckan eller sura hemma hos er, när ni har åkt. 

Har nån någonsin pratat med ungdomarna (en i taget), frågat dem om hur de tänker sig sina liv om 1-3 år. Fråga dem om de vill leva som om de är 8-åringar eller om de faktiskt vill vara som sin ålder. Provocera fram lite nya tankar. I bästa fall kan man bearbeta den som är mest mottaglig först och den andre följer efter. 

vad bra! 

Varför tror du att barn i tonåren "vanligen" bara har ett boende? Det är inte vanligt före gymnasieålden åtminstone, och inte för alla då heller. 

Jag har två ungdomar som är 19-20 och de kör ungefär varannan vecka (om de är hemma), de studerar en del på annan ort också. De vill göra så för att träffa oss föräldrar ungefär lika mycket. Det gör man inte om man enbart bor på ena stället. 
Däremot har vi det verkligen inte som familjen i TS. Här flyter allt på bra och vill de inte vara varannan vecka behöver de inte - det är bara det att de vill det.