Två eller tre barn?
Fler barn, mer kaos. Men också mycket mycket mer kärlek.
Relationen till partnern blir efter hur bra ni är på att prata och lyssna på varandra. Jag säger alltid till min man "Förvänta dig inte att jag ska göra något, vill du ha min hjälp eller vill att jag ska göra något säg det, men säg det snällt" och det följer jag gentemot honom. Jag förväntar mig inte att han ska något utan att jag pratat med honom om det innan. Givetvis bråkar vi ibland, vi är trötta, ätit dåligt, känner oss off på något sätt. Men jag tycker vi är duktiga att be varandra om förlåtelse när vi fått en chans att lugna ner oss, eller fått i oss den där mat biten som saknades.
Bil kan jag inte säga så mycket, vi köpte en wv sheran när vi bara hade 2 barn. Älskar skjutdörrarna. Och nu kollar vi på ev en minibuss med 9 platser som bil nummer 2. Svågern har en BMW med 7 platser som ser ut som en lite större bil bara. Men jag tycker inte man sitter lika bekvämt i den som i vår wv.
Allt kostar väldigt mycket mer, och många familjeerbjudanen är ju för 2 vuxna och 2 barn. Men man får ju en liten kompisantion med flerbarns tillägget. Är inte så mycket mellan barn 1 och 2 men sen ökar det på ganska bra.
Man älskar barnen lika mycket men på sina egna sätt. Det är helt olika kärlekar och det ända de har gemensamt är att du inte kan se dig utan någon av dom. De har alla sina egna rum i hjärtat.
Och på tal om rum, de behöver inte egna rum förens de blir större och har hem kompisar typ. Just nu vill mina 3 barn 6, 4 och 1 alla sova i samma rum. De kan ha egna rum men det har blivit mer att de har ett lekrum, ett legorum och så sovrummet. Dock kan 6 åringen vilja vara i fred när han har kompisar över så då försöker vi se till att de får ha legorummer för sig själva. Jag var också så där med att vi inte skulle ha gästrum, kontor och liknande när alla barnen skulle få ha ett eget rum. Men jag saknar det inte, är rätt skönt att barnen har sina 3 rum. Då låter de mitt sovrum, vardagsrum och kök vara ifred.
Men i slutändan handlar det om hur du och din man känner. Vill ni ha ett barn till eller inte. Oavsett hur det ser ut med alla praktiska delar.
Vi är lite så där nu, ska vi ha en fyra eller inte. Jag vill gärna ha en flicka men osäker på om jag vill ha ett fjärde barn. Min man har sagt att vi får känna efter när 1 åringen blir 2. För så gjorde vi med de andra. Och då kände vi ju att det var det vi ville, vi ville ha en till och allt det praktiska fick komma sen.