Min 11 månaders dotter kan inte krypa eller resa dig upp nu börjar jag bli utom mig av oro. Har pratat med BVC om detta de rekommenderade att gå till en sjukgymnast vi har varit där och enligt henne behöver min dotter mer golvtid, hon var inte orolig men jag känner mig väldigt orolig över att min bebis är så sen motoriskt är det någon mer här inne som har en bebis som är motoriskt sen? Har ni några tips?
Äh, varför oroar du dig? Det är inte ovanligt alls. 2 av mina barn lärde sig inte krypa förrän de lärt sig gå. Så kan det också vara.
Jag förstår dig.
Har du ingen annan som du känner som har barn? Kan du inte försöka få en träff? Jag vet att det är restriktioner. Men barn i samma åldersgrupp gör mkt när de får träffas härma varandra se hur det andra barn gör. Min minsta hon låg mest på mage sen när vi va på öppna förskolan, såg och titta intensivt. På hur barn kröp. Hon såg att en hasa sig fram med rumpan, en gravla sen såg hon ett barn som kröp. Vips- så kröp hon!
Det är så viktigt med det där. Bara få se andra barn
Funderar bara lite på vad ni gör hela dagarna? Då barnet behöver mer golvtid.
När man tänker tillbaka på tiden mellan 6 månader och 1,5 år så var barnet 50-90% av all vaken tid på golvet för då slipper man all oro att barnet kan ramla ner. En normal dag var väl: frukost- vällingflaska i sängen, upp byta blöja, leka på golvet i babygymmet eller på täcke/filt med leksaker, sen rullade vi boll och var på golvet vid läsning osv.
Utevistelse: Vagnen till lekplats, sen sandlåda/gunga osv. Lunch i barnstolen och sedan sova igen i sängen eller vagnen. Vaken: mellis och sedan golvet igen...
Så för barnets säkerhets skull var det mest golv, golv, golv...
En del barn lär sig inte krypa utan går direkt till att träna på att gå. En del bara hasar sig fram, en del drar sig fram på rumpan. Sitter barnet?
Om sjukgymnasten föreslår golvtid, kör på det! Sitt på golvet och läs, sjung och lek. Lägg gärna leksaker precis ur räckhåll för barnet, så hen måste sträcka sig och åla sig mot saken.
Ska tillägga: mitt barn var motorisk sen, men inte på samma sätt. Han lärde sig krypa, och kröp BARA. Han lärde sig inte gå förrän han var närmre två år. Det gick det med, men var jobbigt eftersom det är smutsigare och kladdigare om man är utomhus och kryper istället för att gå.
Min äldste son var ganska bekväm av sig och nöjd med att stanna där man satte honom. En sådan personlighet gör ju att barnet blir senare i utvecklingen då de inte är speciellt nyfikna på vad som finns i andra änden av rummet. Han hasade sig på magen istället för att krypa. Min mamma tog med honom till lekplatsen och satte sig med honom i sandlådan (han var nog i din dotters ålder då) och vips kröp han eftersom det inte gick att hasa i sanden.
Följ sjukgymnastens råd och sitt på golvet eller marken med barnet så löser det sig nog av sig själv.
Min dotter kröp inte heller förrän hon var drygt året. Började gå när hpn var 16 månader och hade hört alla säga att när de väl börjar gå så går det snabbt. Men icke, hon stapplade på med ostadiga ben i flera månader, men när det väl släppte gör hon inget annat än springer.
Snart 2 år nu och känns som om hon käkar raketbränsle till frukost.
Golvtid hade alltid mina barn.
Barn behöverdet undersöka etc.
Vad gör ni? - vaddå tycket du att golvet är en äcklig sak att ha barn som kryper eller vad? Ohygeniskt? Vill bara veta hur du tänker?
Det är normalt och ha barn på golvet. Med eller utan matta. Hade matta och kuddar runt när våra ville sitta och när de va stabila tog vi bort kuddarna
Min gick vid tio månader. Gick när hon var typ ett år och några månader. Så lite åt det senare hållet. Inget konstigt alls att det går olika fort. Mitt barn har varit jättetidig verbalt och finmotoriskt istället.
Är det något mer som oroar dig? Hänger barnet med? Kan det sitta? Hur mycket golvtid som du kallar det har barnet?
Jag har fyra barn, bara ett av dem kröp innan de blev ett år. Två hasade på rumpan, den ena från ca 9 mån och den andra från 10 mån. De,är fullt normala och mycket intelligenta tonåringar idag. Min fjärde började kasa fram på rumpan på sin ettårsdag. Nu som treåring kan han krypa, men springer såklart hellre. Även han är fullt normal, men är lite mer försiktig än många jämnåriga. Han gick vid 14 månaders ålder, vilket är helt normalt det med. Absolut inget konstigt! Måste säga att det känns märkligt att bli rekommenderad sjukgymnast när barnet är så litet ...
Hur mycket har du henne på golvet idag? Tror du det ligger något i att hon kan behöva mer golvtid eller känner du att ni redan "maxar" det och misstänker något annat problem?
Hur stimulerar du henne när hon är på golvet? Prova t ex att lägga en leksak eller något annat roligt några decimeter ifrån henne och se om hon försöker nå den.
Det är inte oroande, det är ganska vanligt. Många barn hoppar över det där med att krypa. Och det är också vanligt att de då börjar gå ganska plötsligt. Inte så konstigt att man inte ser tecken på det då.
Det är inte oroande, det är ganska vanligt. Många barn hoppar över det där med att krypa. Och det är också vanligt att de då börjar gå ganska plötsligt. Inte så konstigt att man inte ser tecken på det då.
Jag skulle vara lika orolig som TS.
Inga andra tips än att träning fungerar. Bodde i lägenhet inne i stan förut men flyttade ut på landet. De sista ungarna har haft mycket mer utrymme och bättre möjlighet att röra på sig. Dom har lärt sig att krypa gå snabbare än ungarna som vi fick inne i stan.
Har också sett att en del ungar hoppar en del moment.
Alla utvecklas olika. Min gick vid 11 månader men pratade först vid 2 år och tre månader. Nu får vi inte tyst på hen.
Ett litet tips, prova med att visa en rolig leksak men istället för att lämna leksaken till hen lägger ni ner den en liten bit ifrån så får hen kravla fram till leksaken
Men ni har säkert redan provat det.
Allt gott
Om sjukgymnasten inte var orolig och din dotter annars utvecklas normalt så skulle jag inte oroa mig. Följ de råd du fått och lek med henne mycket på golvet. Kanske har du, pappan eller någon annan nära släkting varit sen motoriskt? Det kan ju vara ärftligt och även handla om personlighet hos barnet.
Mina barn har en kusin som nyss blev 18 månader och han har alldeles nyligen börjat gå utan stöd, några steg åt gången. Innan har han bara krypit. Jag funderade en del på om något kunde vara fel med honom men antagligen är han bara väldigt sen för det verkar fungera normalt nu. Han säger några ord och är annars som en 18-månaders brukar. Han har en väldigt försiktig personlighet så jag tror det kan spela in. Mina barn som börjat gå betydligt tidigare har varit mycket mer energiska och krävande. Han är liksom nöjd med att mest sitta där han sitter och då kanske inte det finns samma driv att börja gå tänker jag?
Ett av mina barn kröp inte innan han började gå utan hasade på rumpan och reste sig sen direkt istället.
Ska tillägga: mitt barn var motorisk sen, men inte på samma sätt. Han lärde sig krypa, och kröp BARA. Han lärde sig inte gå förrän han var närmre två år. Det gick det med, men var jobbigt eftersom det är smutsigare och kladdigare om man är utomhus och kryper istället för att gå.