När låta en tonåring bestämma själv var hen vill bo?

En 15-åring är så stor att han/hon kan bestämma helt själv.

Är du rädd för att tappa kontrollen? Låt 15 åringen bestämma vart hon vill vara erat barn är 15. Inte 7 år. Man måste välja själv där tycker jag. Det kommer väl i perioder att barn vill vara mer hos den andre?

Tingsrätten brukar lyssna på barn i 12-13-årsåldern gällande vilken förälder de bor med. Vid 15 går den lagliga gränsen för sex, er tonåring är alltså gammal nog att själv bli förälder. Vid 16 får hen ta arbete och tjäna sina egna pengar. Vid 18 är hen myndig och kan starta sitt eget liv om hen känner för det. Ert "barn" är inget barn längre, hen är nästan en vuxen och vid 15 är det dags att börja lyssna på vad hen vill och låta hen göra sina egna val.

Jag tycker ni ska vänta tills hen uttryckligen själv kommer till er och önskar bo hos dig eller pappan på heltid. Det är inget jag själv skulle ta upp om det inte handlade om vanvård, misshandel eller dylikt hos pappan.

Som någon skrev ovan brukar familjerätten ta hänsyn till barns åsikter om boendesituationen från ca 12 års ålder. Er 15 åring är fullt kapabel att ta detta beslutet själv men hen är också fullt kapabel att själv ta upp ämnet med er föräldrar vid behov (och fullt kapabel att själv besluta att fortsätta med dagens upplägg utan att eventuellt ta upp detta med er). Barnet har troligtvis redan tänkt mycket på sin boendesituation.

Ja det är väl lite det att jag är osäker på att väcka den björn som sover. Jag och hens pappa tycker det är utmärkt att ha henne varannan vecka.

Men det kanske är dags att fråga henom i alla fall. Vad händer om hen väljer att bo heltid hos ena föräldern t.ex. Det är ju rätt stora förändringar för alla, inklusive våra nya sambos.

Men såklart måste barnets vilja gå först, det fattar jag också :)

 

Jag är inte separerad, däremot uppväxt med varannan vecka. Fick nog aldrig frågan om att sluta bo växelvis och har aldrig saknat den heller.

Det fanns flexibilitet att stanna längre på nåt ställe när jag önskade, men i allmänhet varannan vecka rakt av.

Framförallt vill jag poängtera att skilsmässan förbättrade relationen med min pappa, han var väl tvungen att vara mer närvarande.

Så jag hade nog inte frågat om inte barnet själv tar upp det.

Om barnet/tonåringen inte hade trivts med upplägget så hade denne väl sagt något?
Så länge ni har en relation där barnet känner att det kan berätta saker om sitt liv för dej, så vet du att detta kommer lyftas när det är dags för det.

Det är antagligen väldigt skönt att slippa bestämma en massa och hantera allas känslor av besvikelse som skulle komma om barnet väljer att bo mer hos ena. Så länge det funkar är det väl bäst att bara köra på som det är?

Sen kommer det säkert tider när barnet kommer välja mer eller mindre tid hos någon av er, kanske när gymnasiet blir mer krävande? Om ni har olika lång resväg till skolan och så... Eller när någon studiekamrat eller träningskamrat bor närmare en av er eller en kärleksrelation kommer in i bilden.
Då kommer det säkert fram tex "kan jag bo här även över denna helgen för vi ska ju ha inlämning på måndag och tänkte sitta och plugga ihop mycket i helgen, så blir det inte så långt för oss att gå när vi ska hem till varandra."

Så du bodde växelvis ända tills du flyttade hemifrån? Hur gammal var du då?

19

Hade barnet haft en önskan om att ändra boende tror jag hen hade uttryckt det självmant. Ser därför ingen anledning till att du/ni ska lyfta frågan.

Mina barn bodde varannan vecka i början, men sedan blev det successivt att de var mer och mer hos mig. Det var aldrig en fråga eller beslut, utan fler och fler tillfällen när det var mer praktiskt att vara kvar här, inte hann packa idag, skulle vara hos en kompis och det var närmare hit på kvällen, osv.
Så jag hade nog gjort som ni gör - fortsätta köra på v.v men vara öppna för om barnet skulle vilja ändra på det.

Jag vet många som ändrar sitt boende när de börjar på gymnasiet. Kanske är det nära till skolan från den ena föräldern och då väljer de successivt att vara mer hos den föräldern. 

Jag har egna barn som är över 18 som bor hemma, och de kör varannan vecka ff. Ända sedan ca 12-årsåldern har vi då och då kollat av med dem om de tycker saker är ok. Ibland har de velat testa andra varianter än varannan vecka och då har de fått det. Just att det inte varit hugget i sten tror jag har gjort att de varit rätt relaxade i hela grejen och de har tyckt att vv-modellen har varit ett bra sätt att träffa oss föräldrar på. De får komma och gå som de vill nu när de är så här gamla, men de kör ungefär varannan vecka i alla fall. 

Förlåt, men jag måste bara svara på det där med att man får ha sex vid 15.

Man FÅR ha sex innan man fyller 15 - den lagen finns för att skydda barn och unga från ÄLDRE. Dvs om två trettonåringar vill ha sex finns inget lagrum som stoppar, likaså om en femtonåring och en fjortonåring vill ha sex. Det står dem fritt då det står inskrivet i den lagen att man inte bara skall titta på ålder utan åldersskillnaden och relationen mellan parterna.

Tycker det är oerhört viktigt att prata med sina barn/tonåringar om sex men då bör rätt info spridas :)

TS - vid 16 års ålder får man själv göra adressändring och ändra folkbokföring..

Vid 15 bör man definitivt bli lyssnad på men föräldrarna bör ha en kommunikation runt det. Tex kan ju anledningen till önskan att flytta vara något som påverkar barnet negativt (typ inga läxor behövs göras, inga tider när man ska hem, inga krav).

Håller med de som skriver att det faktiskt inte är en fråga som behöver ställas - då kan barnet känna en press att välja. Naturligtvis då ha en situation där man känner sig säker på att barnet skulle ta upp frågan själv vid behov .

Jag hade kunnat förtydliga att hen får ha sex med precis vem hen vill som också är över 15 men det känns inte som att det skulle tillföra något att gå in i sådana detaljer. Jag tror de flesta förstår andemeningen ändå. 

Ja självklart :)

Har bara mött alldeles för många som faktiskt tror att det är förbjudet att ha sex om man inte fyllt 15 :)

Förlåt, nu skall jag inte vara OT längre :)

Aha, ja på ett sånt här forum får man nästan räkna med både missförstånd och missuppfattningar :)

Vi har haft samma problem men då det har varit en mycket infekterad skilsmässa har detta använts för att såra mig och skapa skuldkänslor hos barnet. I vårt fall har man med skuldkänslor fått barnet att välja den ena föräldern tills jag satte stopp för det och sade att det blir varannan vecka utan undantag. 
Har man en bra kommunikation och inte försöker få den andre partnern att må dåligt är det jättebra att barnet själv får välja. Annars är det som flera har nämnt ett sätt att skapa skuldkänslor som fick vårt barn att må dåligt tills jag fattade beslutet att det är varannan vecka och barnet behövde inte känna sig skyldig eller utsättas för press.  

Men det skadar väl inte att fråga tonåringen vad den tycker om att bo hos pappa varannan vecka? Du behöver inte säga att du ska ändra på något, men att fråga kanske öppnar något annat. Och det är väl bättre att barnet får må bra än att få en förälder att må bra. Barnet kanske inte vill vara hos ena föräldern varannan vecka på grund av föräldern, eller på grund av omgivningen, eller annat. Jag hade frågat hur läget är, och utforskat det.. Jag hade personligen inte trivits att flytta varannan vecka, det är mycket trevligare att vara på 1 plats. Speciellt om det handlade om att göra ena föräldern glad, typ som att det är en självklarhet att man ska vilja dela på sitt liv bara för att föräldrarna delade på sig? Nej de kanske man inte vill. Och alla föräldrar är inte bra föräldrar. Vissa föräldrar är helt passiva och gillar bara titeln som förälder eller sällskapet.