Varför tar inte svenska tjejer första steget?

Som svensk kvinna, 32 år, håller jag absolut inte med här utan tänker att det är väldigt individuellt. Jag tar gärna första steget och bjuder ut någon om jag är intresserad. Tycker en man att jag är desperat för att jag tyckte han verkade intressant så ligger det problemet hos honom. Följer heller inga -dejtingregler- som:

- Vänta tre dagar

- Spela ointresserad/svår/dröj med svar osv.

Är jag intresserad och vill träffas igen efter första dejten så säger jag det rätt omgående. Brukar för övrigt oftast gå på minst två dejter, då första dejten kan vara lite nervöst. Uppskattar sedan att en är rak från bägge håll, exempelvis vill en inte träffas mer säger en det. Att ghosta är ett big no no i min värld :)

Men när du har tagit första steget och bjudit ut någon, har de sagt ja? Och känner du att det är en stor grej att du har fått tagit första steget? Förstår självklart att det kan vara frustrerande om en alltid får driva en relation framåt, men för mig spelar det inte så stor roll vem som bjuder ut vem i första skedet. Drar dock öronen åt mig om jag alltid ensam får pusha för att ses då det kanske finns ett ointresse från mannens sida och vi bara slösar varandras tid genom att ses :)