• Vicki89

    Vi som plussat från tråden letrozol, PCO

    Lofffsan skrev 2021-11-29 18:37:44 följande:

    Hej tjejer!

    Hur går det för er? Någon hinnsvepning än Russin112? :)

    Nu närmar det sig verkligen! <3


    Nu är det tungt alltså! Vill bara ha ut ungen NU! Vecka 38+1 idag och inga större känningar mer än sporadiska förvärkar, någon enstaka om dagen, så jag har ställt in mig på att det dröjer? är dessutom hemma själv hela dagarna med sonen för att han inte ska få RS på förskolan och det är så TUNGT!

    Idag skulle vi åka pulka men när vi var nästan framme började han storgråta utan anledning, så fick bära honom dit, och sedan hela vägen hem då han inte slutade gråta när vi var där och vägrade gå själv eller åka pulka. Så jag bar alltså på en 14-kilos unge i en kilometer. Är så mör nu! Men nu sover han tack och lov och jag har tagit två Alvedon och lagt mig på soffan med en värmekudde.

    Är så himla känslig också, gråter för allting. Och känner mig helt oförberedd på att föda barn. Med första förberedde jag mig så mycket och hade så mycket tid att tänka på förlossningen och komma ner i varv, men nu är det tvärtom, har ingen tid att ha fokus på mig själv över huvud taget.

    Men är SÅ redo att få krysta ut den här bebisen nu, kommer bli en befrielse att få ha kroppen för mig själv igen.

    Russin112 - vad skönt att du fick hinnsvepning! Hade gärna fått det jag också men är osäker på om man kan få det innan BF här om man inte har något särskilt skäl, jag har ju inte foglossning eller så, är bara less på att vara gravid. Hoppas nu att det sätter igång för dig!

    Hur mår ni andra? Hur långt är det kvar för er?
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-12-01 16:26:14 följande:

    Nej fy tusan vad tufft. Har verkligen fått en nyfunnen respekt för gravida sedan jag blev gravid och framförallt för er gravida med småbarn? herregud jag förstår inte vilka superkvinnor ni är. Själv kan jag inte sätta på hunden kopplet eller mig själv skorna liksom.

    Ja det verkar ha gjort susen för nu har slemproppen gått. Hoppas verkligen det kommer igång nu. I Stockholm måste man själv be om hinnsvepning och de ges efter 37+0, vet att det ser lite olika ut men du kanske kan fråga din BM :)


    Åh vad spännande att slemproppen har gått! Har du några värkar? Kämpa på och lycka till!!
    Lofffsan skrev 2021-12-01 18:23:19 följande:

    [quote-nick]Russin112[/quote-nick]

    Åh spännande!! Och hoppas verkligen det sätter igång nu då! Här får man inte i regel hinnsvepning innan 41+0,men min bm har lovat att jag får det när jag kommer nästa besök 40+3 (vilket jag inte ens hoppas det blir ett nästa besök...)

    Jag går här och har så ont att jag inte ens kan vända mig i sängen längre. Och då en 2,5 åring som är mammig gör det hela väldigt mycket tyngre!

    Här görs allt som går för att få igång det! Ananas, trappor, sex, långsamma promenader... Hoppas verkligen det hjälper snart haha xD

    [quote-nick]Vicki89[/quote-nick]

    Ojoj, jag känner så med dig gällande småbarn och gravid! Jag har ju turen att mannen är hemma nu med Hilma (pga rs här med). Förstår inte att du klarar det :o vilken kämpe!!

    Och att det inte vara förberedd är något jag känner igen mig i. Svårt att vila upp sig mentalt förbereda sig när folkus på något sätt dras konstant till någon annan!

    Sen känner jag nog tyvärr lite mer oro inför förlossning denna gången pga komplikationer (trots en extremt bra förra förlossning). Känns som man lite förstår vad det är man sätter till livet nu när man redan har en unge, och att oron över sig själv också är större för det första barnets skull! Eller hur känner du?


    Nej, det är tufft alltså. Men är i något slags ?måste klara dagen?-mode, och de flesta dagarna går det mycket bättre än jag hade trott. Idag hade jag sonen själv mellan kl. 9-20, så nu behöver jag verkligen ta det lugnt, men det går ändå bra för det mesta. Nu hoppas jag verkligen att det inte blir så många dagar till dock.

    Är du rädd att något ska gå fel under förlossningen? Jag känner nog ingen oro över förlossningen direkt. Händer något så får jag deala med det där och då, jag har knappt tid att tänka på att jag ska föda, har ju fullt upp på dagarna. Tror jag kommer få en chock när det väl händer och bara ?just det, jag ska ju föda barn också? haha. Jag hade också en extremt smidig första förlossning och det går ju liksom inte att veta hur den här kommer bli. Försöker ställa in mig på att den kan bli helt annorlunda, det är ju lätt att man tänker att bara för att första var på ett visst sätt så kommer den här vara likadan, men så behöver det ju verkligen inte vara.
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-12-02 10:59:20 följande:

    Du är grym! Att deala med småbarn och graviditet är nog det tuffaste jag gjort! Men sjukt vilka instinkter en morsa har och bara roddar och klarar av det :D

    Nja, alltså, själva förlossningen är jag inte så orolig för. Litar helt på personalen och att jag kommer klara av det med bravur. Det är nog mer att jag är orolig för de komplikationer som kan komma efteråt. Att jag kanske inte att kan finnas där för stora tjejen när vi kommer hem. Att något oupptäckt är fel med bebisen osv. Men det är som sagt kanske mer oron för efter-komplikationer. Och också att jag inte gjorde (fick) något kub eller nipt som jag gärna velat..Åååh, hur går det?! Tänker på dig så. Känns som du står först på tur här nu :D <3


    Förstår att det blir en extra oro i och med att du inte fått göra NIPT eller KUB. Men för de allra allra flesta går ju allt bra och ser bra ut, det är säkert samma sak för dig.

    Ja, jag är också nervös över hur själva roddandet med två barn kommer att gå? min man kommer att vara hemma i en månad från det att barnet föds, men sen undrar jag hur det blir. Vill försöka hålla äldsta sonen hemma från förskolan så länge som möjligt, men har svårt att se hur jag ska orka med att vara en bra mamma för honom om jag samtidigt inte får sova och sådär. Vill ju inte att han ska känna sig åsidosatt heller, men vet att jag inte är någon bra person när jag inte får sova?
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-12-03 14:47:42 följande:

    Aah Hahah. :) men vecka 33, det är ju inte als lång tid kvar för dig heller :D förstår att du känner dig less, man är ju rätt så otymplig haha.

    Det gick bra idag. Öppen 2cm så hon vispade runt lite. Nu har jag en jäkla molande värk och hoppas att det ska dra igång :)


    Hur har det gått för dig Russin? Har det hänt något? Jag är i vecka 39+0 och så otålig, men ingenting händer?
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-12-06 21:25:50 följande:

    Jag har blivit mamma till världen mest fantastiska dotter. Hon kom igår kl 02.

    Livet är nu komplett


    Åhhhh GRATTIS!! Så underbart att höra! När du har tid/ork får du gärna berätta mer om förlossningen! Längtar så tills det är min tur nu! <3
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-12-06 17:01:53 följande:

    Jag är med spänd på russin? Tror ju hon kommer först! :D jag har bf idag och förstår helt klart det där med otålig!!


    Åh nu är det ju verkligen nära för dig om du är på bf idag! Stämmer bf som du har fått från ultraljud med dina egna beräkningar?

    Enligt ultraljud är mitt bf 12/12, men enligt egna beräkningar är det den 14/12.
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-12-06 23:33:35 följande:

    Ja precis, det är nära. Och så har det känts sen tre veckor tillbaka typ xD

    Enligt min egna beräkning borde bf ha varit typ 29 lov. Så inget stämmer med vad jag önskar och tror. Men så är det med barn har jag väl lärt mig nu!

    Men skulle inte förvåna mig om bebis kommer 14 december, när mannen fyller 30! Dottern har ju sin födelsedag två dagar innan min ;)

    Hur mår du? Börjat känna mer? :)


    Har du några känningar än så länge?

    Jag känner ingenting. Har några förvärkar per dag men det har jag haft i många veckor så det betyder ingenting. Men förra gången drog det igång med vattenavgång från ingenstans så man måste ju inte ha tecken på att det är på g heller.

    Ska till bm imorgon, hade gärna fått en hinnsvepning men tydligen gör de inte det innan bf här.
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-12-07 12:14:09 följande:

    Nja. Känner ju en del förvärkar. Kan pågå timmar ibland men aldrig att de liksom drar igång sådär som man vill. Förra förlossning var ju med start med vattenavgång, och då hade jag inte haft en enda känning innan. Så är lite nytt att tolka dessa förvärkar..

    Nä precis. En förlossning är ju aldrig beräknelig haha!

    Jaa, det samma som här. Fast här gör de vanligtvis inte hinnsvepning innen 41+0, vilket känns sjukt! Jag ska till bm på torsdag 40+3, då har bm lovat mig en hinnsvepning pga av foglossning och kraftiga förvärkar!!

    Du kanske kan be bm kontrollera status pga av alla förvärkar iaf. Borde ju fungera :)


    Nej, jag tänker också att det kan hända när som helst. Hade inte heller förvärkar sist, känns som att vi har rätt liknande upplevelser. Tycker också att det är svårt att tolka då en del av dem är såpass kraftiga att jag tycker de känns som förlossningsvården, men de blir aldrig många eller regelbundna tyvärr. Men hoppas att de i alla fall för någon nytta.

    Det känns som att det kommer börja med värkar den här gången eftersom allt känns så annorlunda nu, men vem vet? Har bäddat med några lager handdukar under lakanet i sängen ifall vattnet skulle gå på natten i alla fall.

    Ja, det var verkligen sent för hinnsvepning!

    Får man gå över två veckor hos er? Här blir man igångsatt någon dag efter 41+0, men hoppas jag ska behöva slippa gå så långt för i så fall skulle barnet födas så himla nära julafton.

    Jag kanske ska ta mod till mig och fråga. Tycker alltid det känns lite jobbigt att be om sådant där, men det hade ju varit väldigt spännande att veta hur det ser ut. Har dock förstått att det inte behöver betyda så mycket. Man kan ha omogen stängd tapp ena timmen och vara på gång att föda en timme senare, och har också förstått att man kan gå öppen några centimeter i flera veckor som omföderska. :(

    Hoppas för oss båda att det drar igång på riktigt vilken dag som helst!
  • Vicki89
    Russin112 skrev 2021-12-08 14:38:44 följande:

    Tack tjejer. Jag vet inte vad jag ska säga, jag är så lycklig. Jag är mamma! Äntligen, äntligen, äntligen kan jag säga det! <3

    Ska försöka skriva lite om min förlossning, den var lite traumatisk men jag är ändå väldigt nöjd. Det hela började efter min första hinnsvepning på måndagen, lite sporadiska värkar som avtog efter två dygn samt MASSOR med slempropp (alltså typ 2 dl). Sen gjorde jag hinnsvepning nummer 2 på fredagen och var då inte så stor skillnad förutom att jag var nästan utplånad. Efter denna Börjar jag få grönt slem som rinner ut mig så ringer förlossningen (lördag fm) och får komma in på en undersökning. Då kom värkarna, när jag låg där på CTG, det riktigt onda jäklar. Hur som haver blir jag hemskickad och allt är som det ska. Några timmar senare, kanske vid 22 så har jag FRUKTANSVÄRDA värkar, jag skriker, gråter, panikar.. Men de kommer bara 1-2 på tio minuter, ibland med 15 min mellanrum. Jag åker iaf in igen jag och får en sovdos. Kan absolut inte sova, ligger och tar värkar hela natten och på fm ringer jag in igen och kräver starkare mediciner. Får komma in och är då 4 cm öppen! Tjoho!!!

    Så till själva förlossningen, öppnar mig långsamt pga de oregelbundna värkarna (typ 1 var tionde minut) så de tar vattnet och då öppnar jag mig till 6 cm, hon hade även bajsat i vattnet. Sen slutar jag öppna mig och de väljer då att ge mig vörkstimulerande dropp och jag passade på att ta epidrual. Efter många timmar med värkar undersöks jag igen och det har stått helt stilla..fortfarande 6 cm. Börjar även bli lam på ena sidan och värkarna kommer tillbaka på andra sidan. Börjar skrika rätt ut av smärta. Visar sig att epiduralen har satts fel och narkosläkare tillkallas, han lyckas fixa till den och den värsta smärtan avtar. Då har jag öppnat mig till 7 cm MEN då börjar jag helt plötsligt få okontrollerade krystvärkar så hela min kropp börjar krysta (mitt i detta har det varit personalbyte så jag står utan personal i 1,5 h)? en bm hör mig skrika från korridoren och kikar in och agerar hjälte. Hon sliter upp min livmodertapp till 10 cm mitt i en värk så jag kan krysta. Efter 4 h med krystvärkar så kom min ängel äntligen ut men hon hade svårt med andningen? hon undersöks och får extra syre och mår ändå bra. Jag var världen lyckligaste! Jag fick ett enda stygn och mådde toppen, blödde knappt heller.

    Senare under morgonen så fick hon ett superläskigt andningsuppehåll och blev blå!!10 läkare agerade på nolltid. Vilka superhjältar! Nu är vi hemma och hon verkar helt frisk, ska på återbesök imorgon och hoppas att allt ser bra ut då! <3


    Det låter som en traumatisk och lång förlossning. Vilken kämpe du är! Fint att höra att ni båda mår bra nu. Det är verkligen en speciell tid där i början. Längtar så tills det är min tur. Imorgon är det 3 dagar till bf. Känns som att det aldrig kommer hända!
  • Vicki89
    Lofffsan skrev 2021-12-08 22:55:23 följande:

    Hur gick det hos BM idag? :)


    Ingen hinnsvepning eller undersökning. Får kanske en nästa vecka på torsdag då mitt nästa besök är och jag har gått över tiden med 4 dagar. Hon berättade att man får gå över en vecka, sedan får man komma till sjukhuset för bedömning på 40+1 och blir igångsatt eventuellt dagen därpå. Det skulle bli omkring 20-21 december för min del. Det är så nära julafton! Vill verkligen att barnet kommer lite tidigare.

    Men barnmorskan försökte peppa mig att det är långt dit och att det finns tid för förlossningen att sätta igång innan dess. Det känns dock som att det aldrig kommer att hända haha!

    Vi har svärföräldrarna här några dagar och när de har åkt kommer mamma och pappa och tar över, så det känns skönt att det alltid finns någon här om det skulle sätta igång och att barnvakt redan är klar då. Det tar bort en del av stressen över att åka in.

    Hur går det för dig? Hur mår du? Några tecken?
  • Vicki89

    Nu är han här! 39+3. Lik min andra förlossning men ändå inte.

    Började få värkar imorse men har haft så mycket förvärkar innan så jag trodde inte att det var något mer än det, de kom oregelbundet och kanske med 5-10 min mellanrum, efter ett tag kunde det plötsligt bli en längre paus osv. Tvekade länge ifall jag skulle ringa in eller inte då jag inte ville jinxa något. Ringde till slut in till koordinatorn som tyckte att jag skulle avvakta något. La mig på sängen ett tag och tyckte det höll på att avta när jag plötsligt fick en väldigt kraftig värk. Gick på toaletten och såg en liten teckningsblödning och då visste jag att det var på gång. Ringde in igen vid 13:50 och fick då grönt ljus att åka in.

    Mannen blev covid-testad och 14:30 var vi inne på rummet. Jag fick lustgas - mycket skönt!

    Personalen tappade upp ett bad, då jag hade önskat föda i badet som sist. Trots att jag bara var inne på förlossningen i 2 timmar och 20 min innan sonen kom så höll jag nästan på att tappa hoppet precis innan krystvärkarna kom. Av någon anledning tyckte jag att krystvärkarna gjorde både ondare och inte kändes riktigt lika ?naturliga? som sist, kände liksom att jag själv fick bestämma mig för att krysta den här gången. Förra gången tyckte jag mer att det kändes som att kroppen skötte krystningarna själv.

    Nu är det i alla fall klart och han är här! Behövde bara sy ett stygn precis som förra gången och vi båda mår bra, men jag är trött. Underbar känsla att han är här, att förlossningen gick bra och att den är överstökad. Nu har vi vilat på b över natten och ska få komma hem till storebror idag.

  • Vicki89

    Oj, mitt inlägg blev visst lite konstigt, började skriva på det igår kväll och skrev klart det nu på morgonen.

    Och Loffsan, jag menade såklart 41+0, inte 40+0. :)

Svar på tråden Vi som plussat från tråden letrozol, PCO