Sellerin skrev 2021-05-14 10:49:47 följande:
Har lite dåligt samvete för jobbet, då jag precis bytt chefstjänst och med det fått en större personalgrupp och större ansvar. Så ska jag snart komma och säga: jag försvinner igen om 5 månader, lycka till! Det känns inte helt 100... :( Känner att där kommer finnas individer som tänker: Varför tog hon jobbet när hon var gravid? Och det känns så himla tråkigt. Samt att jag själv förstår att det inte är optimalt. Men samtidigt, skulle jag avstått för att jag var i en tidig graviditet där vi fortfarande inte visste utfallet? Det kan man ju inte göra.
Jobbigt känns det i alla fall och jag ser liksom inte framemot att berätta det, känns i nuläget inte som att det kommer bli hurra-rop och massa grattis, om man säger så. Men så är livet antar jag, alla är inte glada för ens skull!
Jag tycker absolut inte du ska ha dåligt samvete. Vi fick en ny enhetschef sent i höstas och precis när hon börjat avslöjade hon att hon var gravid. Så hon hann jobba cirka fem månader innan hon gick på föräldraledighet. Hon hade inte jobbat i vår förvaltning tidigare utan var helt ny i organisationen. Alla gillar henne som chef, så ingen misstyckte att hon lämnade så snabbt. Alla var bara glada att vi fått någon på tjänsten som verkar bra. :)
En annan kollega har fått en ny tjänst som hon inte ens hinner börja på innan hon går på föräldraledighet haha. Utan hon kommer börja på tjänsten under 2022, så nu ligger den ute igen fast som vikariat. Jag funderade på att söka den tjänsten men gjorde det inte då det redan kändes som det var bestämt att hon skulle få den.
Jag har faktiskt berättat för min närmsta chef att jag är gravid. Skulle skriva på papper inför hösten för heltidsjobb (har bara 75% i grunden) och kände mig dum eftersom jag inte vet om jag kan jobba hela hösten eller inte. Fick berätta via Teams och han blev så glad att han nästan började gråta. Var inte alls beredd på den reaktionen från honom då han inte brukar visa så mycket känslor. Men jag sa också att det var väldigt tidigt (det var i vecka 8) och att jag inte vet om det går hela vägen. Berättade att vi fått missfall i höstas. Så han får inte berätta för någon förrän jag vet mer att allt är okej. :) Men känner att skulle det inte gå vägen så är det nog bra om han vet om det ändå för då lär jag nog inte kunna jobba på ett tag.