BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

Hej allihopa! <3

Har följt er i tystnad sen en vecka tillbaka och inte varit superaktiv på senaste pga oro.Vill ändå säga att jag finns i bakgrunden och peppar på!  Efter min störtblödning 4/5 så var det lugnt och det bekräftades med UL. Sedan en 10 dagar sen började jag dock blöda brunt dagligen, som en mindre mens, och det fortsätter även nu.. Har därför känt mig extra orolig och låg, samt spänd inför KUB...

Men idag hade jag KUB och pyret lever loppan där inne! BF är precis som beräknat av mina appar, 1/12 och nu är RUL inbokat. Eftersom att allt såg fint ut på ultraljud försökte BM lugna mig med våra siffror vi fick för just trisomi 21.

Fick där en sannolikhet för trisomi 21 på 1:811, vilket i Skåne gör att man går vidare med NIPT (för allt under 1:1000) om man nu vill det. De andra värdena såg bra ut. Det var tydligen mitt blod som drog ner siffran rejält, trots att snittet för kvinnor i min ålder enligt BM ligger på 1:531 typ. Så då har jag lite över snittet som förväntas för min ålder tydligen... Hm... De flesta i mina kretsar och i min ålder, 31 ,som precis fått barn eller är gravida har fått superbra siffror (typ 1:20.000 osv) så jag och sambon hoppas att NIPT kan ge oss lite mer tydlighet och ro.

Går och gör prover på tisdag morgon och får reda på resultat inom 2 veckor efter det. :)

Massa pepp till er från mig ^^ <3

Så underbart att du blev väl bemött av vårdpersonalen <3 känns så viktigt i ett sådant läge där jag bara gissar att man känner sig väldigt utsatt.

Hoppas på att din kropp ska komma tillbaka fint i menscykeln och att du och din respektive kommer stärkta ur detta. Härligt med en läkare som, fast man egentligen vet det själv, kan bekräfta att man inte kunde göra något annorlunda, det var helt utom din kontroll.

All lycka till dig framöver!

Åh... Läskig upplevelse med medicinen. <3

Ta hand om dig och försök att vara snäll mot dig själv. Allt är ok att känna och tänka! Allt är normalt och naturligt. <3

Tack för tips/pepp om hur mycket foster klarar av. Ska ha med mig det som ett mantra <3

Hej! Förstår att du valde en kirurgisk abort. Skönt att allt gick bra ändå och att personalen tog väl hand om dig. Vilken bra läkare som sa så. Ska ta det med mig. Har funderat ibland på om jag hade kunnat förhindra mitt missfall i höstas, men samtidigt så vet jag ju att det inte hade gått. Precis som läkaren sa så ligger inte makten hos oss.

Ta hand om dig och vila mycket! Gråt när du behöver och sjukanmäl dig vid behov. Du ska rå om dig själv nu! Oavsett hur tungt det känns så kommer ni ta er igenom detta.  Jag tror på er! Kramar

Hej! Idag har jag varit på läkarbesök och ul och det gick bra och jag drog en lättnads pust. Tvillingarna rörde sig en hel del där inne och blev så förvånad att trots att jag "bara" är i 11+0 & 11+1 med dem idag så såg de verkligen ut som små bebisar nu! Så söta som låg i precis likadant och sparkade för fullt. Efter både vabligt ul och vul kunde läkaren till slut konstatera att de som tur var finns en hinna mellan dem och att graviditeten nu klassas som MCDA, Monochoriotisk diamniotisk tvillinggraviditet vilket innebär att de delar en moderkaka men de ligger i varsin inre fosterhinna. Så kontrollerna kommer bli täta längre in i graviditeten sen med varannan veckas intervall. Hon sa att hon var typ 100% att de var enäggstvillingar och att de alltid är en riskgraviditet med att de delar moderkaka. Men just nu känns det så bra och så skönt att det inte var en MCMA graviditet utan en något mer normal och lite mindre riskfylld tvillinggraviditet iallafall. En dag i taget, men så härligt ändå!!

Jag skulle behöva lite råd... 

Jag ska på intervju för ett extrajobb, timanställning, nu i veckan. Det är på ett universitet, jag tror det är så att man själv kan boka in när man jobbar men att dom vill att man ska ta några pass i veckan åtminstone. 

Jag vet inte exakt när man ska börja, men dom har lite "högsäsong" vid årsskiftet och då kommer jag ju vara föräldraledig... plus att jag har ett vikariat i sommar så jag kommer inte kunna börja förrän september. Chansen att dom vill anställa mig känns minimal, då jag kanske bara kan jobba fram till november... jag har full förståelse för det och kommer säga att jag är gravid. Men liksom, när ska jag säga det? I slutet, eller innan vi ska gå igenom all "formalia"? När jag ska berätta om mig själv? 

Allt känns så snopet på nåt sätt! Jag övertänker väl eftersom jag knappast lär bli anställd ändå. Funderade också på om jag bara skulle avboka och förklara? Men det känns också dumt. 

Åh hej!! Så fantastiskt kul att höra, jag blir så glad för er skull! 

Åh vad roligt att höra. Stort grattis! Håller tummarna att det går vägen denna gång. 

STORT grattis!!! <333

Så roligt, stort grattis och hoppas allt gåt vägen denna gång <3

Så underbart!!!! Stort stort grattis!!!! <3 <3

Hoppas allt ska gå toppen denna gång!!

Stort grattis och stort lycka till!!