BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
Hej!
Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.
Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.
KNAS, 31 år, BF 7/12
Tjing!
Hej!
Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.
Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.
KNAS, 31 år, BF 7/12
Tjing!
Haha, så roligt att läsa era reaktioner på bf december-grupp på Facebook. Exakt så var det i januari-gruppen också. Jag gick ur efter en (EN!) dag just på grund av all oro, eller inbillad oro? Jag vet inte. Om jag funderar på något kollar jag 1177 för att det känns som en trovärdig källa. Ska på min första mätning av magen nästa vecka så ska skriva ned några frågor tills dess.
Jag får sammandragningar när jag går ibland, och när jag cyklar till och från jobbet. Som någon skrev här ovan känner jag att det liksom suger tag i nedre delen av magen, håller i 10-15 sekunder och sedan försvinner. Jag ska fråga om det är onödigt. Kanske är bättre att satsa på buss resten av tiden?
Min enda trista grej är att jag verkar ha kommit in i en period där jag verkligen känner mig helt maktlös för det här lilla, lilla hjälplösa livet. HUR ska jag kunna skydda det mot allt i hela världen? Varje gång den sparkar och rör sig så fylls jag av en helt obegränsad sentimentalitet som liksom rinner över på alla håll och kanter. Inombords alltså, står inte och storbolag vid varje spark :) Antar att det är en fas man ska igenom :) Kollade barncancergalan på tv tidigare i veckan och det gjorde verkligen inte saken bättre :(
Heeej på er! Skönt att samtliga får vara hemma, så läskigt med lyfta restriktioner tycker jag. Allt på en gång! Dumt? Jaaa. Folk verkar även tro att det är fritt fram att röra sig utanför hemmet trots symtom - hjälp!
Jag knegar på men får tack och lov fortsätta hemifrån. :)
Sammandragningar verkar ni alla ha men jag tror inte jag märkt av en endaste en? Hur känns de?
Mycket livlig bebbe i magen. Igår var han lugnare men han väckte mig nu imorse genom några rejäla karatesparkar, nice. Han har tack och lov inte hittat mina revben ännu.
Men wow, min mage har verkligen vuxit på sig ordentligt de senaste veckorna!!! Sjukt vad fort det går. Och i helgen går vi in i sista trimestern!!!!! Stoppa tiden jag hinner inte med hahah.
Vet inte om någon av er är med i någon facebookgrupp, typ bf december-grupp. Jag måste nog gå ur den. Det är så mycket oro och de sätter verkligen tw på allt. Folk är oroliga och vänder sig till sociala medier för att ställa en fråga som de enkelt hade kunnat ringa vården om. Massa tjöt om bb-väska, 3d-ultraljud, andningslarm, minskade fosterrörelser yada yada. Ber om ursäkt om jag låter bitter, men bitterheten har blivit något förstärkt av graviditeten haha.
Hoppas allt är fint med er alla! <3
Hej allesammans!
Kul med uppdateringar om hur ni mår och hur era små skatter mår i magen!
Jag har också en livlig tjej i magen som blir mer och mer aktiv.
Var dock hos förossningen och gjorde CTG i måndags för att lillan varit extremt lugn dagen innan och på förmiddagen. Kändes nästan dumt när hon sen började med sina ninja-sparkar efter 15 min (man är där 30 min och är kopplad till apparat för att ha koll på hjärtljud osv). Allt var ok! Men kände mig lite löjlig att jag sen ens gick dit, men tänker att hellre än gång för mycket än en gång för lite.
I måndags fick jag frågor som "har du sammandragningar?" Sen också "vad har bebisen för position?".... "eh... vet inte" svarar jag på båda, HAHAHA. XDHar ju noll koll på läget... LOL. Men enligt BM på förlossningen så är lillan redan nere med huvudet.
Jag har inte heller koll på om det är en liten fot eller arm/hand som sparkar och har sig... Hur har ni som vet fått reda på det? :) Sååååå mysigt att veta juuu...
Känns superkul att det börjar närma sig! Min BF är ju 1/12 så det är ju 2 månader kvar! Nästa vecka ska jag på tillväxtultraljud och se hur det är med henne. Känns lite nervöst men jag får tänka positivt! Är supernyfiken på att veta eventuell födelsevikt då både min och sambons familj har fött stora barn...
Skönt för er som har kämpat på jobb också att ni får gå hem lite tidigare än planerat! <3 Hoppas ni alla ändå mår bra och känner er peppade inför det som komma skall, trots påfrestningarna mentalt och fysiskt som vi kvinnor får dras med i och med graviditeten :D
Hej!
Satt och småfnissa det ni skrev om fb-grupperna, jag är inte medlem i någon grupp men kan bara tänka mig att det är endel drama xD
Tänk er ändå hur fort tiden går och att BF närmar sig för endel nu! Så spännande!
Endel av er har skrivit om tillväxtkontroll? Är det någon som alla gör eller är det frivilligt?
Heeej på er! Skönt att samtliga får vara hemma, så läskigt med lyfta restriktioner tycker jag. Allt på en gång! Dumt? Jaaa. Folk verkar även tro att det är fritt fram att röra sig utanför hemmet trots symtom - hjälp!
Jag knegar på men får tack och lov fortsätta hemifrån. :)
Sammandragningar verkar ni alla ha men jag tror inte jag märkt av en endaste en? Hur känns de?
Mycket livlig bebbe i magen. Igår var han lugnare men han väckte mig nu imorse genom några rejäla karatesparkar, nice. Han har tack och lov inte hittat mina revben ännu.
Men wow, min mage har verkligen vuxit på sig ordentligt de senaste veckorna!!! Sjukt vad fort det går. Och i helgen går vi in i sista trimestern!!!!! Stoppa tiden jag hinner inte med hahah.
Vet inte om någon av er är med i någon facebookgrupp, typ bf december-grupp. Jag måste nog gå ur den. Det är så mycket oro och de sätter verkligen tw på allt. Folk är oroliga och vänder sig till sociala medier för att ställa en fråga som de enkelt hade kunnat ringa vården om. Massa tjöt om bb-väska, 3d-ultraljud, andningslarm, minskade fosterrörelser yada yada. Ber om ursäkt om jag låter bitter, men bitterheten har blivit något förstärkt av graviditeten haha.
Hoppas allt är fint med er alla! <3
Hej allesammans!
Kul med uppdateringar om hur ni mår och hur era små skatter mår i magen!
Jag har också en livlig tjej i magen som blir mer och mer aktiv.
Var dock hos förossningen och gjorde CTG i måndags för att lillan varit extremt lugn dagen innan och på förmiddagen. Kändes nästan dumt när hon sen började med sina ninja-sparkar efter 15 min (man är där 30 min och är kopplad till apparat för att ha koll på hjärtljud osv). Allt var ok! Men kände mig lite löjlig att jag sen ens gick dit, men tänker att hellre än gång för mycket än en gång för lite.
I måndags fick jag frågor som "har du sammandragningar?" Sen också "vad har bebisen för position?".... "eh... vet inte" svarar jag på båda, HAHAHA. XDHar ju noll koll på läget... LOL. Men enligt BM på förlossningen så är lillan redan nere med huvudet.
Jag har inte heller koll på om det är en liten fot eller arm/hand som sparkar och har sig... Hur har ni som vet fått reda på det? :) Sååååå mysigt att veta juuu...
Känns superkul att det börjar närma sig! Min BF är ju 1/12 så det är ju 2 månader kvar! Nästa vecka ska jag på tillväxtultraljud och se hur det är med henne. Känns lite nervöst men jag får tänka positivt! Är supernyfiken på att veta eventuell födelsevikt då både min och sambons familj har fött stora barn...
Skönt för er som har kämpat på jobb också att ni får gå hem lite tidigare än planerat! <3 Hoppas ni alla ändå mår bra och känner er peppade inför det som komma skall, trots påfrestningarna mentalt och fysiskt som vi kvinnor får dras med i och med graviditeten :D
Vad härligt att höra att ni mår bra! Så häftigt att dina kollegor kunde se bebisen röra sig, Sellerin. :D
Idag var jag hos läkaren och blev sjukskriven efter nästa vecka. Det känns sååå bra. Jag har mängder med sammandragningar men är också nojig för covid, dels pendlar jag i rusningstrafik 2 timmar per dag, dels så jobbar jag med många kollegor, dom flesta är unga och är ute och festar och grejar på helgerna så jag är så rädd att bli smittad.
Det ska bli så skönt att få ta det lugnt. Kroppen orkar inte kliva upp kl 05 och sen vara hemifrån 11-12 timmar. Jag skulle bara varit anställd till 5 nov så sista veckorna får jag vara arbetslös och söka jobb. Stort lol på den. :'D
Jag har börjat kunna känna bebisens olika kroppsdelar när hon härjar runt. En fot, huvudet, osv. Hon verkar ligga på tvären och sparkar gärna ut mot min högersida. Har börjat titta på kejsarsnittsvideor och är så peppad!
Jag får sammandragningar när jag går ibland, och när jag cyklar till och från jobbet. Som någon skrev här ovan känner jag att det liksom suger tag i nedre delen av magen, håller i 10-15 sekunder och sedan försvinner. Jag ska fråga om det är onödigt. Kanske är bättre att satsa på buss resten av tiden?
Min enda trista grej är att jag verkar ha kommit in i en period där jag verkligen känner mig helt maktlös för det här lilla, lilla hjälplösa livet. HUR ska jag kunna skydda det mot allt i hela världen? Varje gång den sparkar och rör sig så fylls jag av en helt obegränsad sentimentalitet som liksom rinner över på alla håll och kanter. Inombords alltså, står inte och storbolag vid varje spark :) Antar att det är en fas man ska igenom :) Kollade barncancergalan på tv tidigare i veckan och det gjorde verkligen inte saken bättre :(
Verkligen.
Jag är inte helt hundra förstås, och det mesta är nog bara gissningar. Men huvudet var väldigt tydligt! Sen har jag mest gått efter att det tex känts som storleken av en fot, och att det varit så pass starkt tryck att det borde vara en fot och inte en hand. Och om en fot är på ena sidan så borde huvudet vara nånstans åt andra hållet, osv! Jag är ju där och trycker tillbaka också, och klämmer och så. Fast försiktigt förstås, haha. Ibland tänker jag att jag nog får låta henne vara, oftast svarar hon när jag petar lite men jag vill ju inte väcka henne och så.
Jag tänker mig att så länge du inte får ont av sammandragningarna kan du nog fortsätta att cykla och gå :) ju bättre kondition kroppen är i efter förlossningen, ju enklare antar jag att det bör vara att komma tillbaka till att känna styrka och kondition igen :) så resonerar jag i alla fall! Ibland sätter jag mig på en bänk ock vilar ett slag när pulsen känns lite väl hög eller magen lite väl spänd :) Finns ju som sagt de som fortsätter styrketräna fullt ut eller springer milen även som höggravida. Man får lyssna in vad kroppen säger, får man ont får man anpassa sig efter det.
Så fin känsla ändå, även om det är jobbigt när känslorna blir så bubbliga att man knappt vet var man ska ta vägen! Vi kommer inte kunna skydda dem från allt, det är nog nr 1. Men jag har också tänkt massa tankar som att: tänkt att jag fick göra det och det när jag var liten - livsfarligt ju, det kommer inte vår lilla få göra. Sen ångrar jag mig, för vem är jag att låta ett barn växa upp i en superskyddad miljö som inte representerar verkligheten? Vilken chock vuxenlivet blir sen i så fall för den lilla krabaten. Nä som Astrid Lindgren sa: ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek, så kommer folkvettet av sig själv. <3