Min son (3 1/2) har haft en lika period nyss. Ingen aning varför, men det vet man ju oftas inte när sina barn har sådana faser ;)
Det brukar ju bli bättre efter några veckor, men vad jag har gjort med mitt barn var att jag blev så trött på detta (det var inte bara på morgonen, men halva dagen uppförde han sig), att jag började med att bara skicka honom till sovrummet när han började sådär. Där fick han skrika om han ville och när han lugnade ner sig hämtade jag honom. Det hjälpte mig att stanna lungt, eftersom när jag måste prata och tjata hela tiden, blir jag så stressad och trött och det hjälper ju inte.
Jag har också börjat med att prata med honom efteråt om varför han blev skickat till rummet - inte att förklara det till honom, men jag frågade honom och sedan fick han fundera på varför jag inte acceptera att han bete sig såhär och vi diskuterade detta. Det hjälpe av två anledningar: för det första så blir ju förståelsen bättre när man själv måste formulera vad man har hört, och för det andra tror jag att han blev trött på dem där samtal 
Annars såg jag till att han får mycket med positivt uppmärksamhet, för oftas är börjar barn uppföra sig på ett negativt sett för de får för lite uppmärksamhet. Det är ju bättre för dem att få negativt uppmärksamhet än ingen alls. Det funkar ganska väl hos oss - varje gång min son har en jobbig fas, ser jag till att jag ger honom mycket positivt uppmärksamhet, samtidigt som jag ger honom så lite uppmärksamhet som möjligt när han beter sig oacceptabelt (dvs. inga långa tjat och liknande).
Vad vi också har börjat med, och vilket gjorde att det går väldigt snabbt att klä på sig och med mycket glädje, är att tävlas. Först springa vi till sovrummet, sedan klä han av sig medan jag lägger hans kläder till rätta och sedan klä vi på oss samtidigt. Jag får nog träna lite mer, för han brukar vinna alla tre tävlingar ;)
