Ord som folk plötsligt börjar svänga sig med

En tråd för mig. Kan störa mig otroligt mycket på vissa ord och uttryck som plötsligt blir, MEN det ska vara såna ord som man kan ana att användaren känner sig lite hipp av att använda, om du förstår (ja, jag har ett liv, man får störa sig på saker och jag tycker det är lite kul dessutom). 

Exempel: jag läser en blogg om ett tv-program. Där har alla helt plötsligt börjat använda ordet "synk". Som att det är det mest naturliga ord att använda, som vanlig svensson som inte jobbar med tv-produktion? 

Stör mig också på alla sjukhustermer som svensson börjat använda nu i och med Corona. "IVA" istället för att säga Intensiven eller Intensivvården/avdelningen. Jag fattar att det är ett långt, svårt ord, men att börja förkorta som att man själv jobbar på sjukhus (när man inte gör det) blir så pinsamt. Samma med "åka upp på operation" när personen inte har en aning om dom faktiskt ska upp en våning utan snarare hört sjukvårdspersonal säga så en gång då det faktiskt stämde. 

Har du börjat reta dig på något ord som plötsligt blir "modernt" att använda i en massa sammanhang och plötsligt ersätter ett tidigare använt ord.

Jag retar mig på att alla skall försöka peta in ordet "narrativ" i alla jävla sammanhang. Det här ordet dök upp och började smutsa ner texter och dialoger för 3-4 år sedan. Jäkligt irriterande. Vad retar du dig på?

Folk som felaktigt byter ut ordet "varför" mot "varav". T ex: "Jag bor centralt, varav jag promenerar mycket.".

Så du menar att du hellre skriver elva bokstäver än tre.

Hen är ett kanonbra ord och de som protesterar mot dem är av någon märklig anledning ofta samma personer som vägrar kalla en chokladboll för en chokladboll.

stör mig på att folk könar saker de inte vet könet på. tex han är ju en fara för trafiken till en bilförare. bilföraren är alltid en han för folk. Ibland säger även folk antigen han eller hon till djuret när de inte vet könet. Säg bara den istället. Praktiskt och bra ord som funkar på de mesta levande varelser

Menar du ish, som avslutning på ett ord? Om vi menar samma ord, betyder ju -typ-, eller -ungefär- (hatar att man inte kan göra citationstecken på mobilen här), från engelskan, tex -blueish- som betyder typ blå, nån slags blå-liknande färg.

Håller med, hatar också -kids-, och ännu värre i bestämd form, kidsen.

Håller med dig. 

Men när två meningar efter varandra båda börjar med ordet "dock" ser det dock [sic!] krystat ut. 

Skrivet med glimten i ögat alltså, mem funkar inte att göra smiley

Jaha! Har inte hört det i den formen.

Sale!

Till att börja med är det gamla hederliga uttrycket REA både svenskt och kort.

Och vill man ha en mittsäsongsrea så tror jag folk fortfarande förstår svenska utan att behöva ta det via engelskans Mid Season Sale. Ibland undrar jag om klädbutikerna har några barndomstrauman eftersom de verkar ha ett horn i sidan till sitt eget modersmål.

Naturligtvis hamnar knepigheter som Walking och Running skor där också. Promenadskor och löparskor, någon?

Ordet "finaste" stör jag mig på, eller snarare hur det används på Facebook. "Middag/fika/myskväll/whatever med finaste". Oftast syftar personen på en god vän.

När jag nu är inne på vad folk skriver på Facebook, så kan jag nämna ett till ord jag stör mig på där: "avklarad". "Första dagen på nya jobbet avklarad". "Flytten avklarad". "Första dagen på förskolan avklarad". Fast detta handlar nog mest om att jag stör mig på folks behov av att skryta om vad de gör. Och att de då alltid måste använda ordet "avklarad" av någon anledning.

Fast det handlar ju om att de vill berätta om hur duktiga de har varit som har klarat av första dagen på nya jobbet, t.ex. Öht den här kulturen med sociala medier handlar ju om att folk söker bekräftelse. Man berättar för alla man känner vad man gör hela tiden, och lägger upp bilder på det, för att få så många likes som möjligt. Har du inte tänkt på att detta beteende inte fanns innan sociala medier fanns? Det var ju inte så att folk gick runt på stan med megafoner och ropade ut vad de hade lagat till middag, samtidigt som de höll upp plakat med bilder på maträtten. Ändå klarade sig alla fint. Men nu har plötsligt alla detta behov av bekräftelse från allmänheten. Det ska läggas upp selfies i tid och otid, för att få höra hur snygg och fin man är.

Sedan var det ju mest orden ?finaste? och ?avklarad? som mitt inlägg handlade om. Dessa ord används frekvent på Facebook och då blir det tröttsamt och pinsamt till slut, tycker jag. Du behöver inte dela min uppfattning. Men denna tråden går ju ut på just att skriva vilka ord man stör sig på. Självklart kommer inte alla andra i tråden att hålla med.

Ni verkar definitivt ha olika generationer i era flöden. I mitt flöden har jag massor av både "middag med finaste" från Mikaela, 27 år samt bilder på tussilago och senaste virkade duken från Berit, 62 år.

Ska jag vara ärlig föredrar jag blombilder och virkade dukar alla dagar i veckan.

Styrkekram

Handhjärta

Pga av

Toxic

Skamma/shamea

Gränslös (ordet som dyker upp i varenda jävla fl-tråd)

Framgent (varenda hobbyakademiker/karriärist på jobbmöten)

Problematiskt

Fantastiskt

Magiskt (oftast samma människor som skriver att allt är så jävla fantastiskt och magiskt. Att käka en ruta mörkchoklad på en tisdag är tydligen magiskt)

Vardagslyx

Mammahjärtat/pappahjärtat

Värderingar

Ej (alla snorungar som skriver ej istället för inte. Suck.)

Folk som inte kan skilja på de och dem. Folk som skriver mej, sej, dej. Jag vet att det är tillåtet men jag har svårt att ta dessa människor seriöst.

Sen lite trötta meningar:

Under rådande pandemi

Har du källa på det?

Inte för att det påverkar mig (nähä, sluta tyck till en massa då)

Jag fick såå ont i maaaagen av att läsa/höra/se xx

Urgh. Finns säkert mer. Arbetar själv på kontor och upplever att många nyexade på min arbetsplats gärna slänger sig med märkliga akademiska begrepp som inte passar in i diskussioner på möten.

Vet inte om det är ett sätt att samla billiga vuxenpoäng kanske.

Det finns också kvinnor idag som kör bil ungefär häften av förarna. Jag som kvinna vill inte vara en han när jag är en hon då vill jag hellre vara en den.

Vart istället för var, tex "Vart ligger affären?".

Jag tycker det låter puckat.

Skulle inte vilja påstå att det är en dialekt, snarare en sociolekt som spridit sig som en löpeld i landet. Eller ren okunskap. Eller också talspråk som felaktigt överförts till skriftspråk.

Vart i betydelsen blev är en helt annan sak. Jag irriterar mig på det med visserligen, med det kan jag ha överseende med eftersom det är ett gammalt ord som lever kvar i vissa regioner. När folk sägr vart på tv (i betydelsen blev) och det textas noterar jag att de byter ut det mot blev i texningen.

Vart när man menar frågar efter en plats (var) är inte rätt på något sätt. Det har blivit populärt att säga fel och sen har det spridit sig som en farsot. Kanske för att det låter käckare eller för att det är enklare att uttala för de som använder tungspets-r. Det förekommer inte i sydsverige där man använder det bakre r-et, så jag tror at det finns ett samband. Jag upptäckte att någon sa fel första gången på 90-talet, men jag tycker bara att det blir vanligare och vanligare.

Vart i betydelsen blev är en helt annan sak. Jag irriterar mig på det med visserligen, med det kan jag ha överseende med eftersom det är ett gammalt ord som lever kvar i vissa regioner. När folk sägr vart på tv (i betydelsen blev) och det textas noterar jag att de byter ut det mot blev i texningen.

Vart när man menar frågar efter en plats (var) är inte rätt på något sätt. Det har blivit populärt att säga fel och sen har det spridit sig som en farsot. Kanske för att det låter käckare eller för att det är enklare att uttala för de som använder tungspets-r. Det förekommer inte i sydsverige där man använder det bakre r-et, så jag tror at det finns ett samband. Jag upptäckte att någon sa fel första gången på 90-talet, men jag tycker bara att det blir vanligare och vanligare.