Bråk om födelsedag!

Om ni inte har möjlighet att hålla er undan i minst en vecka så blir ni ju antagligen smittade ändå om han blir det.

Jag hade gjort en fuling, följt med på festen men tipsat polisen om tillställningen anonymt. Sett till att bli försenad genom att spilla ner kläder eller liknande i sista stund och sen hålla mig utomhus så mycket det gick tills polisen kommer och bryter upp det hela.

Är både han och särkullen sådana så hade jag definitivt inte grattat hen.

Bra att du letar boende, du kommer vänja dig vid vv.

Ok, jo jag kan förstå det av din beskrivning av pappan.

Oavsett omvärlden, planera för dig och sonen, vad som är bäst för er. Och sen måste man inte flytta hela 100 mil bort, ifall det skulle vara så...

Förslag på aktivitet när mannen inte är hemma: ta fram en kartbok och fundera på var du har några som helst bekanta, eller om det finns någon stad du trivs i eller alltid varit nyfiken på, eller som bara verkar bra. Det finns många alternativ för den som verkligen vill bort.

Om du absolut vill stoppa vv-boende så måste du tyvärr lämna allt annat bakom dig, men du gör det ju för ditt barns bästa.

Inte mer än rätt, idioti ska inte uppmuntras.

Ja på nåt sätt måste ni iaf sära på er, och 30 mil är ändå ett bra avstånd för att de ska kunna ses ofta.

Synd att pojken inte var äldre för ungefär från 12 års ålder brukar tingsrätten också ta stor hänsyn till barnets önskemål om var hen ska vara boende, och alltså bara ha umgänge med den andra med frivilliga övernattningar.

Precis, du har ju inte "råd" att vänta i tio år till, för hans skull. Börja planera din exit strategy. Ställ dig i bostadsköer, både där ni är nu och på det andra stället 30 mil bort.

Du lever verkligen i en hemsk situation och jag tycker absolut att du ska lämna den här mannen som behandlar dig så illa. Men rym inte med barnet! Du riskerar att bli anmäld för egenmäktighet med barn och bli ifråntagen vårdnaden. Om ni befinner er i en vårdnadstvist kommer det betraktas som umgängessabotage och även då riskerar vårdnaden att tillfalla pappan istället. Så tänk dig noga för. Planera för att lämna, se till att dokumentera alla elakheter i både dagboksform och om det är möjligt även med inspelningar. Din son är fortfarande liten, så chansen finns att familjerätten anser att varannan vecka är för lång tid för honom. Då kan det bli exempelvis 2+2+3, alltså att ni har honom två dagar var, sedan en helg.

Angående dagens kalas så tycker jag du gör helt rätt i att hålla dig och sonen undan och du ska absolut tipsa polisen om tillställningen. Om de inte förstår det olämpliga på egen hand, så kanske polletten trillar ner när polisen förklarar.

Det han utsätter dig för är psykisk misshandel och det är minst lika illa som fysisk. Skillnaden är att den inte syns på utsidan av kroppen.

Planera för din flytt noga. Kontakta kvinnojouren på din ort och be om stöd. Dokumentera ALLT. Att du haft en depression kan knappast ligga dig i fatet, i synnerhet inte om den klassades som förlossningsdepression. Drar han ändå upp den så förklarar du för rätten varför du blev deprimerad. Önskar dig verkligen all lycka till!

Hoppas att några av de festande idioterna blir smittade av covid och blir riktigt dåliga på köpet!

(Man får ju inte önska livet ur folk)

I dessa tider lär väl minst en på 50 bära på viruset ovetande, det kommer att bli många fler efter att dessa 50 frotterat sig med varandra i ett litet hus.

Undrar hur den som krävde fest kommer att känna sig då? Som hon förtjänar antagligen?

(Hur kan man som 20-åring kräva en fest? Efter att jag fyllt 18 har jag fått fixa egna födelsedagsfester om jag ska ha någon alls, likt de flesta andra gissningsvis..)

Vilket dilemma! Jag tycker du är klok, man ska INTE vara fler än 8 personer. Om inte jag minns fel finns det en pandemilag som säger max 8 personer. Din man verkar vara elak som kallar dig så, han borde ha mer förståelse när du påminner om att det finns en pandemi där ute. Låter som du klarar dig bättre utan din man. Dock förstår jag om det är svårt att separera med småbarn osv. Men han låter inte som en trevlig person. Som din man borde han försöka förstå dig, lysdna på dig och acceptera ditt val.

Jag fick en vänskap avslutad i våras pga att jag inte kom på en överaskningsfest som hennes andra kompisar fixat till henne då hon nästan var klar med en yrkesutbildning. Jag tackade vänligt för inbjudan och sa att jag inte kommer gå pga pandemin och att hon inte är färdig med utbildningen än så jag firar henne själv i efterhand sen. Tydligen var jag världens sämsta vän. Hon sa att jag var en dålig vän om jag inte tycker hon förtjänar en studentfest. Hennes vän skrev riktigt grova saker till mig som tex dumknullad. Han läxade upp mig och sa att jag inte får bada på badplats och inte åka och handla eftersom jag är så rädd för corona. Han skrev att jag inte har några andra riktiga vänner för att ingen fixade en överraskningsfest åt mig. Att dom egentligen var glad att jag inte kom för det är roligare utan mig. Han kom med påhopp som att jag inte kan skriva, inte kan svenska osv. Men han blockade mig så jag inte hann svara, skickade hans meddelande till hans morsa och hon blev besviken på honom då hon sa att hon inte uppfistrat honom till en sådan person och tog ett snack med honom. Tror coronat och karantän kan få fram dåliga sidor hos vissa. Min föredetta vän sa att jag kommer ångra mig. Det har gått snart 1 år och är väldigt tacksam att den vänskapen försvann, att jag fick se dessa dåliga sidor så jag istället kan lägga mer fokus på dom riktiga vännerna som accepterar mig och mina val.

Men vänta nu. Bor en kvinna på 20 år varannan vecka hos sina föräldrar?!