Anonym (S) skrev 2021-03-13 00:29:17 följande:
Tack för svaret! Beklagar utomkvedshavandeskapen och grattis till barnen efter :)
Jag har blivit undersökt igen av 2 läkare , de ser egentligen ingenting på UL som tyder på utomkveds och de ser en liten uppklarning i livmodern som skulle kunna vara en tidig grav. som har stannat.. alltså missfall som inte har kommit ut än.. så hoppas på det.
Det som tyder på utomkveds är väl isåfall att hcg inte har sjunkit tillräckligt snabbt :/ Hade 401 i tisdags, 397 igår och 393 idag ..
Medicinen de pratade om är en spruta med cellgift.. det är väl eftersom det är så tidigt .. de sa att det inte påverkar förmågan att bli gravid sen men känns lite läskigt..
Är det missfall kan jag få cytotec för att skynda på det och det vill jag gärna men de ville inte ge det än..
Ska tillbaks på måndag men känns så jobbigt att gå hela helgen utan att veta :( Speciellt eftersom min yngsta fyller 5 på söndag .. hoppas de kan säga säkert på måndag iallafall.
Hur upptäcktes dina utomkvedshavandeskap? Och i vilken vecka ungefär?
Mitt första utomkvedshavandeskap var lurigt. För det hade tagit sig ut i bukhålan. Det tog lååååång tid innan de förstod detta. Genomgick såå många undersökningar och lämnade högt prov varannan dag. De skrapade mig och fann inga fosterrester, de gjorde titthåls operation men fann inget i äggledaren. Mitt hcg hoppade upp och ner. Kunde ligga på 300 en dag och sen 500. För att den vara på 400. Ungefär. Till slut kunde de inget göra mer än att följa upp med hcg prover. Långt och länge började mitt hcg sakta sjunka, och då träffade jag en specialist som följt processen som drog slutsatsen att det suttit i bukhålan, därför fann man inte det. Och kroppen. Absorberade det av sig självt. Vet inte riktigt vilken vecka jag var i, men det var tidigt.
Andra utomkveds var också tidigt. För kunde de ana något i äggledaren via vul, och jag togs i för operation. Tyvärr hade min äggledare skadats så de fick ta bort den.
Men jag minns att jag blödde något vid båda två. Samt hade ont i magen.
Känner med dig, det är så otroligt jobbigt och oroande. Har du fortfarande ont i magen?
Kan det inte vara ett MA?