Bim April 2021 - Första barnet

Hej! Det låter ju lite skumt att det ökar tycker jag. Efter mitt missfall i höstas minskade veckoindikatorn redan innan blödningen. Tog ett test som visade 2-3 veckor och fick inte riktigt ihop det, tyckte att det borde visat 3+. Så efter några dagar tog jag ett nytt för att se om det ökat, men då hade det istället minskat till 1-2, fattade ingenting. Men sen började jag blöda dagen efter och då förstod jag ju. :(

Hoppas det är ett gott tecken att det inte minskat ändå. Håller tummarna för att det inte är något och att den lilla stannar kvar! Bra att du har ett gynbesök inbokat så att du kan kolla så att allt står rätt till. Kram <3

Åh, jag håller tummarna för dig stickling att kroppen bara inte fattat att du var gravid eller nåt!... och därmed blödningen. Bra att du bokat in besök så du får svar. kram <3 

Ja men det är klart <3 förstår att du ställer in dig på det, man vill ju ändå skydda sig själv liksom. Det är otroligt påfrestande att kastas mellan alla starka känslor.. <3 

Mm :( blir så trött på den där mensen. Ja men eller hur!? det ger en lite tröst på nåt sätt.. <3 

Precis! >< 

Ja man får göra det! Jo precis, det ska han göra. Har dock inte velat ta upp det nu i dagarna då han inte alls mått bra, och har inte velat spä på liksom... men kommer ta upp det nu i veckan så får vi ta och boka in det. 

Efter en liten påskpaus har jag nu läst ikapp allt i tråden och verkligen kastats mellan hopp och tvivel och glädje och sorg när jag tagit del av vad ni alla varit med om den senaste tiden! Jag känner så med er alla fina barnlängtare, och är så glad över all omtanke, stöd och pepp som vi visar varandra här 

Jag har beräknad BIM till helgen och känner ingenting alls i kroppen, så det är bara att fortsätta vänta vilket man blivit ganska van vid efter alla dessa månader. Om det inte tar sig den här gången har vi i alla fall ett första besök på fertilitetsklinik i slutet av april inbokat sedan ett tag, eftersom vi försökt i över ett år.

Håller alla tummar för er här i gruppen! 

Usch va orättvist.. beklagar! hoppas kroppen återhämtar dig snabbt och att ni kan försöka snart igen <3

Jag hoppades också för dig idag! <3 så tråkigt att höra att det inte var så att det fanns kvar ett litet frö... kram på dig och hoppas ni är ok med att försöka igen snart <3

[quote=81053185][quote-nick]Stickling skrev 2021-04-06 19:52:42 följande:[/quote-nick]Idag var jag hos gynekologen, som kunde konstatera att livmodern var tom :( Hade verkligen försökt ställa in mig på tidigt missfall, men det är svårt att ändå inte ha ett litet hopp. Ska ta blodprov i veckan och följa graviditetshormonet, förhoppningsvis sjunker det fint så att utomkvedshavandeskap kan uteslutas.

Högst oklart när nästa bim blir, vet inte hur cykeln har tänkt bete sig närmaste tiden. Preliminär bim är 1/5, men jag sätter den till 30/4 och hänger kvar med er här :) Lycka till alla <3

Usch vad tungt, beklagar verkligen sorgen. Ta hand om dig nu och gör vad du än behöver för att kunna må lite bättre.

Nää, fy vad ledsen jag blir! :( Jag beklagar verkligen att det blev så här, det är bara så orättvist! Hoppas att ni fick ett bra bemötande med en plan framåt, även om jag förstår ifall ni inte skulle orka tänka framåt just idag utan behöver tid att sörja och bearbeta också. Skickar en stor kram <3 

Åh nej vad ledsen jag blir Stickling. Höll tummarna för att där ändå skulle finnas ett frö kvar. Beklagar verkligen! Missfall är tungt. Kan du så stanna hemma från jobbet ett par dagar och bara återhämta dig. Jag var bara hemma en dag, men borde stannat hemma åtminstone några dagar och bearbetat det hela.

Hoppas så att det tar sig igen för er och att det då går hela vägen. Stor kram 

//

Åh va tråkigt Stickling :((( jag höll verkligen tummarna för dig <3 Såklart att man ändå har lite hopp in i det sista :(( <3 kram! 

 

Nu har vi bokat in besök på fertilitetskliniken i början av maj, där min sambo ska ta spermaprov, och så får vi se om det eventuellt blir några andra prover. En sida av mig vill ju att allt ska se strålande ut, medan en annan sida hoppas lite på att det är något litet som man ENKELT kan rätta till, så man får något svar på varför det inte gått hittils.. och den sista sidan är orolig att något är fel...  

Jag är I chock, bara skakar. Jag är gravid trots att jag blev konstaterad med pcos i mars och vi försökt sedan maj 20. Vi som har inplanerat besök på IVF 30april, måste nu ringa och avboka. Nu får man hoppas att det stannar men läst att dem med pcos har stor risk för missfall tyvärr :( Men är sååå glad att det verkar fungerat ändå :D

Fick mens nu på min födelsedag. 9e försöket. Hade förberett för att ta ett gravtest och föreställde mig hur jag skulle berätta för min sambo. Känner att jag har hoppats lite extra den här månaden och knappt kunnat tänka på nåt annat än att bli gravid så det blev extra tungt idag. Börjar verkligen kännas som att det aldrig kommer hända. Har i alla fall skippat äl-tester den här månaden och ändå kom mensen punktligt som jag hade räknat så ska nog fortsätta med att bara gå på känsla, känns mycket mindre stressigt. Ikväll ska jag unna mig massa vin till middagen.

Lycka till ni andra som inte haft BIM ännu <3

Har analyserat svaga test nu sedan ÄL +9, men detta gav mig lite hopp! 9 månader sen mitt missfall, ber att detta går vägen nu! ÄL +12 idag.

Plussade i lördags på ÄL+10. Idag är jag på ÄL+16 (BIM +2) och jag fick en tempdipp och jag tycker att testet nästan ser lite svagare ut än gårdagens. När jag jämför med andra test från BIM +2 så känns mina så svaga. 

Vill inte ens tänka tanken på att detta skulle kunna sluta i MF. Har redan gått igenom det en gång och det har varit en SÅ tung höst och vinter med allt detta. 

Är det någon som har erfarenhet av att testen blir starkare senare eller liknande? 

Är så orolig och vill bara att detta ska gå vägen 

Det är ju det. Jag borde verkligen inte hetsa på det här sättet och tanken var att jag skulle sluta testa efter BIM. Men fan vad svårt det är att sluta. Vill detta mer än någonting annat. Men ska verkligen försöka sluta så får det bara gå som det går. Är dock nyfiken ändå på hur detta ser ut för en utomstående. 

Tack för stödet <3

Som jag skrev här fick jag positivt test på torsdag för en vecka sen. Mina test sen dess har hållit sig svaga och min temp sjönk för två dagar sen. Idag började jag blöda. Missfall, igen. 9 månader efter mitt förra missfall. 

Fyfan vad tungt det är. Det gör ont i varenda kroppsdel och man undrar varför jag, som är en aktiv och fullt frisk 26 åring, ska behöva gå igenom det här. Vill bara ha mitt barn och förstår inte varför det ska vara så svårt. 

Man känner sig som världens mest värdelösa människa som inte kan göra det som kvinnokroppen är skapt för. Samtidigt känner jag att jag är så långt ifrån ensam i detta. 

Ord finns inte för denna enorma besvikelse och sorg. Bättre blir det inte heller av att vården inte kunde kunde bry sig ett jävla skit mindre. 

Hoppas nu på en bebis 2022 istället. 

Grattis till alla er med plus. Till alla oss andra skickar jag kramar och kämparglöd. <3