• Anonym (F)

    Min sambo får mig att känna krav

    Flyttade in hos min sambo för två år sedan, han har hus och jag har inte köpt in mig för jag har ett fast jobb på 50% och jag kan inte låna 1,7 miljoner på dom 50%.

    Han är på mig minst två gånger i veckan om att jag måste skaffa ett jobb på 100% för att kunna hjälpa honom ekonomiskt med tex ny panna mm. Jag betalar honom hälften av räntan, el, tv, sophämtning, slamtömning, slitage på några hundra och halva hemförsäkringen. Jag tycker att när jag betalar hälften och inte är 50% ägare av huset så vill jag inte låna pengar till en panna tex. Alla har sitt att kämpa med han är ekonomiskt ansvarig för huset och jag bor otryggt med tanke på att saker kan hända. Han tycker att han får dra ett tungt lass själv, och ja det kan jag hålla med om men så kan det vara med hus. Jag har sagt till honom att jag istället för ekonomiskt ansvar inte har en trygghet om något skulle hända och det kan också kännas jobbigt och oroligt med ett barn sedan tidigare.

    Hur skulle du resonera kring detta med att hjälpa till ekonomiskt med lån om du inte ägde 50%?

    Kom snälla inte med dumma dryga kommentarer om att jag visste detta innan eller att vi inte pratat om det innan inflytt för det gjorde vi och han var medveten om min situation och jag om min utsatthet över att inte äga hälften. Pratade även om att han kommer få stå själv för stora kostnader. Men ändå har han nu börjat knorra. Vi har pratat om att jag ska köpa in mig om jag får jobb på 100% vilket inte skett ännu, men han pressar mig att söka annat jobb för att han ska få lös pengar men bryr sig inte om att jag trivs gudomligt på min arbetsplats och mår bra där och vill inte komma till ett annat jobb som jag kanske ska vantrivas med bara för att göra honom nöjd.

  • Svar på tråden Min sambo får mig att känna krav
  • Lönnsirap
    Anonym (F) skrev 2021-02-23 14:09:37 följande:

    Han vill inte flytta, skulle jag flytta så skulle han bo kvar. Innan mig så bodde han ensam här i sex år. Nu får han ca 5000kr mer kvar av lönen varje månad när jag bor här. Det måste ju vara till stor hjälp? Dessutom så behöver han aldrig tänka på mat och handling, städning, snöskottning, gräsklippning för det gör jag för att underlätta för honom, och det borde också vara värt något.


    Jag tänker att ni har olika syn på ditt bidrag och att det faktiskt är väldigt rimligt att inte ta ett lån i en fastighet som man inte äger. Jag tänker att mycket vill ha mer och att det faktiskt är så att din sambo har en helt annan syn på vad som är rimligt än vad du har. Det är å andra sidan rimligt att betala till en fastighet som man bor i.

    Personligen tycker jag att folk ibland är idioter och utnyttjar varandra och att det är viktigt att skydda sin framtid.

    Hur mycket mer är det tänkt att du ska bidra med? Tänker han att han bär dina kostnader och att ni tillsammans ska rusta upp huset, eller tänker han att det är så att ni bor ihop och att det faktiskt är rimligt att du bidrar med.

    Det är ju ändå så att ni nu är i en lågintensiv konflikt eftersom han två gånger i veckan försöker få dig att göra något du inte vill.

    Rent krasst då tär det på ett förhållande. Att vara sambo ska vara på bådas villkor och fungerar inte villkoren kommer det inte att hålla. Det betyder dock inte att man ska gå med på massa saker som man inte är ok med.

    Det kan vara en kompromiss att bo i hus, dyrare än man tänkt sig, men att ta ett lån för 60 000 för något man inte kommer äga är väldigt mycket pengar att lägga på en kompromiss. Det är en extra hyra på 15 000:- kronor per år, utslaget på 4 år.

    Då tror jag mer på att omfördela det belopp som TS ska betala. För det är ju antagligen mer än pannan som kommer ryka.

    Jag tänker att man får hitta en summa som är rimligt att föra över till den andre om det inte är ok som det är. Men absolut inte att ta lån.
  • Anonym (Grabb)

    Det finns ju många frågeställningar här, somliga mer krasst ekonomiska och somliga lite mer "känslomässiga".

    I sak så håller jag med dig TS. Huset är din sambos, han har bott där i  6år själv innan du flyttade in. Ni var överens kring premisserna när ni blev sambos. Har han varit ensam husägare under så pass lång tid så torde han förstå att ett hus kan kräva ett långsiktigt planerade, gällande exempelvis underhåll och reparationer, och därmed även kanske ett sparande ("underhållsfond").

    Men nu två år in i relationen så verkar din sambo ha ändrat inställning, både till kostnader hänförliga till huset och boendet, men även kring ditt arbete och anställningsgrad.

    Det spelar ju inte så stor roll vad alla vi andra tycker och skriver. För detta handlar om privatekonomi, något där de två parterna skall vara rimligt överens.

    Om det nu är så att din sambo tjatar om ditt arbete och om "hus-kostnader" så pass otta som 2ggr/vecka då är det nog läge att sätta er ned, sätt av tid, och gå igenom detta ytterligare än gång.

    Mina erfarenheter är; att ständigt diskutera ekonomi, budget, inkomster och utgifter där endera part ständigt hävdar "mitt" och "ditt" när man lever i en relation är ett ypperligt sätt att ta död på en relation... Då är det bättre att ta diskussionen, ta tjuren vid hornen, var inställd på att man kommer kanske inte vara 100% överens om allt, men önskar man leva tillsammans så får man hitta olika lösningar.

  • Anonym (F)
    Drottningen1970 skrev 2021-02-23 15:15:35 följande:

    Å andra sidan är ju även du och barnet beroende av att pannan funkar...


    Ja men fråga vilken bank eller jurist som helst så ska du se att dom svarar att du absolut inte ska betala sådant som renoveringar och annat som tillkommer och ökar värdet på huset. Det är pengar du kanske aldrig mer få se röken av och det blir bara till husägarens fördel. Det känns som du bara hackar på mig och försöker leta fel.
  • Anonym (F)
    Anonym (Grabb) skrev 2021-02-23 15:45:50 följande:

    Det finns ju många frågeställningar här, somliga mer krasst ekonomiska och somliga lite mer "känslomässiga".

    I sak så håller jag med dig TS. Huset är din sambos, han har bott där i  6år själv innan du flyttade in. Ni var överens kring premisserna när ni blev sambos. Har han varit ensam husägare under så pass lång tid så torde han förstå att ett hus kan kräva ett långsiktigt planerade, gällande exempelvis underhåll och reparationer, och därmed även kanske ett sparande ("underhållsfond").

    Men nu två år in i relationen så verkar din sambo ha ändrat inställning, både till kostnader hänförliga till huset och boendet, men även kring ditt arbete och anställningsgrad.

    Det spelar ju inte så stor roll vad alla vi andra tycker och skriver. För detta handlar om privatekonomi, något där de två parterna skall vara rimligt överens.

    Om det nu är så att din sambo tjatar om ditt arbete och om "hus-kostnader" så pass otta som 2ggr/vecka då är det nog läge att sätta er ned, sätt av tid, och gå igenom detta ytterligare än gång.

    Mina erfarenheter är; att ständigt diskutera ekonomi, budget, inkomster och utgifter där endera part ständigt hävdar "mitt" och "ditt" när man lever i en relation är ett ypperligt sätt att ta död på en relation... Då är det bättre att ta diskussionen, ta tjuren vid hornen, var inställd på att man kommer kanske inte vara 100% överens om allt, men önskar man leva tillsammans så får man hitta olika lösningar.


    I det här fallet så är ju huset hans hur mycket han än skulle hävda att det är lika mycket mitt. Skulle han sälja huset skulle han enligt beräkningar få ca 1,2 miljoner i handen efter skatt. Varför ska jag låna pengarna när det finns ett sådant övervärde i huset? Sådana saker som panna, tak, dränering mm tycker jag att man kan låna på huset för att fixa. Det jag inte tycker är ok att låna på huset är för bilar, resor, bröllop osv. Jag håller med dig om att vi måste diskutera det här en gång till.
  • Anonym (F)
    Lönnsirap skrev 2021-02-23 15:22:41 följande:

    Jag tänker att ni har olika syn på ditt bidrag och att det faktiskt är väldigt rimligt att inte ta ett lån i en fastighet som man inte äger. Jag tänker att mycket vill ha mer och att det faktiskt är så att din sambo har en helt annan syn på vad som är rimligt än vad du har. Det är å andra sidan rimligt att betala till en fastighet som man bor i.

    Personligen tycker jag att folk ibland är idioter och utnyttjar varandra och att det är viktigt att skydda sin framtid.

    Hur mycket mer är det tänkt att du ska bidra med? Tänker han att han bär dina kostnader och att ni tillsammans ska rusta upp huset, eller tänker han att det är så att ni bor ihop och att det faktiskt är rimligt att du bidrar med.

    Det är ju ändå så att ni nu är i en lågintensiv konflikt eftersom han två gånger i veckan försöker få dig att göra något du inte vill.

    Rent krasst då tär det på ett förhållande. Att vara sambo ska vara på bådas villkor och fungerar inte villkoren kommer det inte att hålla. Det betyder dock inte att man ska gå med på massa saker som man inte är ok med.

    Det kan vara en kompromiss att bo i hus, dyrare än man tänkt sig, men att ta ett lån för 60 000 för något man inte kommer äga är väldigt mycket pengar att lägga på en kompromiss. Det är en extra hyra på 15 000:- kronor per år, utslaget på 4 år.

    Då tror jag mer på att omfördela det belopp som TS ska betala. För det är ju antagligen mer än pannan som kommer ryka.

    Jag tänker att man får hitta en summa som är rimligt att föra över till den andre om det inte är ok som det är. Men absolut inte att ta lån.


    Det är han själv som räknat ut vad jag ska betala varje månad. Allt är delat på hälften utom ev amortering. Så ?bidraget? har han själv satt. Ja det är fullt rimligt att inte låna pengar till någon annans hus som enbart kommer gynna han vid ev försäljning. Det är nog bara ett fåtal som skulle göra något sådant korkat. Jag har t.o.m. pratat med bank om detta som starkt avråder från att investera i hans hus.
  • Anonym (Sambo i mitt hus)

    Vi har löst ekonomin med att han betalar halva kostnaden för driften av huset.

    Jag har lån och ränta på 10 000 imånaden varav han betalar 4000.

    Vattenräkningen och elen delar vi rakt av. Bredband och tvkanaler likaså. Hemförsäkringen och reparationer/renoveringar betalar jag.

    Mat betalar vi in 4000 var på ett gemensamt kort.

    Privata saker som försäkringar, mobiler, bensin , bilar mm betalar vi var för sig.

  • Anonym (D 2)

    Vad hade du för kostnad för mat och boende innan ni flyttade ihop och vad ligger den på nu? Det känns inte rimligt ifall konsekvensen av att man flyttar ihop är att den ena får mer pengar över än vad den hade innan och den andra mindre. Kanske läge att föreslå att ni flyttar till något mindre där du har råd att betala hälften?

  • Anonym (ME)

    När jag först läste din trådstart var jag rätt kluven. Men efter att ha läst igenom alla dina svar tycker jag att du ska stå på dig. Eller i slutändan välja att flytta om pressen gör att relationen blir sämre. Sen hoppas jag för din egen skull att du har råd att spara också. Även om du får ut mycket för en halvtid så är det inte en jättestor lön att bli pensionär på (du behöver även ha en buffert vid ev. arbetslöshet eller sjukskrivning med tanke på hur lång tid det kan ta att få pengar). Men det hjälper ju inte dig om det du får extra i lön ska gå till ett hus som du inte får något av om det säljs.

    När min sambo flyttade in i min bostadsrätt så betalade han precis som dig. Jag stod ensam för amorteringen. Sen flyttade vi till ett hus som vi båda valde och som passade vår plånbok.

    Och som du skriver så skulle du inte bo dyrare än vad du gör idag om du flyttade. Och det tycker jag också är viktigt. Du har flyttat in hos honom för att bo med honom. Du har inte varit med och valt att bo just där med den kostnaden som det innebär.

  • Lönnsirap
    Anonym (D 2) skrev 2021-02-23 18:03:32 följande:

    Vad hade du för kostnad för mat och boende innan ni flyttade ihop och vad ligger den på nu? Det känns inte rimligt ifall konsekvensen av att man flyttar ihop är att den ena får mer pengar över än vad den hade innan och den andra mindre. Kanske läge att föreslå att ni flyttar till något mindre där du har råd att betala hälften?


    Fast om TS sambo efter 2 år som sammanboende försöker att ändra en tidigare överenskommelse är det inte rimligt att tillsammans byta boende. Snarare är det väl rimligare att bo isär och bära sina egna kostnader.
  • Anonym (F)
    Anonym (D 2) skrev 2021-02-23 18:03:32 följande:

    Vad hade du för kostnad för mat och boende innan ni flyttade ihop och vad ligger den på nu? Det känns inte rimligt ifall konsekvensen av att man flyttar ihop är att den ena får mer pengar över än vad den hade innan och den andra mindre. Kanske läge att föreslå att ni flyttar till något mindre där du har råd att betala hälften?


    Jag betalar redan hälften av allt och jag har råd med det, hur många gånger ska jag behöva skriva det? Jag har ca 8000 kr kvar efter alla räkningar. Han har ca 15000 kr kvar efter han betalat halva sin del. Innan jag flyttade i hop med honom bodde jag i en billig hyres och hade utgifter på runt 8000 kr som nu.
Svar på tråden Min sambo får mig att känna krav