Inlägg från: villhatrekant |Visa alla inlägg
  • villhatrekant

    Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

    Anonym (Q 40+) skrev 2021-02-26 17:19:48 följande:
    Det är är nog lite dubbelt...
    Strikt ur min egen syn om jag väljer att enbart se lite egoistiskt på det så skulle jag nog önska att han bodde närmare så vi kunde dels ses oftare, men kanske ännu viktigare träffas mera mera spontant och utan att behöva planera och vänta på att det ska bli verklighet.

    Men här ska jag också säga att denna väntan, längtan och att bygga upp förväntningarna också är som ett långt förspel och jag kan se det som tändande både för mig själv och för oss alla tre.
    Att ha något att prata om och se fram emot, både pillowtalk med min egen man och med min älskare via Skype, ger oss flera små äventyr på vägen fram till den riktiga träffen.

    För min man vägde det dock säkert in som en fördel att älskaren bor i ett annat land. Viktigt tror jag särskilt under vandringen fram till att vi kunde förverkliga det då vare sig jag eller min man kunde veta hur vi skulle reagera och uppleva alla olika ingredienser i det här och alla saker och känslor som kan följa med det.
    Om min man skulle vilja avsluta det här äventyret så skulle det kunna vara mycket svårare om älskaren bodde i vår stad. Särskilt då om min man vägde in att jag kanske inte skulle vara lika säker på att jag ville avsluta?
    När det gäller tryggheten för min man och tryggheten i vårt eget förhållande blir ju risken för negativ påverkan mycket mindre när älskaren inte finns geografiskt nära.
    Jag själv ville inte träffa någon i vår egen stad och ingen vi kände.
    Nu tillbringar vi ändå sammanlagt rätt många veckor i vår semesterbostad och vid flera tillfällen under året, så det tillsammans med några hotell-weekends hemma i Sverige så har vi ändå rätt goda möjligheter att ses i stort sett så mycket jag kan önska.

    Det var min man som lade ner stort engagemang på att hitta älskaren. Han är strukturerad och planerande. Han drev liksom ett långsiktigt projekt på egen hand och vägde för och nackdelar innan han arrangerade att den utvalda och "perfekta" älskaren kom och besökte oss för en dag och en natt i samband med att vi tillbringade en semestervecka på en annan ort. Jag ville inte vara delaktig i planeringen. Det första mötet har jag nämnt i ett annat inlägg.
    Det klickade mer och fortare än vad någon av oss hade vågat drömma om, vilket även älskaren instämmer i. Älskaren är också mycket nöjd med vår relation då han tidigare ibland träffade olika par men numera är han exklusiv med mig och oss, åtminstone så här långt.

    Min man lyckades alltså med sitt projekt att hitta en älskare till mig som vi båda gillar. Dels en man som verkligen är både en mycket bra person och en helt underbar älskare som på alla sätt passar just för mig. Inte alls på samma sätt som min egen man passar för mig, utan på et helt annat sätt som verkligen är en kontrast (t ex hudfärgen), som kompletterar och ger mig massor av sådant som jag inte upplever med min egen man.
    Dels en man som också min egen man gillar och kan känna förtroende för då älskaren är mycket mån om att respektera vår egen relation och enligt min man har han vägt in att älskaren inte är en person och en personlighet som han tror att jag skulle vilja gifta mig med. Alltså ingen risk att jag skulle vilja byta ut min man mot älskaren.

    Om jag skulle ha haft hand om det så skulle jag nog bara ha väntat och hoppats på en spontan möjlighet att råka träffa någon och ärligt talat så hade väl chansen då varit nästan obefintlig att träffa en "perfekt" älskare för en längre relation.

    Nu när jag och vi vet och har den erfarenhet vi hunnit skaffa oss så tror jag att det skulle ha kunnat funka lika bra om älskaren bodde i samma stad. Men ärligt talat så tror jag aldrig att det då hade blivit av, av de orsaker jag beskrivit.
    En annan viktig sak är att hemma är jag en ordentlig mor och fru och kanske en nästan lite präktig kvinna i mitt jobb och i vårt sociala umgänge. Medan jag kan slappna av på ett helt annat sätt, vara öppen, känna mig både fri och lite sexig när vi befinner oss på vår semesterort. Hemma hade det nog inte blivit av men utomlands var jag tillräckligt öppen för att våga ta vara på chansen, så som min man uppmuntrat mig så många gånger.
    "Älskling, ta vara på chansen, den kanske aldrig kommer tillbaka och då kommer du kanske tänka på det här ögonblicket och ångra dig resten av livet" brukar min man peppa mig rätt ofta.

    Ja, jag har nog rätt många anledningar att vara nöjd och lycklig med var jag nu befinner mig i livet Solig
    Det låter helt fantastiskt! Jag hoppas verkligen en dag min fru skulle få möjlighet att uppleva samma sak och att jag fick vara delaktig i hennes upplevelse. Din respekt och kärlek för din man framgår så tydligt, liksom dina känslor för din älskare, jag gtror att om han läste det du skrivit skulle han bli varm om hjärtat och ganska upphetsad... I mina tidigare erfarenheter som extramannen har jag alltid upplevt att de paren jag träffat haft både stor respekt och kärlek för varandra, något som gjorde upplevelsen starkare även för mig. Jag uppskattar verkligen att din man gillar och respekterar din älskare, och vice versa, för mig känns det otroligt viktigt att den min fru väljer att ha sex och passion med är någon jag kan respektera själv. Jag vet inte om din man avsiktligt valde någon som är en sådan kontrast till sig själv, men jag vill nog själv att min frus älskare skulle vara någon som vore annorlunda än mig både till kropp och personlighet (men ändå vara på samma våglängd vad gäller hans roll). Lustigt att du nämner just hudfärg.. jag måste medge att jag tänder på tanken att hon har en mörkhyad älskare, kanske mest för att hon haft pojkvänner som varit det och jag är rätt ljushyad...

    Jag får jobba vidare på att få henne att våga ta steget ut, hoppas bara jag kan ha samma tur som din man att hitta den rätte. Det är verkligen härligt och lärorikt att höra om dina erfarenheter och ditt perspektiv - om din man är på FL tror jag många skulle uppskatta att höra hans perspektiv också.

    Ha en härlig fredagskväll!
  • villhatrekant
    Anonym (Ilse) skrev 2021-02-27 19:36:44 följande:

    Har varit en intressant tråd att följa. Jag är kvinna 40+ och är i början på denna bana. Jag undrar hur ofta ni som gör detta träffar den andra mannen? Ungefär vilket tidsintervall tycker ni är lagom? Jag tycker det är viktigt att hinna med sitt eget sexliv också. Att detta blir mer av ett komplement. Men samtidigt har man börjat träffa någon kan det vara svårt med för lång tid emellan också. 


    För min del skulle idealet vara en gång i månaden ungefär - tillräckligt ofta för att skapa en spänning och krydda i vardagen men inte så ofta att det egna sexlivet hamnar i skymundan. Jag vet att en del sk hotwives träffar sina älskare mycket oftare och har mer sex med älskaren än maken, det tror jag är riskabelt för förhållandet. Men i slutändan är det min fru som får bestämma hur ofta hon vill. Skulle föredra en älskare på rätt nära håll så det går att ordna en träff spontant om man så vill.
  • villhatrekant
    Anonym (Q 40+) skrev 2021-02-28 18:28:29 följande:
    Min man är öppen med att han är lite kluven till att jag har helt egen tid med älskaren utan att min man finns med överhuvudtaget, inte ens i närheten. Möjligheter finns t ex om jag reser tidigare till vårt semesterställe, eller reser hem senare. Eller ett dygn för oss själva vid en hotellweekend, eller att jag åker ensam för en hel weekend när min älskare kommer.
    Min man tycker tanken är mycket tändande, också något som han kan tänka sig att ge mig om jag verkligen önskar det.
    Men han finner det också utmanande.

    En av de saker som gör att min man överhuvudtaget är intresserad av den här livsstilen är att han gillar att titta på mig med älskaren och att dela mig med honom, eller åtminstone lyssna på oss. Han vill också filma en del.
    Ibland lämnar han oss åt oss själva, en timma eller några timmar och då vill han gärna ha en kamera på avstånd. Han gillar komma tillbaka och smyga på oss obemärkt och titta, för att sedan ge sig till känna. Jag gillar det också.
    Min man menar dock att det är känns lättare att jag är ensam med min älskare när han själv har kontroll över hur länge han väljer låta oss vara själva och själv kan välja när han ska komma tillbaka.
    Jag förstår honom och meningen är ju att både jag och min man ska få ut något och att vi båda ska ha behållning av det här.

    En sak som jag beaktar är att från första början hade min man ett intresse av partnerbyte eller att han också skulle vilja vara fysisk med en annan kvinna.
    Detta var omöjligt för mig.
    Efter mycket kommunikation och att vi mognat i det, här pratar jag om flera år, så bestämde min man att vi ändå inte skulle stänga dörren. Vi kunde inte få allt på ett helt rättvist och ömsesidigt sätt men han ville ändå inte att vi därför skulle tvingas avstå från allt. 
    Om vi inte kan få uppleva allt så kan vi ändå försöka ge oss chansen uppleva det som är möjligt för oss inom våra gemensamma gränser och möjligheter.
    Jag är väldigt ödmjuk för min mans beslut att vi ändå skulle gå vidare, att jag skulle få ha en älskare trots att min man inte kunde få vara med en annan kvinna.

    Jag tror att jag skulle uppskatta längre helt egen tid ensam med min älskare men jag tänker inte mycket på det, vill inte att det ska bli en stark längtan, för i så fall är det lätt att det förvandlas till känslor av saknad och förlust om det inte blir av.
    Sådana känslor vill jag inte ska prägla vår relation på tre. Jag väljer i stället att fokusera på allt det positiva jag får chansen uppleva.
    T ex som att min man uppmuntrar mig att "sova" med min älskare medan han själv sover i rummet intill. Bara det tycker jag är väldigt generöst av min man, jag ser det som att jag får en kärleksgåva. Förmodligen är det väldigt mycket mera än vad de flesta kvinnor ens vågar drömma om att få uppleva. Jag kan inte önska mig eller ens drömma om mera njutning och upphetsning än det jag får uppleva.

    Sedan får vi se vad som kommer till oss i framtiden. Om utvecklingen fortsätter så finns det ju goda chanser att jag kanske kommer få uppleva det som både du och jag tror skulle vara spännande, fint, upphetsande, ännu mera njutning och något extra.
    Men nu väljer jag fokuserar på att jag är mycket nöjd med det jag får och jag känner mig privilegierad att få uppleva allt detta.
    Jag har ju verkligen ingen anledning tänka på saknad eller förluster.
    Jag uppskattar verkligen att du skriver så detaljerat och utförligt om era erfarenheter och känslor - det känns som jag lärt mig mer från den här tråden än alla andra websajter i ämnet jag läst. Det är nog sant att jag som man kanske underskattar alla svårigheterna i att ta in en extra man i förhållandet, men just därför försöker jag förstå bättre vad det är som lockar mig med det och vad jag rent objektivt tror kan bli problem. För mig har det aldrig varit viktigt att vara med andra kvinnor utan drivkraften är just att jag vill se min fru med en annan man och kanske delta. Jag vet att min fru aldrig skulle vilja se mig med en annan kvinna men det är inte någon begränsning för mig. Däremot skulle jag nog precis som din man ha svårt för att min fru var ensam med älskaren ofta och länge. För mig är det en viktig del av det här att det blir ett gemensamt projekt och en gemensam upplevelse - jag vill ge min fru njutning men jag vill också dela den njutningen, och framförallt vill jag att vi gör det här tillsammans så det stärker vår relation. Därmed inte sagt att jag behöver vara närvarande i varje sekund eller delta i ders aktiviteter, men jag skulle vara väldigt mån om att veta vad min fru upplever och känner och att hon inte håller inne med något, bra som dåligt. Skulle jag uppleva att jag hamnade utanför skulle det kännas jobbigt och risken för det känns större om de hade mycket tid på tu man hand. Samtidigt förstås jag att det skulle säkert kännas mer avslappnat för henne att vara med honom själv då och då och att honn skulle kunna ge sig hän mer sexuellt med honom om jag inte var närvarande (även om en stor önskan från min sida är just att hon ska kunna bli så bekväm med situationen att hon släpper sina hämningar även om jag är med - jag vill ju se henne när hon njuter fullt ut). Så det är en svår avvägning som jag förstår att man måste ta ställning till hela tiden. Jag vill inte heller att min fru skulle känna sorg eller irritation för att hon inte fick träffa honom mer på egen hand, och visst skulle jag tycka det var upphetsande att fantisera om vad de gör och få reda på det i efterhand, det kan jag inte förneka. Men i slutänden måste det ändå vara min och min frus gemensamma projekt där vi båda vill att jag deltar om inte alltid kroppsligen så alltid mentalt så att säga.
    Vore spännande att höra din mans perspektiv!
  • villhatrekant
    Anonym (Ilse) skrev 2021-03-01 21:46:37 följande:

    Ja detta med att få bekräftelse och känna sig uppskattad känns både pirrigt och upplyftande. Jag känner mig uppskattad av min man och det känns naturligt och tryggt. Annars finns det inte så många tillfällen att få komplimanger nu för tiden. Min man säger att han är glad för min skull och att jag är värd det. Jag kan ibland också märka att han faktiskt kan se på mig med nya mer uppskattande ögon. Men som jag skrev tidigare är det även lite jobbigt att väcka till liv det bekräftelsebehovet. Att återigen ha frågor om jag duger som jag inte haft på så länge. Jag är kanske ovanlig men jag har inte funderat så mycket på mitt utseende på många år mer än att jag tycker jag ser ok ut. Jag tränar t ex ganska mycket men har bara gjort det för att må bra och inte med tanke på att bli snyggare. Nu märker jag att när jag tränar tänker jag på att jag förhoppningsvis också ser bättre ut om jag gör det. Så det är dubbelt men visst är det läckert att väcka till liv en sexigare sida som jag tidigare släppt fram i sängen men kanske inte så mycket i vardagen. 

    Sexuellt är de ganska olika varandra vilket känns spännande. Både roligt att prova saker på ett nytt sätt men också känna att det jag och min man har fungerar väldigt bra. Här tror jag ändå att det är bra att ge sig lite tid. Att inte ha krav på sig själv eller den andra mannen att allt ska funka perfekt första gången. Mycket funkade ändå mycket bra från början men det är en annan sak när man haft sex i 18 år och verkligen vet hur den andra vill ha det. Men jag lär mig samtidigt mycket om mig själv. Jag tycker även att jag och min man har blivit bättre på att verkligen prata om sex och önskningar så det även utvecklar oss.


    Hur fick ni tag på den andre mannen? Och vad och vem var det som ledde er till att ta in en extra man? Alltid intressant att höra hur par kommer in på den här"livsstilen".
  • villhatrekant
    Anonym (Orättvist) skrev 2021-03-02 00:09:37 följande:

    Du skriver att du och din man tänker att du ska passa på under tiden du lever. Att njuta. Men det kan du inte ge din generösa man...? Du skriver att du inte kan se honom med en annan kvinna. Men tänk när han själv ligger där 89 år gammal då? Och bara DU har fått njuta? Men pga DIG kan du inte ge honom en yngre och trängre tjej? Fyfan vad sunkigt. Stackars din man. Han ville ju i början också ha en annan kvinna men DU satte stopp för det. Hemskt.


    Hennes man var ju den som var drivande från början och de har båda rätt att säga stopp när de vill. Dessutom är det uppenbart så att mannen njuter av att se sin fru njuta, så det är väl inte alls synd om honom? Bara för att du skulle uppleva situationen på ett negativt sätt betyder inte det att han gör. Själv skulle jag tycka det var fantastiskt om min fru hade en älskare på samma sätt som Q40 men jag har inget intresse av att vara med andra kvinnor. Vi är alla olika.
  • villhatrekant
    Anonym (Q 40+) skrev 2021-03-02 11:14:07 följande:
    Tack, du fattar Skål

    Gällande ditt exempel så verkar vissa trångsynta personer inbilla sig att man måste avstå från smisket för att det ska vara rättvist.
    Om den ena förlorar chansen till analsex så måste den andra också förlora något för att det ska bli rättvist.

    Jag för min del kan inte förstå att något negativt som en förlust automatiskt gör att det skulle medföra något positivt, som då rättvisa. Det övergår mitt lilla förstånd.
    Jag tror det hänger ihop med hur man ser på partnerbyte som ide. Om man ser det som ett nollsummespel, där partnerns njutning med en annan är något enbart negativt som kompenseras av att man själv får ligga med någon annan, ja då är det förstås inget positivt med det upplägg ni har. Förr i tiden, när jag var svartsjuk, skulle jag också resonerat så för jag hade bara sett det negativa med att min fru hade sex med en annan man (att hon skulle vara mer attraherad av honom än mig, att hon skulle tappa känslorna och attraktionen för mig, att hon inte skulle vilja ha sex med mig osv osv). Men nu tänker jag i stället tvärtom att om hon har bra sex med en annan så mår hon bättre, får starkare sexlust, blir lyckligare med tillvaron och det kan bara förbättra vårt sexliv. Det hjälper förstås att jag tänder på tanken att hon har sex med en annan, så jag kommer inte och sitta och lida när det händer utan tvärtom njuta jag med även om jag bara är åskådare eller om de träffas på egen hand. Så länge hon delar med sig av sina erfarenheter och lust så är jag ju delaktig, och då blir det en win-win situation där båda får ut något av det, även om jag själv inte har sex med någon annan.
  • villhatrekant
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-03-04 20:56:09 följande:

    Nu har min man pratat med mig igen om vad han vill jag ska göra..... Känns som han tog det ytterligare ett steg i sin önskan... Han var dock väldigt noga med att det var hans fantasi, och självklart inget han förväntade sig i första taget av mig, men följande viskade han i mitt öra, när vi kelade och vi var sugna:

    När jag har träffat någon så vill min älskade man, att älskaren tar med mig ut på utflykt, ungefär som en date. Han funderade t ex på en dag vid stranden till sommaren. Han vill att jag och älskaren åker till stranden, och visar oss som ett förälskat par där, bland folk. Att vi typ går hand i hand, smeker och hånglar med varandra när vi solar och så vidare...

    Detta gör jag inte ens med min man på en strand idag. Jag var lite chockad, när han berättat färdigt, samtidigt gick det inte att missta sig på att han blev rejält tänd när han berättade detta. När jag kände och märkte hans upphetsning så påverkade det definitivt mig för stunden också.

    Vad säger ni? Är min man helt galen, eller? Jag är fullt medveten om att vi tidigare i den här tråden har behandlat dessa ämnen ur olika vinklar, men helt klart tog min man med mig på en fantasi, som jag inte riktigt var beredd på.

    Självklart tycker jag inte han är galen, men jag blir förundrad över hur han tänker. Varför vill han att jag visar mig offentligt med en älskare och samtidigt tydligt visar känslor för honom? Svårt att ta in för mig....  


    Personligen skulle jag tycka det var ett steg för långt, mest för att jag skulle oroa mig för att någon vi känner ser dem - har ingen lust att andra vet om att min fru har en extra man. Men jag vet att en del män går igång på den fantasin, särskilt om man är en cuckold.
  • villhatrekant
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-03-05 00:08:22 följande:
    Ja, det var väl något han sa i stundens hetta. Jag tror ärligt talat inte han vill att vi ska bli sedda av någon bekant. Förmodligen något ställe en bra bit ifrån, där vi inte kan träffa på någon vi känner. Men för mig skulle det kännas väldigt omtumlande, bara att visa sina känslor med sin älskare på en offentlig plats. 
    Jag kan förstå lockelsen på sätt och vis, men dels tycker jag det verkar riskabelt att uppmuntra att det uppstår mer än sexuella känslor för älskaren, och dels så är inte fantasin lika upphetsande för mig som tanken på att de har sex. Däremot kan jag tycka att det skulle vara väldigt sexigt att se min fru och älskaren ha passionerad kärleksfull sex med mycket kyssar och smek som ett älskande par där hon ger sig hän åt honom utan hämningar som om jag inte var där.
  • villhatrekant
    Anonym (Q 40+) skrev 2021-03-05 11:05:26 följande:
    Jag kan ganska tydligt känna igen dessa tankar också från min egen man, trots att jag inte tänkt särskilt mycket på det.
    Han (och vi) vill inte att någon vi känner ska se något, vill inte att något ska komma fram i vår stad och bland vänner.

    Men när det sker på vår semesterort så kan jag tydligt känna igen dessa tankegångar och jag kan också säga att vi har lever ut dem i ganska stor utsträckning.
    Det har nog kommit stegvis i små steg, så jag har inte tänkt så mycket på det.

    När vi går på restaurang så placerar alltid min man älskaren och mig intill varandra. Likaså när vi promenerar eller åker hiss, eller något annat. När vi åker taxi/Uber så sätter sig min man i framsätet, på buss/tåg sätter sig min man på ett eget säte på andra sidan eller mittemot. Från början kanske att jag och älskaren bara rörde varandras händer under bordsduken men numera är vi nära och rör vid varandra, vid tillfällen också pussas, som ett nyförälskat (yngre?) par brukar göra.
    Nu när du påtalar det så har jag lagt märke till att min man rätt ofta kan råka hamna en liten bit ifrån oss och betraktar älskaren och mig, t ex när vi promenerar hand i hand.
    Ofta vid tillfällen när jag kramar och kysser min man så efter en stund vänder han mig om mot min älskare och för mig mot honom för att jag också kyssas och kramas med honom, medan min man då ofta tar några steg tillbaka och liksom lämnar utrymme till oss.
    Jag är nu övertygad att min man tänder på, eller på något sätt finner det spännande, att se mig med älskaren när vi ser ut som (är) ett förälskat par.

    Hittills har inte jag och älskaren gett oss ut på någon utflykt på egen hand, det har ju mest varit min man som i stället gått ifrån och lämnat oss i fred. Men jag kan mycket väl tänka mig att min man skulle vara positiv om tillfället dyker upp.

    Nu när du fäst min uppmärksamhet på det blir jag också lite förundrad.
    Men jag tycker bara det är mysigt, hett, läckert och kärleksfullt. Jag ser det som en fin förmån och att min man är generös mot mig. Så bara positivt alltså.
    Jag tänder inte på tanken att min fru skulle offentligt visa sig med älskare när jag inte är med (och vill absolut inte att någon vi känner skulle veta om det), men vad du beskriver låter lite eggande faktiskt. Att se dem båda kyssas och kramas som ett nyförälskat par där den underliggande sexuella attraktionen mellan dem verkligen är tydlig är spännande och att andra ser det (totala främlingar dock) har en viss lockelse. Det som tänder mig är vetskapen om att min fru skulle känna åtrå och lust efter den andra mannen, veta att hon tänker på sex med honom och åtrår hans kropp; den tanken är nästan lika upphetsande som att faktiskt se dem ha sex.
  • villhatrekant
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-04-02 22:18:35 följande:

    Ja, detta med samhällets normer och värderingar är verkligen inte lätt, speciellt om man i samhället inkluderar familj och vänner. Hur ska jag som kvinna, fru och mamma egentligen vara? Om jag skulle leva ut de fantasierna som jag och min man har, så är jag rätt säker på att några i min närhet skulle uppfatta mig som en ansvarslös, gränslös och vulgär slampa (om de fick reda på mina handlingar). Det är inte helt enkelt att då bara följa sin egen och sin mans moral och enbart bejaka sin lust. Trots att det egentligen är självklart att ens lust ska komma först, så länge som man inte skadar någon annan.

    Det kan vara lite jobbigt att prata med min man om andra sexfrågor också, inte bara detta. Jag skulle behöva bli bättre på det. 

    Det är uppenbart att jag har olika sidor, där det är svårt att veta vilken fot man ska stå på ibland...

     


    Det här med konventioner och normer är inte helt lätt för mig som man heller. Enligt normerna är det ju det värsta man kan tänka sig, att ens fru eller partner har sex med en annan. Man förväntas bli galen av vrede och svartsjuka och lämna sin fru osv osv. Eller så är man en omanlig mes som låter sig bli bedragen. Så att acceptera att jag har den här fantasin är att gå emot alla dessa normer och värderingar. Jag kan rationellt sett förstå varför jag vill se min fru med en annan och hur det skulle vara positivt för oss båda. Men samtidigt måste jag kämpa emot alla normer som jag är uppvuxen med och aktivt jobba med att få mig själv att känslomässigt acceptera att det är normerna det är fel på och inte mig. Å ena sidan kan det vara jobbigt att leva ett slags dubbelliv där man vet att de flesta kanske skulle fördöma ens sexuella böjelser, men å andra sidan är ju mitt och min frus sexliv en helt privat sak. Det angår ju ingen annan, så varför skulle jag bry mig om vad andra tänker? Rent logiskt sett borde det vara enkelt, men värderingarna sitter djupt även i en själv och det tar tid att frigöra sig från dem.
  • villhatrekant
    Anonym (Lova) skrev 2021-04-05 16:29:21 följande:

    Jag är själv så ambivalent till detta.

    Det är en fantasi helt klart, men jag har så svårt generellt med dubbelnaturer. Jag vill vara mig själv rakt av oavsett sammanhang. Sann mot mig själv och inte spela teater.

    Att ligga med andra och ha ett hett möte med min man efteråt för att timmen senare stå och diskutera middagsmat och kommande aktiviteter för barnen.. hänga tvätt och strosa runt i mjukisar, där går det inte ihop i mitt huvud.


    Men det gäller väl allt privat samliv? Du har förhoppningsvis hett sex med din man som du inte berättar om för barn, släkt och vänner, eller hur? Så varför vore det här egentligen så mycket mer komplicerat? Ens privatliv är just det, något ingen annan har med att göra eller behöver veta om. Det ser inte jag som ett dubbelliv utan en naturlig gränsdragning mellan det som angår bara en själv och ens partner, och det som är "offentligt".
  • villhatrekant
    Anonym (Elisabet) skrev 2021-04-17 07:33:04 följande:

    Grattis!!

    Jag har själv föreslagit det för min man, men det kan han inte ens tänka sig?!

    Det skulle ju vara fruktansvärt enligt honom


    Vad är det du skulle vilja testa? Att träffa en annan man själv, eller en trekant med din man och en annan kille? Jag kan förstå om han är tveksam till att du har sex med en annan på egen hand, men kanske skulle han vara mer öppen för en trekant? Eller en fyrkant så han också får lite omväxling? Själv vill jag se min fru ha sex med en annan, önskar min fru var lika sugen på det som du...
  • villhatrekant
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-04-18 01:53:53 följande:

    Han har absolut pratat om det utanför sängen också. Känner mig trygg i att han har genuina tankar i den här frågan.

    Om du drar upp det under sex, så kan det bli bra, men skulle också kunna bli en riktig erotik dödare, om han inte alls känner för det.

    Trist att han inte vill ha rollspel. Det kan jag tycka är riktigt hett, även om det är min man som tar initiativet till det. 

    Det låter som ert sexliv ser ungefär likadant ut nu, som för 20 år sedan. Vi har lyckats förnya våra sexliv ganska radikalt under vår tid tillsammans (inom vår tvåsamhet). Jag njuter idag av handlingar, som jag i början av vårt förhållande helt förkastade. Så härligt att vara lite utanför mallen ibland. Detta är dock något min man har drivit framåt hela tiden


    TS, det har gått nästan två månader sedan du startade tråden. Känner du dig mer redo att göra verklighet av din mans (och din) fantasi nu efter att ha fått så många bra svar? Om inte, vad är det som gör att du fortfarande tvekar?
  • villhatrekant
    Anonym (Q 40+) skrev 2021-04-20 11:16:52 följande:
    Var snälla och missförstå mig inte.
    Jag påstår absolut inte att alla tvunget behöver eller måste ha en lång vandring. Men jag känner att jag vill beskriva hur det har varit för mig och att en relativt långsam utveckling troligen var en förutsättning för att det skulle bli lyckat just för mig.

    Redan i mitt första inlägg skrev jag att det tog min man flera år att stegvis uppmuntra mig, vidga mina vyer och få oss att med små små steg, två steg fram och ibland ett steg tillbaka, och med massor av tålamod, närma oss det här.

    Under flera års tid började vi med att ha vi olika små upplevelser som min man ofta ordnade så att möjligheter och tillfällen skulle kunna uppstå som så småningom gjorde att jag fick testa att doppa tån lite och att vi båda började förstå vilken typ av man det skulle krävas för att få mig tillräcklig nyfiken, och hur allt skulle gå tillväga och hur vi båda ville att det i så fall skulle fungera.

    Från början handlade det kanske mest om att bada naken och sedan att mera utforska vår egen sexualitet och älska med varandra ute i det fria, så småningom med ökad risk för att någon skulle "råka" se oss, senare att vi själva på avstånd fick se andra par ha sex. Att ha åskådare på håll och så småningom närmare. Efter rätt lång tid och efter att flera gånger ha varit jättenära så kom den första fysiska kontakten, men som ändå bara var smekning och beröring.
    Och på ungefär motsvarande sätt när vi besökte klubbar med swingers-tema, där vi från början höll oss strikt till oss själva, till att i nästa steg dansa med en annan man och vidare till några olika små äventyr, vi har tittat på andra och vi har själva haft sex, men vi har (ännu?) aldrig haft lust att ta steget till penetrerande sex med någon annan i något av dessa sammanhang.
    Men alla dessa små steg ledde så småningom fram till att vi en kväll, i en bar på en sexig ort, råkade finna en man som kändes rätt och det var uppenbarligen vid rätt tillfälle, för att bjuda hem honom till vårt hotellrum. Det var första gången som vi hade trekant och vi hade då haft flera års vandring och utveckling, och många små äventyr, som så småningom ledde fram till detta.
    Sedan har det tagit ännu ett par år att komma dit där vi är i dag och till att hitta min "perfekta" återkommande älskare som jag har i dag.

    Senare har jag också skrivit att små steg, eller väldigt väl valda steg där den som är långsammast måste få bestämma takten, har varit mycket viktigt för mig.
    Även om jag ibland har behövt uppmuntran och att bli knuffad lite försiktigt i rätt riktning och kanske att min man inte alltid har hört mitt första lite svaga nej...

    Men alla små saker som kan få en att vänja sig vid tanken hjälper. Att läsa och studera ämnet och finna uppmuntran i andras erfarenheter har varit viktigt för mig. Det finns många forum och filmer och annat att fördjupa sig i.
    När jag så småningom insåg och verkligen förstod att detta var något som faktiskt inte var så himla ovanligt, att "normala" och kloka människor faktiskt gillar att ägna sig åt sådana här äventyr, hjälpte mig mycket.
    Jag hade inte anledning känna att vi var onormala.
    Det var viktiga insikter för mig.

    Ett exempel på som jag tycker alldeles utmärkt läsning är Vägen till vår trekant med en extra man Liws lust Amelia. (jag vet inte om man får lägga ut länkar här, men googla...).
    Denna Liw tror jag mig ha sett här någon gång på FL men vet inte om hon längre är aktiv?
    Men jag tycker att hennes sida är utmärkt läsning. Gå gärna vidare, för det finns väldigt mycket mera att läsa än just det exemplet som jag gav ovan. Det är nog flera dagars läsning, och något att återkomma till. Jag själv försöker följa bloggen och jag har också gått tillbaka och läst flera gånger. Hittar alltid något nytt att lära och att inspireras av vid varje besök.
    Dessutom har nämnts här på FL hennes/deras kontaktsida Hemligg som jag dock ännu inte har haft anledning att besöka.
    Jag vill verkligen tacka dig för dina inlägg som så ärligt och klarsynt beskriver hela den här processen utan att försköna. Som man är det lätt att man fokuserar alltför mycket på sin egen fantasi och glömmer bort - eller inte riktigt förstår - kvinnans perspektiv. Jag tycker jag lärt mig mer av dina inlägg än jag gjort av alla de massa länkar jag läst i ämnet. Den här tråden och liwslust borde vara obligatorisk läsning för alla som vill prova på att förverkliga den här fantasin.
  • villhatrekant
    MorrisK79 skrev 2021-04-21 11:31:14 följande:
    Precis. Det finns ett starkt bias i tråden och den som läser kan lätt få föreställningen att det alltid leder till något fantastiskt bra m.m. T.ex när du säger att kvinnan först blir övertalad och sedan går stärkt och lycklig ur det.. och lämnar sin man(?). Männen i tråden tycker jag verkar vara av den undergiven sorten. Inte för att det i sig är något "fel". Mer ett konstaterande utifrån hur jag är ( mer dominant lagd ) och egna erfarenheter.

    Sedan skulle det vara väldigt intressant att höra något från den andra mannen, älskaren?

    Finns det en tråd från dom??
    Man behöver inte vara undergiven för att vilja se sin kvinna ha sex med en annan. Det finns alla variationer, från extrema cuckolds som går igång på att förnedras (något jag tycker är problematiskt) till dominanta män "stags" som njuter av att se sin kvinna njuta men inte är det minsta undergivna till sin läggning.

    Jag är fortfarande på fantasistadiet vad gäller att se min fru med en annan man, men jag har varit extramannen vid flera tillfällen och olika par. Det har alltid varit en väldigt bra upplevelse och de par jag träffade hade väldigt harmoniska och kärleksfyllda förhållanden, såvitt jag kunde bedöma. Vad som varit tydligt är att det varit ett gemensamt projekt, inte bara mannens eller kvinnans, och det tror jag är viktigt. Som extraman är man där på deras villkor och det känns helt OK, men den extra sexuella laddningen som uppstår när kvinnans njutning står i centrum med två män som ger henne njutning är så fantastisk att det inte spelar någon roll att man är "en kuk på två ben". Man är ju inte ute efter en relation heller utan det handlar bara om skön sex utan komplikationer.

    Min erfarenhet av de par jag träffat eller pratat med på olika sajter, och som samtliga på den här tråden och alla andra sajter jag varit på sagt, är att det är enormt viktigt att relationen är uberstark innan man ger sig in på det här. När det går snett - och det gör det bevisligen - tyder det på att relationen inte var så stark som man trodde. I de flesta fall skulle nog antagligen relationen ha spruckit ändå, men en del är säkert par som funkar lite småputtrigt ihop fast de inte längre har någon egentlig passion eller stark kärlek för varandra men vars relation inte tål den påfrestning som det kan vara att ta in en annan person i sexlivet. Frågan är hur lyckliga dessa par egentligen var innan och om det hade varit bättre att de hållit ihop till varje pris? En liknelse är att en relation är som ett knippe gummisnoddar. I början på relationen består den bara av några få snoddar - drar man isär för hårt brister alla. I en dålig relation är snoddarna fåtaliga eller intorkade, och brister lätt. Men en långvarig relation som är stark består av massor med snoddar. Hur man än försöker dra isär dem så håller dem emot och ju mer man sträcker desto starkare drar de tillbaka. På samma sätt kan en stark relation bli starkare av den emotionella påfrestningen som det kan innebära att ta in en annan i sexlivet. Medan en dålig relation spricker - fast den kanske varit stark nog för att inte brista av vanliga livet. Jag tror de par där vilka det gått snett har haft en sämre relation än de insett, trekanten blev bara den utlösande faktorn. Visserligen är sex en emotionellt laddad handling, men samma typ av påfrestning kan en relation utsättas av av mycket mer "oskyldiga" saker. Om den ena partnern har ett starkt intresse som den andra inte delar, och det intresset innebär nära och intensiv kontakt med andra av motsatta könet, ja då är risken stor att man träffar någon som man attraheras av. T ex om kvinnan älskar dansa salsa, men mannen inte gör det. Jag tycker inte definitionen av en trygg och bra relation är att man förbjuder sin partner att ha upplevelser med andra människor (nu menar jag inte främst sex) eller ett eget liv för att man är rädd att hen träffarr någon annan. Tvärtom är det som utmärker en bra relation att den tål den sortens frestelser.

    En förutsättning att det ska funka att ta in en extra man är att man har en väldigt trygg relation till sin partner och att mannen har en mogen och realistisk självbild vad gäller sexlivet. Många män - jag var själv en av dem när jag var yngre - baserar en stor del av sitt självförtroende på en illusion om att de måste vara den bästa älskaren deras partner någonsin haft, och att relationens styrka är helt avhängig av hur bra älskare man är. Det är en naiv och väldigt bräcklig inställning och har man den kommer det garanterat sluta illa om man testar att ta in en tredje part i sexlivet. Sanningen är ju den att de allra flesta har haft väldigt bra sexuella erfarenheter med andra innan de träffade sin fasta partner. Och att det garanterat finns någon som är bättre på att tillfredsställa ens partner än en själv. Men såvida inte relationen enbart bygger på hur bra sex man har så innebär det inte att ens partner kommer lämna en för att hen har bättre sex med en annan tillfällig partner. Min fru är inte tillsammans med mig för att jag är en fantastisk älskare. Vi har ett bra sexliv, men hennes känslor för mig bygger på så mycket mer. Skulle hon lämna mig för att hon har bra sex med en annan, då skulle det betyda att allt som höll oss samman var vårt sexliv. Eftersom jag är helt säker på att vår relation bygger på så många andra saker som hon inte kan få av att ha sex med en annan man så är jag inte orolig att det kommer skada vårt förhållande om vi hade trekant. Eftersom jag vet att det är mig hon älskar, för att jag är den jag är, för att jag är rolig och intressant för henne, för att vi har ett rikt liv tillsammans, så är det inget hot att hon skulle ha en fantastisk orgasm med en annan. Tvärtom tror jag att det skulle kunna stärka hennes känslor för mig att jag är så trygg i mig själv att jag vågar ge henne den friheten.

    Jag tror inte det är enkelt att ta inn andra i sitt sexliv men om man gör det från rätt utgångspunkt och relationen är stark kan det vara något väldigt positivt. Men går man in i det från fel vinkel och har en bräcklig självbild som man kan det nog gå snett särskilt om relationen inte är så stark som man vill tro. Allt är inte svart eller vitt.
  • villhatrekant
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-12-15 07:23:10 följande:
    Jag tror att många män och kvinnor skiljer sig åt en del här. Jag kan bara prata för mig själv, men för mig måste det finnas en attraktion till mannen, för att detta ska kunna bli något spännande och bra för mig. Annars känns det bara som att jag gör det för min mans skull, vilket inte känns helt bra
    Poängen med att ens fru/partner har sex med en annan man är ju att hon ska njuta och att sexet ska vara mer spännande och njutningsfullt än det "vanliga" sexet med den egna mannen. (Om det inte vore bättre, även om det mest beror på nyhetens behag, skulle det ju inte vara någon vits att träffa andra, menar jag.) Och då krävs det förstås attraktion till mannen, antingen pga av hans utseende eller personlighet. Risken att det skadar förhållandet är nog mycket mindre om attraktionen baseras mest på utseendet än extramannens personlighet, för det är mindre risk att det uppstår starka känslor om det bara handlar om fysisk attraktion. Så för min del skulle jag hellre vilja att min fru hade sex med en mycket mer attraktiv man som hon inte kände någon emotionell dragning till än om det var en man med mer alldagligt utseende (som jag själv) men som hon var väldigt attraherad av pga av hans person. Jag vill ju att min fru ska få njuta mer än vanligt, och om det kräver att extramannen är mycket snyggare med snyggare kropp, mer välutrustad och en bättre älskare än mig, så är det ok, förutsatt att hennes attraktion till honom inte påverkade hennes känslor för mig negativt.
Svar på tråden Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män