Min dotter på 14 år har inga vänner

Det låter som en tuff tid för din dotter. Känner själv igen mig i att de åren var väldigt svåra.  

Samtidigt beskriver du en härlig tjej med många fina egenskaper - och hon kommer ta sig igenom dessa år, med lärdomar, självkännedom, en portion sorg och ledsamhet kanske, men också desto klokare. 
Kan du se något gott som kan komma ur denna situation för din dotter, när den är över (för den kommer gå över!)? Vad kommer hon ha lärt sig t.ex. om sig själv, eller om att handskas med jobbiga stunder, som kommer gynna henne i vuxenlivet?

Och för din del - hur hanterar du din oro?