Olika tro gör sprickor i vårt äktenskap.

Jag hade en vän som blev kristen och till att börja med var jag glad för hennes skull att hon hade hittat något som verkade göra henne glad även om jag själv är ateist och inte vill ha något med religion att göra. 

Men efter ett tag så blev "att vara kristen" en sådan stor del av hennes identitet att det inte gick att umgås med henne längre. Hon krävde att jag skulle acceptera att det fanns en möjlighet att det fanns en gud, men kunde absolut inte acceptera att det fanns en möjlighet att det inte fanns något. Vilket jag tycker är lite vad du gör med din man när du vill att han ska reflektera över dina påståenden som att de kunde vara sanna även för honom istället för att få ge sin ärliga syn på saken. 

Du tycker att han käbblar emot dig och din tro. Men från hans sida så går du runt och sprider fantasier som sanningar och kräver att han på något sätt ska hålla med dig även fast det går emot allt han känner.