• Frodo

    Längdkomplex - för lång

    Okej, detta är lite pinsamt att skriva om men jag är en man på 196-198 cm och känner stora obehagskänslor kring det. Jag är besatt av att mäta mig, och märker att jag är som längst på morgonen och har därför högst ångest då. Känner mig abormalt lång vilket påverkar min kommunikation med andra människor. Är spänd hela tiden i sociala sammanhang och tänker på min längd 24/7.

    Vet inte hur jag ska lösa detta. Vill kunna leva normalt men nu kan jag knappt träffa folk och har aldrig haft en relation. Enligt psykolog har jag BDD och måste tyvärr leva med det.

  • Svar på tråden Längdkomplex - för lång
  • Frodo

    Tack så mycket för era uppmuntrande svar. Ska ta till mig era råd så gott jag kan!

  • Frodo
    Ebo88 skrev 2021-01-15 08:18:12 följande:

    Jag är tjej och är 1.83. Går gärna i klackar som är allt från 1cm-10cm.

    Föredrar dock klackar på runt 5 cm.

    Lillebror är 2.02.

    De flesta killar jag känner är nog över 1.92 skulle jag vilja säga.

    Min sambo är 1 cm kortare än mig. Han uppmuntrar till att jag ska bära klackar.

    Fattar att det är svårt att ändra inställning över en dag men ta till dig av de positiva kommentarer du får och sträck på dig när du går. Var stolt över din längd :)


    Jag har försökt sträcka på mig mer senaste dagarna. Eftersom jag blir längre så har min ångest ökat. Det låter paradoxalt, egentligen borde ju längd vara förknippat med dominans och således alstra positiva känslor, men i mitt fall är det tvärtom pga min BDD. Jag har väldigt mycket negativa känslor förknippat med längd vilket är svårt att ändra på. Om jag sitter ned, eller upplever mig något kortare som under kvällstid då ryggraden krymper någon cm, så försvinner/minskar min ångest. Helt sjukt men så är det. Jag vet rent intellektuellt att det är en tillgång att vara lång men känslorna säger annat. :s
    Ebo88 skrev 2021-01-15 08:18:12 följande:

    Jag är tjej och är 1.83. Går gärna i klackar som är allt från 1cm-10cm.

    Föredrar dock klackar på runt 5 cm.

    Lillebror är 2.02.

    De flesta killar jag känner är nog över 1.92 skulle jag vilja säga.

    Min sambo är 1 cm kortare än mig. Han uppmuntrar till att jag ska bära klackar.

    Fattar att det är svårt att ändra inställning över en dag men ta till dig av de positiva kommentarer du får och sträck på dig när du går. Var stolt över din längd :)


    Jag har försökt sträcka på mig mer senaste dagarna. Eftersom jag blir längre så har min ångest ökat. Det låter paradoxalt, egentligen borde ju längd vara förknippat med dominans och således alstra positiva känslor, men i mitt fall är det tvärtom pga min BDD. Jag har väldigt mycket negativa känslor förknippat med längd vilket är svårt att ändra på. Om jag sitter ned, eller upplever mig något kortare som under kvällstid då ryggraden krymper någon cm, så försvinner/minskar min ångest. Konstigt men så är det. Jag förstår att det är en tillgång att vara lång men känslorna säger annat. :s
  • Frodo

    Har upptäckt att jag förmodligen har ett testosteronproblem, som kan ligga till grund för min negativa kroppsupplevelse. Alltså lågt testosteron. Får skärpa till mig, skaffa bättre levnadsvanor och sluta gnälla. Som man bäddar får man ligga.

    Mvh

Svar på tråden Längdkomplex - för lång