Jag och min pojkvän har delat på oss.
När rekommenderar man att barnet kan bo varannan vecka?
Jag är gravid så barnet kommer bo hos mig det första året när jag är mammaledig.
Och hos pappan det halvåret han är föräldraledig alltså när barnet är 1 år tills hon blir 1,5 år.
Vid vilken ålder är det mest lämpligt att bo varannan vecka?
Mitt ex tycker vid 1,5 alltså i samband med att vi skolar in henne på förskolan men är inte det för tidigt?
Jo det är rent generellt för tidigt men jag är lite undrande över hur ni tänker innan? Om ni tror det bara är att flytta barnet som en möbel när pappan ska vara ledig? Men ni kanske har en noga uttänkt plan för att under flera månader innan den tiden, vänja barnet vid båda ställena?
Inte före 3 är det lämpligt med varannan vecka. Detta beror på att barnet inte ska utsättas för separationer då detta är skadligt. Utifrån det förstår ni säkert också att det är högst olämpligt att barnet ska slitas upp från sitt hem där hon bott första året för att sedan flytta heltid till ett annat hem. Och sedan då eventuellt flytta tillbaks till dig efter pappas föräldraledighet?
Barn ska ha ett stabilt boende de första åren.
När vi separerade när mitt barn var 1år bestämde vi att hen bor hos mig för att ha en plats, trygg bas. Sedan tog pappan ut fp två dagar i veckan vilket gör att planen är att han spenderar tre dagar i veckan hemma hos mig med henne, nu med corona är jag hemma men annars åker jag iväg övet dagen så att de får egen tid. Beror ju på hur er relation ser ut. Det viktigaste är att tänka vad som är det bästa för barnet sedan handlar det inte om vad som är rättvist för någon av föräldrarna vilket kan vara kämpigt. Barnet kommer ha dig som första anknytningsperson då det låter som att du kommer spendera mest tid med den det första året och det är inte bra för barnet att dras ifrån sin anknytningsperson. Pappan bör träffa barnet regelbundet det först året, gärna kortare stund oftast än vara 1 dag i veckan sedan bör en långsam övergång ske om barnet ska byta boende och att pappa ska ha hand om barnet på heltid. Kanske är det bättre att ni delar halvtid tidigare men beror ju på hur du tänkt med amning och vilket ansvar pappan tar för barnet och knyter an till det. Prata med familjerätten om ni har svårt att komma överäns.
Ni kan ju diskutera växelvis boende, dvs ett par dar i taget istället for en hel vecka i taget.
Folk verkar väldigt ofta fastna i tänket "varannan vecka" när de tänker på att ha barn växelvist...
Det som generellt rekommenderas för barn under 3år är ett växelvist boende med tätare byten, bara 2-3dagar hos vardera förälder.
Det är inte separationer som är problemet, istället blir det problem med anknytningen när barnet är ifrån en förälder för länge.....
Jag hoppas innerligt att ni även planerar in ett omfattande umgänge med föräldern som barnet enligt er plan första 1,5åren inte bor med?
Köp gärna boken "Att skiljas med barn" av Malin Bergström.
Ni måste också ta med i ekvationen att någon av er, eller båda, kan hinna träffa ny partner innan barnet blivit 3 år. Då är det inte så lätt att hålla fast vid sådana här planer. Om du tex möter en ny, och så ska pappan vara hemma hos dig väldigt ofta för att han är pappaledig - hur blir det? Och tvärtom: han träffar någon men måste tala om för henne att han ska vara hemma hos dig mest hela tiden. Hon kommer tro att han ljuger och att ni är tillsammans.
Men bra att ni verkar kunna prata om saken.
Ni kan faktiskt redan nu, innan barnet ens är fött vända er till familjerätten i er kommun för att diskutera samarbete. De kommer att informera honom om att det han önskar är jättedåligt för barnet.
Det är inte bra för barnet att förlora dig helt från en dag till en annan som ettåring. Givetvis har folk överlevt krig och misär, men jag skulle rekommendera dig att inte fatta några hårda beslut innan barnet är ett halvår. Ditt barn behöver se dig i några timmar varje dag, varannan dag efter någon vecka, under en lång överlämningspeiod, flera månader. Så bestäm inget i förväg. Varannan vecka boende rekommenderas inte innan förrän barnet är runt tre.
Varför skulle inte en 9månaders kunna göra en övernattning hos en förälder eller annan vuxen som h*n har en nära och god anknytning till?
Även samlevande föräldrar kan ju utan problem lämna till t.ex deras föräldrar eller nära vän över en natt då o då när de behöver lite barn-ledigt...
Du jobbar för att få det att framstå som att navelsträngen klipps först vid 3 års ålder, att barnet på något sätt skulle fara illa av att inte ha mamma inom synhåll 24/7 de första 3 åren, vilket inte stämmer ens lite.
Inte ens "Soc-kärringar" resonerar ju på detta förlegade sätt längre.
Jag separerade när mitt minsta barn var straxt under 12mån, vi hade svårt att komma överens o sökte hjälp via samarbetssamtal hos familjerätten. De rekommenderade då starkt växelvist boende med korta intervaller, för att sedan över gå till varannan vecka när barnen kändes mogna för det, förmodligen runt 3år..
Samma visa vid vårdnads- och boende utredningen i vårdnadstvisten som följde.
Jag var föräldraledig samtliga dagar som jag tilläts ha barnen boende hos mig.
Jag känner att du fastnat i tänket att föräldraledighet behöver vara långa sammanhängande perioder...
När jag t.ex "fick" ha barnen från måndag morgon till tisdag kväll så tog jag föräldraledigt måndag och tisdag.
Barnen bodde hos mig ett par dagar och nätter i veckan direkt från start, då hade den lilla inte ens fyllt 1 och den stora var några månader över 2...
Jag yrkade från start på ett växelvist boende, men exet ansåg sig ha rätt att bestämma att jag bara fick ha dem si o så många dagar o nätter... Föga förvånande så drog hon gränsen straxt innan så att FK inte skulle räkna det som att barnen bodde "nästan lika mycket" hos båda o därmed beviljade henne underhållsstöd...
Men de bodde med mig ungefär 12 dagar och 10 nätter per månad redan från start.
Nu fyller den lilla faktiskt 3 om nån vecka, barnen har nu bott varannan vecka sen vi fick domen i tingsrätten för nästan 1 år sen. Över sommaren bor barnen 2 veckor i sträck med vardera förälder.
Barnen bodde hos mig ett par dagar och nätter i veckan direkt från start, då hade den lilla inte ens fyllt 1 och den stora var några månader över 2...
Jag yrkade från start på ett växelvist boende, men exet ansåg sig ha rätt att bestämma att jag bara fick ha dem si o så många dagar o nätter... Föga förvånande så drog hon gränsen straxt innan så att FK inte skulle räkna det som att barnen bodde "nästan lika mycket" hos båda o därmed beviljade henne underhållsstöd...
Men de bodde med mig ungefär 12 dagar och 10 nätter per månad redan från start.
Nu fyller den lilla faktiskt 3 om nån vecka, barnen har nu bott varannan vecka sen vi fick domen i tingsrätten för nästan 1 år sen. Över sommaren bor barnen 2 veckor i sträck med vardera förälder.
Du väljer uppenbarligen enbart att läsa delar av det jag skriver. Vad är syftet med det? Om en förälder inte förmår fatta beslut som är bäst för barnet ska denne inte ha vårdnaden helt enkelt.
Det är inget hetsande utan ett verklighetsbaserat förslag utifrån faderns vansinniga förslag som helt saknar barnperspektiv.
Vårdnad är inte en rättvisefråga som du vill ha det till utan handlar om vem eller vilka som bäst kan tillgodose barnets behov.