Tips till alla som säger sig inte kunna spara

Här är det ett par frysboxar i veckan som skänkes. Det är inte svårt att få i sig rätt näring om man köper kort datumvaror.
Som jag skrivit tidigare handlar om viljan. 
De flesta som har dålig ekonomi har inte viljan att lägga lite tid eller energi för att få det bättre. 
Självklart är det inte enkelt att få en bättre ekonomi. Man måste faktiskt anstränga sig lite själv och inte bara förvänta sig att få allt servat.

Med funktionsnedsättningar kan det variera mycket vad som faktiskt tar kraft. Det är många steg i handling, matlagning som folk inte räknar med. Jag äter själv inte linssoppa och just soppor är många moment ( skulle inte göra enbart en portion när jag väl gör). Gillar man linssoppa är det ett alternativ men det finns ju mycket annat att ersätta skinkan med så lite förvirrad över det svaret.  Att hantera en stor produkt som måste tas itu med i princip direkt för att den går ut är en helt annan sak än att släpa hem ett paket linser som håller i evigheter.

För inte så länge sedan var det en här på FL som kunde uttrycka sig bra i skrift och kunde resonera teoretiskt, men som hade problem eftersom boendestödet inte kom och hon inte kunde tvätta själv just pga att det var ett jobb med för många delmoment. Så ja, att steka lök, hälla i linser mm kan vara för många steg.

Det är ju lite så att nästan alla startar ju från 0

Sen väljer man olika vägar.

Vi var ett gäng på 10 par som umgicks smycket. Vi hade samma bakgrunder och ingen av oss var / blev höginkomsttagare MEN hälften av oss ville få det bättre. Vi gjorde dom små sakerna medan den andra halvan inte "orkade". I dag märks det stor skillnad på hur vi har det kontra dom som aldrig orkade.

Alla har vi idag fortfarande ungefär samma inkomster men den halvan som inte orkat jobba lite för sin framtid har lån på allt medan vi som ansträngde oss inte belåna oss. Detta gör ju att vi får mer pengar över nu också.

Vi som vill ha mer ex samåkte till olika affärer och handlade, vi gick ihop och köpte en skrivmaskin till att skiva pålägg.

Köpte storpack och delade på, beställde kött helt och lärde oss stycka ihop m. m.

Tror du att du får kliva ut i vilken skog som helst och jaga eller åka ut på vilken sjö som helst och fiska för att vi har Allemansrätten?

Du glömde några detaljer som att du behöver jägarexamen och vapenlicens (och ett vapen förstås), samt jakträtt på marken du tänker jaga på. Tror man måste betala till Jägarförbundet också om man ska jaga de större viltet. Jag tror att man kan köpa mycket mat för de pengar det kostar att fixa det. För att fiska behöver man på många ställen lösa fiskekort och så behöver man ju utrustning också. Det blir många linssoppor och julskinkor.

Jag har en utmaning till TS och de som säger att alla kan spara. 

Räkna ut med dina egna siffror hur mycket du/ni skulle få behålla vid löneutmätning. Öppna två sparkonton (eller använd två tomma sparkonton). Sätt in ALLT utom ert förbehåll på det ena sparkontot varje månad och lev på resterande belopp utan att ta ifrån sparkontot. Det som är över vid varje månads slut sätter ni på det andra kontot. Återkom sedan och berätta hur lång tid det tog att spara ihop 3 månadslöner.

Ni får inte ta ifrån det första sparkontot till något. Inte till mediciner, tandläkarbesök, reparation av hus eller bil, vinterkläder, julklappar, födelsedags presenter, resor, akut behov av nya vitvaror eller betala några räkningar som kommer plötsligt eller blir oväntat stora. Återkom och berätta hur lång tid det tog tills ni hade velat ta av dessa pengar och hur ni löste problemet.

www1.kronofogden.se/wfmp1/fbbb-web/html/index.html

Lycka till!

Precis. De flesta klarar väl en eller två månader utan problem. Man har ju mat i frysen och i skafferiet. Men sen, om det kommer något oförutsett behov, eller behov av något dyrare börjar det ta emot. Bilreparationer eller tandproblem.

Vi har levt på vårt förbehåll i 5 år snart. Eller, kanske längre, för jag hade ju en tid av ekonomiska bekymmer och sedan utmätning innan skuldsaneringen kom igång. Man lär sig att äta billigt och att inte köpa prylar och kläder man inte behöver. Och man försakar umgänge med nära och kära för man har inte råd. Man skippar fika, bio, kalas, semester. Man struntar i att ha krukväxter och man bryr sig inte om smink och parfymer. Man väljer att dra ut tänder som går sönder istället för att laga. Och man väljer att ha glugg istället för implantat. Man lär sig att uppskatta gratisaktiviteter som skogspromenader. Och man småler åt tidningarnas rubriker om hur man kan spara in pengar genom att skippa take-away latten på väg till jobbet och att ha matlåda istället för utelunchen.

Ja, den är över om tre månader och plötsligt får jag drygt 18000 kr mer per månad kvar.