Konstiga föräldrar
Att leta efter en diagnos är inte att leta fel, det är att leta efter en förklaring och hjälp att hantera ett barn som inte fungerar som de flesta andra.
Att leta efter en diagnos är inte att leta fel, det är att leta efter en förklaring och hjälp att hantera ett barn som inte fungerar som de flesta andra.
Och att jag inte alltid orkar med mina barn dygnet runt i en vecka beror tidigare stress-skador. En ganska vanlig diagnos, tyvärr.
Har du någon diagnos som gör att du har svårt att föreställa dig andra livsomständigheter än din egen?
Jag skulle tro att mycket handlar om att man inte umgås tillräckligt mycket med andra, utan att man enbart går på vackra bilder på instagram och tror att föräldraskapet är rosenrött. Utöver det är jag ganska övertygad om att mycket av det här uppstod när förskolan blev mer eller mindre "förbjudna" att ge ordentliga utvecklingssamtal till föräldrar. Man skulle inte anta; ge råd; bedömma etc, vilket innebar att föräldrar frågar om råd på förskolan och förskolepersonalen i många fall nickar och svarar svävande, för att inte riskera att "kränka" någon och plötsligt står föräldrarna helt rådvilla eftersom ALLT är normalt, när de egentligen bara hade behövt att en förskolepersonal eller BVC-sköterska eller någon annan hade sagt att: "Vet du vad? När du gör SÅ och SÅ så blir det SÅ HÄR."