Ska jag bara acceptera

Tror det finns dom som har betydligt mer sex än er och dom som har betydligt mindre men det spelar ju ingen roll hur andra har det. Antingen accepterar du hennes lägre behov av sex eller så skiljer du dig.

Vi är runt 50 och ja, vi har sex ungefär en gång i veckan. Flera gånger under åren har vi talat om att vi egentligen vill mer, men det är just nu dåligt med initiativ från båda sidorna. Han fastnar i datorn och jag i soffan, rätt ofta.

Om han försökte mer skulle jag personligen nog vilja mer men han har (efter det första året när vi var nykära och hade sex 6 gånger på tolv timmar och så) aldrig varit så sexuell som de män som ligger en gång om dagen eller klagar här. Han tycker inte att det är ett jätteproblem och vill hellre ha en längre omgång med all rekvisita än snabbisar, när jag har föreslagit det.

Jag har alltså aldrig upplevt en man som vill slita ut mig i parken och ha sex på kompisarnas bröllop, eller dra sig undan till lillstugan för en snabbis medan övriga sjunger kräftvisor på kräftfesten på landet. Han kan säga att jag ser ut som en sexbomb eller att han borde skicka med livvakt med baseballträ för att slå bort andra män när jag ska gå ut med mina tjejkompisar, men själv behöver han  fetschinspiration för att bli riktigt tänd. Lite synd för jag ville gärna överraska honom på jobbet med en behandling under skrivbordet och lite sånt förr i tiden men det har aldrig varit hans dröm.

Du kan inte ha kakan och äta den.

Att riskera att såra den du säger älskar så mycket för att du är missnöjd med sexlivet är otroligt ego. Antingen löser ni det, sexterapi, öppen relation, parterapi etc. Eller så får ni gå skilda vägar om du känner att detta förstör för mycket för dig. Då är ni inte längre synk.

Men man gör inte så mot den man älskar. Otrohet är ett svek som kan sätta sig otroligt djupt hos henne om det uppdagas och förstöra så mycket.

Du har inte rätt att straffa henne bara för att du råkar vara lite mer kåt.

Du låter otroligt bortskämd i mina ögon. Var lite tacksam för deltid faktiskt har ost för att ta det för givet och kräv att ni förändrar ett mönster

Ts, så nu har du skrivit av dig. Men du vet ju redan egentligen, eller hur? Det där med att äta kakan och vilja ha den kvar.
Ni verkar ju på något sett ha kommit till vägs ände med sex-diskussionen, du skriver att ni pratat om det och prövat olika saker, men ändå kan inte ert olika sexbehov mötas.
Då finns det egentligen bara två alternativ som personen ovan påpekade, antingen acceptera eller lämna.

Att hitta en sexkontakt vid "sidan om" är inte lätt av olika anledningar, dels så vill de allra flesta kvinnor ha mer än sex, dels de kvinnor som bara vill ha sex föredrar att ha en kk som är singel eller i ett öppet förhållande för att slippa allt krångel, allt smusslande, lögner, och bedragna sårade fruar. (Räcker bara att browsa lite här inne på familjeliv så hittar man tråd efter tråd med bedragna sårade fruar och missnöjda och krävande älskarinnor).

Ärligt talat förstår jag inte varför ni inte redan skiljt er, ni har ju inte ens barn som komplicerar och försvårar saken. Du är missnöjd och jag är beredd att sätta en slant på att din fru inte heller är nöjd i situationen eftersom hon säkert känner outtalade krav och press från dig även om hon inte låtsas om det.

Tack för ditt svar. Intressant att höra om en man som inte har sex som högsta prioritet alltid. Jag har eventuellt en avvikande kompiskrets men bland mina mankiga vänner känns alla lika sexgalna som jag. Trodde det skulle bli mindre med åldern men det ökar istället. Det låter som ni har det fint och att det finns balans även om ni skulle vilja lite mer. Ibland tror jag bara det är att bestämma att typ imorgon kl 21 ligger vi oavsett. Det är alltid trevligt när man kommer igång.

Det spelar väl ingen roll hur ofta andra par har sex? Blir alltid konfunderad när folk frågar det här på forumet - som om det skulle kunna tala om hur just ert sexliv är "rätt eller fel". 
Det är din upplevelse som är det som är "rätt" för dig och din partners upplevelse är "rätt" för henne. Har ni alltid haft ungefär samma frekvens så bör du ju inte vara förvånad. Eller menar du att det förändrats? 

Hon är i en ålder då klimakteriet sakta smyger sig på. Jag är 50 nu och kan säga att vid ca 44 år så kände jag av att det började. Det kan definitivt påverka sexlusten, både inne i huvudet och i kroppen. Har du frågat din partner om det är sådant hon känner av? 
Jag kan må urdåligt vissa dagar på grund av allt som sker i den här åldern: man sover dåligt, man får "kokande fötter" så att man måste ta ut fötterna utanför täcker på nätterna. Just nu upplever jag hur hela kroppen "kokar" så jag kan verkligen inte sova. Man får vallningar och en hel del konstig huvudvärk (iaf jag) . Inte konstigt om man då inte klarar av att känna så mycket sexlust, när kroppens energi går åt till att försöka balansera upp klimakteriesymtomen. Det finns hjälp av få från vården. 

Vi har sex ca 1 gg/vecka och vi har bestämt att jag tar initiativet så slipper han undra eller känna sig avvisad och jag slipper bli stressad av att jag tror att han vill när jag inte vill. 

Så TS, mitt tips är att kolla om det här är en bov i dramat, men om hon alltid haft samma frekvens på sexet så är det ju mer du som förändrats och inte accepterar hur hon funkar. 

Bra svar och klart du har rätt i allt du skriver. Jag har ju accepterat detta under många år. Det var bara under de 2 första åren som sexet blev flera ggr/vecka. Det är ju högst troligt att jag kommer fortsätta acceptera det sexliv vi har för jag älskar människan och det är liten chans att hitta en ny kärlek som gillar sex så mycket. Vi vet ju att på det stora hela finns få sådana kvinnor som håller i det under ett helt äktenskap.

Men när TS fru använder andra par som referens och hävdar att det är på ett visst sätt så undrar han klart om det stämmer eller inte, det är väl inte så underligt?

Jag tar absolut med tipset om att hon alltid får vara den som tar initiativ. Jag tror det kan förbättra saken något. Det är lätt att bli tafatt i sina initiativ när man lyckas 1 av 10 ggr. Sen är det tyvärr så att lyckandefrekevensen blir större om vi dricker alkohol och jag tycker inte sexet blir lika bra då. Gällande frekvens så hade vi sex första 2 åren flera gånger i veckan. Därefter har jag under ett antal år accepterat nån gång per månad. Jag har blivit fundersam över detta senaste tiden. Beror kanske på coronan och all tid man har att sitta och fundera. Det får bli en härlig diskussion med frun ikväll om detta med initiativtagare.

Din fru har fel om statistiken, när vi var i er ålder hade vi sex 2-4 ggr/vecka. Jag tror att det är vanligare än motsatsen.

Älskar din fru dig lika mycket som du älskar henne och värderar hon äktenskapet lika högt? Om så är fallet borde hon vara angelägen om att det håller. Vet hon hur du känner och att sexbrist kan få dig att antingen vara otrogen eller lämna relationen? Nu känns det som att hon har övertaget och styr sexfrekvensen utifrån en styrkeposition? För den som älskar mest är alltid svagast.