Vi som startar ivf behandling 2021

Hej alla! Så himla kul och spännande att läsa om allas resor. Även jag ruvar nu. Det gick så s-j-u-k-t fort att det lite känts som att jag stått utanför min egen kropp, eller att det är någon annan det handlar om. Man blir ju helt dagvill.

Min gynekolog skickade remiss till Livio Falun i månadsskiftet mars/april en vecka senare fick vi svar att vi var välkomna, två dagar senare fick jag mens och började med sprutor. Mådde bra hela tiden och kände inte av det hela så jättemycket. Vid äggplocket i Falun fick läkaren ut 13 ägg. Dagen efter ringer de och berättar att 10 befruktats. Jag hade hoppats på en så 10 var nästan som en chock. Kändes för bra för att vara sant.

Eftersom så många befruktades så bestämde de att odla vidare allihop till dag fem. Var alltså där för exakt en vecka sedan och satte in en enligt dem superfin blastocyst. En hade de också redan fryst och sa att ?eventuellt blir det kanske en eller två till till frysen, vi får se i kväll/i natt?. I förrgår kom brev hem med antal bastocyster och jag tänkte att det blev nog bara den där enda. Det blev FEM till frysen. Helt otroligt! Fem?! Var kom de där extra ifrån?

Nu har jag alltså ruvat i en vecka och känner ... ingenting? Brösten är typ dubbelt så stora som vanligt och superömma, så har det varit i ungefär en vecka så det känns som att det är pga. Lutinus-tabletterna som jag tagit sedan dagen efter äggplock. Kaaaanske har nämnt lite kram/drag i nån ljumske men det är ju för jädra lätt att leta symptom alltså... Men i övrigt inget annorlunda jämfört med en vanlig cykel mellan ägglossning och mens.

Jag har fått testdag tisdag 11/5 och är livrädd att testa innan med risken att få negativt.

Det här blev långt men skrev av mig lite. Det känns som att vi haft sån orimlig tur hela vägen hittills att vår tur är slut nu. Å andra sidan har vi ju haft en jäkla otur under två år när vi inte lyckats bli gravida så kanske vänder det nu :)

Hej alla! Så himla kul och spännande att läsa om allas resor. Även jag ruvar nu. Det gick så s-j-u-k-t fort att det lite känts som att jag stått utanför min egen kropp, eller att det är någon annan det handlar om. Man blir ju helt dagvill.

Min gynekolog skickade remiss till Livio Falun i månadsskiftet mars/april en vecka senare fick vi svar att vi var välkomna, två dagar senare fick jag mens och började med sprutor. Mådde bra hela tiden och kände inte av det hela så jättemycket. Vid äggplocket i Falun fick läkaren ut 13 ägg. Dagen efter ringer de och berättar att 10 befruktats. Jag hade hoppats på en så 10 var nästan som en chock. Kändes för bra för att vara sant.

Eftersom så många befruktades så bestämde de att odla vidare allihop till dag fem. Var alltså där för exakt en vecka sedan och satte in en enligt dem superfin blastocyst. En hade de också redan fryst och sa att ?eventuellt blir det kanske en eller två till till frysen, vi får se i kväll/i natt?. I förrgår kom brev hem med antal bastocyster och jag tänkte att det blev nog bara den där enda. Det blev FEM till frysen. Helt otroligt! Fem?! Var kom de där extra ifrån?

Nu har jag alltså ruvat i en vecka och känner ... ingenting? Brösten är typ dubbelt så stora som vanligt och superömma, så har det varit i ungefär en vecka så det känns som att det är pga. Lutinus-tabletterna som jag tagit sedan dagen efter äggplock. Kaaaanske har nämnt lite kram/drag i nån ljumske men det är ju för jädra lätt att leta symptom alltså... Men i övrigt inget annorlunda jämfört med en vanlig cykel mellan ägglossning och mens.

Jag har fått testdag tisdag 11/5 och är livrädd att testa innan med risken att få negativt.

Det här blev långt men skrev av mig lite. Det känns som att vi haft sån orimlig tur hela vägen hittills att vår tur är slut nu. Å andra sidan har vi ju haft en jäkla otur under två år när vi inte lyckats bli gravida så kanske vänder det nu :)

Hej alla, lägger in en tråd här med för första gången. Är inne på mitt tredje IVF försök, ruvdag 13 idag. Testdag på lördag.. spännande. Tidigare gånger har mensen kommit dag 12 och 13 så jag sitter som på nålar nu. Har lärt mig att inte tolka in vad man känner eller inte känner men det är svårt, speciellt svårt att slappna av med Lutinus, som kan kännas som mens. Är det flera som har testdag snart?

Hej alla fina kämpar, blir så glad att läsa att flera får plus nu här senaste dagarna, det förtjänar ni alla och det är så sjukt tufft med kämpandet efter första bebisen! 

Idag blev det tyvärr lite jobbigt här då blodet började rinna igår och mina tester är vita som snön Grät en skvätt med mannen nyss och det känns lite bättre i alla fall men man förstår ju inte varför det ska vara så otroligt svårt att få ett litet syskon  (när det dessutom har lyckats en gång tidigare). Sorgen är inte lika stark som den är när man är barnlös men besvikelsen är ändå stor och man lägger ju ner all sin energi, tid, pengar, känslor och allt sitt hopp på dessa försök. Jag som alltid har en plan i vanliga fall känner mig lite förlamad och vet ärligt talat inte hur vi ska gå vidare denna gången efter 2 misslyckade försök denna våren. 

Ni är så fina i den här tråden, kanske inte var det roligaste inlägget en fredag morgon, men jag hoppas innerligt på er som ska testa nu idag och i helgen att ni får plus, för den lyckan ska ALLA få uppleva. Stor kram

Usch vad tråkigt  Låter sunt att sörja ihop och bara låta sig själv få känna allt som kommer med ett minus.

Det är fortsatt minus här för oss med. Vi får hoppas på tredje gången gillt helt enkelt. Har ni hunnit tänka så långt än eller tar ni det dag för dag?

Jag pratade med landstinget igår, förra gången sa de 8 månaders kötid från inkommen remiss, igår sa det 5-6 månader, så känns inte lika tufft längre. Förhoppningsvis kanske man blir kallad efter semesterstängningen, då har det gått 6 månader från remiss för mig.

Grattis till er som plussat! 

Inalina och Dibella ledsen för era minus :(   <3

Här kom mensen igår så smått och idag blöder jag rejält och tempen dök så för min del är det också kört denna gången. 

Ringde Sahlgrenska igår och ville höra vad nästa steg är och om man kan få prata med en läkare om vilka möjligheter som finns. Men se nej det går visst inte för sig. Att få telefontid med läkaren kan ta 1-2månader och eftersom vi har två kvar i frysen så gör man dem först en i taget på precis samma sätt som nu och utan progesteron eller annan behandling. 

Så sjukt oflexibelt och opersonligt! 

Jag fyller 40 i november och efter det får man inte göra fler behandlingar bara insättningar, och ska jag ens ha en chans att hinna tre behandlingar så behöver man köra en omgång sprutor till innan sommaren. ''Men så brukar man inte göra'' 

Sen ska det ju ha semesterstängt 4 veckor också och när jag räknar efter så är sannolikheten väldigt stor att jag kommer ha två av mina ägglossningar under dessa semesterveckor..... så sjukt typiskt!!! 

Ska försöka tjata mig till Lutinus denna gången iaf. Va så sjukt kåt i mitten på lutealfasen och svajjig temp och det ska vara ett typiskt tecken på högt östrogen och lågt progesteron så tänker att min kropp trots allt behöver hjälp. 

Enda fördelen just nu är att pms-en släppt och livet känns ljusare i allmänhet. Så nu börjar jag ladda för nästa FET. 

Kanske inte det gladaste meddelandet här heller en fredag. Men nu har jag skrivit av mig och ondgjort mig lite över den kassa sjukvården. 

Håller tummarna att ni andra får plus nu. 

<3

Tycker det här med kosttillskott/vitaminer är en djungel, någon som kan rekommendera något för nån som har tröga äggstockar och ofta får för tidig ÄL? I mina egna cykler får jag ofta äl dag 11, så jag har en teori om att äggen är omogna. Lågt AMH, tidig ÄL, misstänker lågt prog, för brukar ha en del PMS.

Definitivt blivit bättre överlag efter att jag börjat ta D.vitamin, men hur ofta och mkt bör det tas för att vara bra?

Tack  får kika i den boken, hittade den gratis online, så får bläddra lite i den nu under helgen. 

Har följt Vulverine ett tag med, men det mesta i form av "hur mkt D vitamin" lämnar hon främst ut i sina föreläsningar tror jag,  funderat på att betala för att se föreläsningarna men känt mig lite snål :) för mkt i innehållsförteckningen är sådant man inte har lika mycket intresse av. Har du kollat på någon och vet om de är bra?

Hej alla som kämpar! Imorgon har jag testdag, dvs graviditetstest, vilket blir på dag 16. Har satt in en 3-dagars. Så pirrigt. Som jag skrivit i tråden tidigare så är detta mitt tredje försök, men hittills bästa, för denna gång kunde vi även frysa in två blastocyster. Jag är 41 år så detta är verkligen i sista snurran med barnförsök. Inga andra barn sedan tidigare. Så håll tummarna för mig imorgon, så gör jag detsamma för er ??

Kan knappt fatta att jag skriver detta, men jag är gravid!!!! Helt sjukt!!! Jag väntade på att testet skulle vara lika blankt som alla andra gånger och istället kom strecket direkt!! Jag bara skrek rakt ut till min man! Tror vi båda blev väldigt chockade. Jag har ju noll symptom och var helt övertygad om att det inte blev något denna gången heller, men tji där fick jag!! Och det är helt fantastiskt att bli motbevisad Tack för allt fint stöd i tråden! Kommer fortsätta följa er <3

Hej alla fina! 

Tack för ert stöd och fina ord. <3 

Jag behövde lite distans från tankarna på ivf en stund och nu känns det mycket bättre igen.  :) 

Nu blir det nya tag med återföring nr 2 denna cykeln. Sen ska jag hetsa SU att försöka tänka utanför boxen lite :p 

Grattis igen Jenzia och Frida till era plus. Hoppas verkligen det går fint för er nu. 

Lider tillsammans med er andra som också fick minus denna gången. <3 

Inalina, ska du försöka i Prag igen nu?  

Nån som har tips på att få upp kvaliteten på gulkroppen och progesteronet i kroppen?  Verkar vara där jag behöver hitta nåt sätt att förbättra. 

Tacksam för tips.