Jag83 skrev 2020-12-18 22:39:56 följande:
Känner du att hästen ger mer än den tar? Skulle du skaffa häst med facit i hand? Är det så härligt med häst att det är värt pysslandet? Etc.
Jag83 skrev 2020-12-18 22:39:56 följande:
Känner du att hästen ger mer än den tar? Skulle du skaffa häst med facit i hand? Är det så härligt med häst att det är värt pysslandet? Etc.
Svårt att svara på, jag har haft häst så många år så jag är så van vid det.... och maken är ju också van vid det......
Har i alla fall alltid uppskattat tiden med mina hästar men jag har ändå aldrig varit en sådan hästägare som ägnat exakt all fritid åt hästen. Jag har varit i stallet kl 5 och ridit på morgonen om det varit aw på jobbet, typ, och jag har andra fritidsintressen också.
I alla fall kan jag ju berätta hur det var just med mitt engagemang i hästar när barnen var små. Min dåvarande häst blev tyvärr skadad och fick senare tas bort, och jag har bara haft unghäst samtidigt som småbarn. Inte häst i full träning.
I alla fall. Som gravid, inga problem. Lätta graviditeter ingen foglossning eller så. Kunde vara i stallet och fixa som vanligt (mockning, väga kraft/hö, fodringar, in/utsläpp) ända in i det sista. Hade unghäst så det var bara promenad, tömkörning, löshoppning och sånt.
Föräldraledig med ett barn var ju toppen, jag var mycket i stallet. Hade alltid dottern med och det var plättlätt. Hade en extra vagn som stod på logen och fick bli inpyrd med hästlukt. Men jag hade ju unghäst som sagt så det var ju enkla grejer med hästen, ingen ridning.
Stallägaren gick på promenad med dottern ibland så jag kunde få en halvtimme själv. Hade också mycket hjälp av stallägaren, hon kunde tömköra + mocka /göra foder om jag bad henne.
Hästen kördes in och reds in bortlämnat hos proffs när dottern var liten. Att göra det själv hade blivit för krångligt.
När dottern hade skolats in jobbade jag heltid på kontor men med mycket flexibla arbetstider. Jag var antingen i stallet tidigt på morgonen (vid 5-6) om pappan lämnade, eller direkt efter jobbet om pappan hämtade. Äldsta dottern var ofta med i 2-3 årsåldern, då blev det pyssel och promenad.
Bytte sen stall till ett med mer service. Fick lite längre till stallet, men behövde inte ta schema på samma sätt. Hade ju fortfarande en väldigt ung häst så det var ju inte någon hård ridning med långa pass. Även här fanns det möjlighet att stallägaren tog till exempel en tömkörning eller löshoppning utan mig.
Det rullade på bra rent praktiskt men han blev tyvärr halt och då upptäcktes lösa benbitar när han var nyss 5 år. Så då började det med en oändlig rad av operationer, behandlingar, klinikbesök. Lämnade bort honom till ett konvalescentstall med helinackordering. Så då var jag i praktiken hästlös till vardags.
På klinikbesöken hade jag med mig båda barnen och en medhjälpare flera gånger, det gick bra.
Nu följde en lång tid av behandlingar, bra perioder, halt igen, nya behandlingar, ny konvalescenstid.... Till slut blev han utdömd och fick tas bort.
Vi hade en liten medryttarponny 2 dgr/vecka under några år, jag blev gravid och fick trean under den perioden. Sen hade vi en större ponny några år där vi var delfodervärd, vi hade henne 2-7 dagar/vecka beroende på ägarens jobbschema. Red ofta tidiga mornar de perioder vi hade henne varje dag, det gick i alla fall bra med 7dgr/vecka och tre barn. Men jag har som sagt väldigt flexibla jobbtider.
Efter det har jag och äldsta dottern tittat lite på att köpa häst igen - mina två andra barn rider inte - men det är mycket som ska klaffa. Plus att jag drar mig av två anledningar, dels för att det blir så extremt jobbigt och ofta långdraget om det blir skador. Dels för att en häst drar så enormt mycket resurser, i både tid och pengar, från resten av familjen.
Lycka till hur du än gör! Hästar är roligt! Men också krävande på många sätt.
