Ständigt tjafs om ”alla andra”

Har en son som är snart 13 och jag tycker som såhär; Det finns områden som väl kan ses litegrann som "gråzoner" - man måste inte alltid vara 100% principfast, men det finns också en gräns för när det måste finnas ett stort mått av just principfasthet. Detta tycker jag, efter att ha läst din beskrivning, måste finnas i denna situationen. 

"Alla andra får..." kan väl ibland köpas ifall det handlar om mindre grejer, men har man gjort sönder en mobiltelefon och vill att argumentet "alla andra slår sönder sina mobiltelefoner och får nya" ska hålla så är det fel (och på längre sikt farligt) att ge med sig. Vad lär han sig av att få igenom sin vilja liksom?

Mitt råd här alltså; Han ska absolut inte få den fina telefonen och han skall absolut genom hur du agerar få möjligheten att lära sig om ansvar & konsekvenser.

Brasklapp; Jag har inte någon egentlig kunskap om adhd och beteenden kring detta, dock är min grundregel "Vad lär sig barnet av mitt beteende/beslut?" snarare än "Vad är rätt/bra/snällt för stunden".

Lycka till!