Regeringens el-fiasko
Jag måste var dum i huvudet som inte fattar att det är nuvarande regering som är ansvariga för detta från 2012.
– Massaindustri som redan idag ingår i effektreserven, dvs de har en möjlighet att vara flexibla. Effektreserven innebär bortkoppling vid hög total elförbrukning medan beskrivet Texas-system innebär bortkoppling vid låg elförbrukning då otillräcklig svängmassa i kombination med ett möjligt stort bortfall av produktion skulle kunna vara ett problem.
– Pumpkraftverk i något nordiskt land
– Elvärme/värmepumpar i fjärrvärmen
– Aluminiumindustri, aggregerad elvärme i villor och aggregerad laddning av elfordon.
Det kan nämnas att antal konsument-bud till effektreserven (dvs frånkoppling av förbrukning) var 863 MW i Sverige under 2016 så redan idag finns många på konsumentsidan som är villiga att bidra. Även viss typ av produktion, t ex vindkraft, skulle kunna bidra. Den volym snabb frekvensregeringsreserv som behövs beror på svängmassan samt största produktionsenhet i driftskedet.
Svenska kraftnät håller nu på att formulera kraven på en systemtjänst där enheter skulle kunna bidra med en snabb frekvensregleringsreserv. Målet är att utföra pilottester i slutet av 2019 och ha reserven på plats till sommaren 2020 i samband med tidvis stor import på sjökablarna.
Svängmassan är bara en faktor som avgör hur snabbt frekvensen faller, det är reserverna som stoppar frekvensen från att fortsätta falla. Således behövs en snabb frekvensregleringsreserv, mer tröghet stoppar inte frekvensfallet."
Jag måste igen fråga mig om det är okunskap som driver kritikerna?
”Kärnkraftverken kan under bra år producera över 70 TWh, vilket skulle ha inneburit att den hade stått för nästan 50 % av det svenska elbehovet år 2010. Under perioden 2005-2010 har verkens produktion varit:
– 70 TWh år 2005
– 65 TWh år 2006
– 64,3 TWh år 2007
– 61,3 TWh år 2008
– 50,0 TWh år 2009
– 55,1 TWh år 2010”
När det gäller produktionsbortfallen konstaterar utredningstjänsten att det för perioden 2006-2010 varit de oplanerade bortfallen (avser störningar som minskar produktionen) som varit större än de planerade (för underhåll, inspektion och provning).
Ett rekord sattes under 2008 med ”oplanerade stopp på 92 dygn vid Oskarshamns reaktor 3 med anledning av konstaterade defekter i styrstavarna”.
...
När det gäller snabbstopp så skriver Riksdagens utredningstjänst att det under perioden ”1993-2009 inträffade 191 snabbstopp i kärnkraftverken varav de flesta fall berodde på turbin eller reaktor och största felorsaken var i komponenter (103 st.) följt av handhavande (76 st.)”
När det kommer till INES-klassade händelser under perioden 2006-2010 har det funnits 17 stycken. Sju av dessa händelser har lett till driftkonsekvenser. INES står för International Nuclear Event Scale, och genom att klassificera händelser som inträffar på kärnkraftverk enligt INES sjugradiga skala ges en uppfattning om hur allvarlig händelsen är."
sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_str%C3%A5lningsincidenter_i_Sverige
Hög nettoexport av el
Trots att både elproduktionen och elanvändningen gick ner under året har det exporterats och importerats el i större utsträckning jämfört med förra året. Import av el uppgick till 11,8 TWh, en ökning med cirka 30 procent, och export av el uppgick till 36,8 TWh, en ökning med cirka 5 procent.
Årets sammanlagda nettoexport av el hamnade därmed på 25 TWh vilket är cirka 1 TWh lägre än året innan."
Nettoexporten årsvis ligger högre varje år än importen - diagram finns här: https://www.uniper.energy/sverige/sites/default/files/2018-06/uniper_svenska_elexporten_rapport2018.pdf
3.1. Elhandelns påverkan på elpriset En rad faktorer påverkar elpriset där handel med el är en variabel bland många. Det beror också på hur energiläget ser ut i länderna vid den exakta tidpunkten när handeln sker. En studie från Göteborgs Universitet visar att importen av el till den nordiska elmarknaden är den faktor som har enskilt högst förklaringsvärde i förhållande till elpriset. Detta beror på att import endast sker då utbudet av el i Norden inte kan möta efterfrågan. Vid de tidpunkter då de nordiska länderna behövt importera el har detta skett via handel med Tyskland och Polen som till stor del producerar el genom kolkraft. Kolkraften har en betydligt högre marginalkostnad än exempelvis den nordiska vatten- och kärnkraften och blir därför prissättande i det nordiska elsystemet.
Statistik från Energimyndigheten visar att produktion med hög marginalkostnad tenderar att vara prissättande inom Nord Pool området upp till 70 procent av tiden under ett år. Det finns alltså ett påtagligt samband mellan ett högre elpris för slutanvändarna och en ökad elimport, vilket visas i nedanstående diagram. Sambandet mellan systempriset och mängden importerad el Källa: Sandahl et al (2007) Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Export av el från Norden har dock inte nödvändigtvis samma effekt på elpriset, särskilt inte när exempelvis den tyska vind- och solkraften tillsammans med nordisk vatten-, vind- och kärnkraft helt dominerar energimixen. Detta beror på att priset sätts där efterfrågan möter utbudet. Om utbudet av elproduktion med låga marginalkostnader, det vill säga kostnaden för att producera ytterligare en kWh, är tillräckligt stort blir också elpriset lågt. Detta illustreras i diagrammet på följande sida."