Regeringens el-fiasko

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Man fastnade för denna tidpunkt eftersom Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som skulle tas i bruk först 1985, antogs ha en teknisk livslängd på 25 år. Årtalet 2010 var inte formellt en del av någon av linjerna i folkomröstningen, men det kom att användas i kampanjen för Linje 2. Det stipulerade avvecklingsårtalet 2010 är passerat, men någon avveckling skedde inte. Istället röstade riksdagen den 17 juni 2010 ja till att tillåta byggande av nya reaktorer för att ersätta de befintliga, vilket alltså strider mot alla alternativen, framför allt linje 3, vars definitiva tidsgräns för länge sedan löpt ut. I själva verket har utfallet kommit att likna linje 1 mest (som fick minst antal röster), eftersom statens ägarandel i kärnkraftverken, som var en av skillnaderna mellan linje 1 och 2, inte kommit att öka.[källa behövs]

Nu 40 år efter folkomröstningen har Sverige åter ha 6 reaktorer sedan Ringhals 1 stängts ner i december 2020.

"Vi har ingen el-brist i Sverige, men..."

Riksdagen enig om minskad elförbrukning (msn.com)

En intressant liten detalj som jag nyligen blivit medveten om är de olika system i vindkraftverken som drivs av el. Det är vingbladsvridning, värme (för att smörjmedel ska hålla rätt viskositet), varningslampor, motorer för att dra igång rotationen vid vind, för att snabbare komma upp i produktionshastighet e.t.c.
Detta gör att vindkraftverken kan vara en förbrukare istället för producent av el samt att förbrukningen kan äta upp produktionen vid låg produktion.
Detta talas det aldrig om och jag har inte sett någon officiell uträkning på detta.

Intressant samtal om energiproduktion och energipolitik mellan Marie Wetterstrand (fd MP-språkrör, numera VD för Miltton Europe) och Jan Blomgren (professor i tillämpad kärnfysik).





El-priserna

2.52 Frågan om vad de höga el-priserna beror på.

3.37 Maria Wetterstrands svar

4.36 Jan Blomgrens svar, där han gör tillägg på Wetterstrands svar och beskriver till att priserna steg kraftigt redan i augusti 2021. Jan beskriver redan från början att kriget kom som lök på laxen. Han avslutar sitt svar med orden att vi ännu inte sett "Putin-priser", då Ryssland än så länge ändå har levererat ca hälften mängden gas jämfört med året innan.

6.15 Gör Wetterstrand tillägget att vi har varit dåliga på att energieffektivisera.
Min motfråga till Wetterstrand är om vi inte borde ha varit lika förutseende i vår energipolitik i övrigt? 

11.29 Fortsätter Blomgren med el-priserna i Tyskland och hur det kan spilla över på svenska el-priser.

13.38 Ställs frågan om hur det kommer sig att vi har så höga el-priser trots överskott?

14.02 Jan Blomgrens svar. Blomgren avslutar med en modell för hur el-priserna i Sverige skulle kunna pressas med hög svensk produktion.

15.06 Vill Wetterstrand tillägga att vi har varit dåliga på underhåll och utbyggnad av överföringskapaciteten, som bidragande orsak till de höga el-priserna.

15.58 Talar Blomgren om problemet med att bara öka överföringskapaciteten och inte även titta på produktionskapaciteten. Han berättar kortfattat och förenklat hur el-nätet fungerar. Man kan alltså inte skicka hur mycket el som helst från ena området till det andra, utan att det finns tillräckligt med svängmassa i mottagningsområdet. Svängmassan står vatten- och kärnkraften för.

18.03 Berättar Wetterstrand om sin vision om att anpassa el-systemet till småskalig produktion (sol- och vindkraft). Utlägget ger intrycket av att vara bristfälligt underbyggt med kunskap och fakta. Wetterstrand nämner även lagringsteknik. Hon avslutar med att tanken om "smarta" el-system inte ledde vidare till något konkret som gick att bygga och löste problemen.

20.18 Följer Blomgren upp detta om lagringsteknik och beskriver problemen där, dels i kortvarig lagringsmöjlighet och dels i verkningsgrad, d.v.s. att omvandlingen till lagringsbar energi i sig kostar för mycket energi. Han avslutar med frågan till Wettersten om vad hon mer hade i åtanke av lagringsteknik.

20.41 Wettersten svarar på frågan om lagringsteknik. Det visar sig främst handla om värme och inte el. Hon talar om en vision om kortvarig lagring och kompensation för sol- och vindkraftens svängande produktion. Hon avslutar med frågan om vad Blomgren tror om lagringsteknik och om verkningsgrad kommer att vara avgörande.

22.14 Blomgren utvecklar sig vidare inom problemen med lagrad el/energi.

23.38 Möter Wetterstrand upp diskussionen med sina tankar om att jobba parallellt med produktion och konsumtion för att nå balans. En av få riktigt vettiga saker hon framför i samtalet.

25.12 Ställs frågan om skälen till att Ringhals-reaktorerna lades ner, samt om det gjordes en konsekvensanalys.

25.39 Wetterstrand svarar på frågan med att "en massa konsekvensanalyser har gjorts" och påpekar att nerläggningen av Ringhals inte var ett politiskt beslut, utan ett marknadsmässigt beslut av bolaget.

29.28 Går frågan till Blomgren och han ger lite mer nyans i svaret; "Marknadsmässigt beslut påverkat av politiken". Blomgren hänvisar också till vad Åsa Romson (mp) själv sagt om regeringens politik och dess påverkan i frågan. Man har alltså från politiskt håll medvetet gjort kärnkraften olönsam, eftersom mp (som en del av regeringen) ville lägga ner kärnkraften.

Fortsätter i ett annat inlägg om vad som framkommer under resterande del av samtalet.