Regeringens el-fiasko

Jag tycker att det är förtal mot såväl höns som sopor att komma med dessa ogrundande påståenden

Nä, det är du som uppfattar än det ena än det andra som misslyckanden - om jag kommer ihåg rätt så beror graden av misslyckande inte vad som har gjorts utan vem som hade den politiska makten vid tillfället enligt dig. Men jag kan ha fel.

Själv påstår jag att det inte är så enkelt som en del vill påstå att bygga ut det elnät som används för transmission av elkraft från norra till södra Sverige.  Däremot är det nog vä'digt enkelt att påstå att allt möjligt är ett misslyckande - om det är lyckat eller misslyckat är en annan fråga.

Riktigt så enkelt är det inte.  

Börja resonemanget som senast med oljekrisen på -70talet och följ sedan händelseutvecklingen i fråga om energiförbrukning  - så framstår allt gnäll om politiker och partier du ogillar som misslyckade och klantarslen som mer än oborstat, rent av som ett kapitalt misslyckande att se de realpolitiska förutsättningarna och likaså att transmissionsnätet också måste byggas ut för att det du kallar enorma tillgångar av vattenkraft ska kunna förse södra Sveriges befolkning och näringsliv med elkraft.

Det är så enkelt att till och med de du kallar klantarslen förstod att den mängd vattenkraftsproducerad el från norrland som du åkallar måste ha ett transmissionsnät med rätt överföringskapacitet för att kunna transporteras till förbrukare.

Hur vinklad eller sann historien är vet jag inte - men det ger dig i alla fall någonting att reflektera över

second-opinion.se/damma-av-800-kv-projektet/

"Second Opinion drivs av Second Opinion Nyheter AB på uppdrag av branschorganisationen Energiföretagen Sverige."

"

Energiföretagen gick nyligen ut med att vi kan behöva över 300 TWh år 2045 (en fördubbling gentemot idag) och då underförstått att det handlar om vindkraft.

Men dubbel elanvändning innebär förenklat dubbelt så många kraftledningar när det gäller de högre spänningarna och det verkar de flesta inte förstå konsekvensen av. Man pratar om att snabba upp processerna men har man förstått omfattningen om det är vindkraft som skall vara basen för vår framtida elförsörjning? Förnyelsebara energikällor ligger ju normalt en bit från konsumtionen.

Ett stort problem vi har framför oss är när de tre äldsta 400 kV ledningarna genom snitt 2 skall byggas om. En snabb överslagsräkning säger att vi då kommer tappa säg 600 – 700 MW överföringsförmåga söderut per ledning (ungefär 10 % av dagens kapacitet) och det kommer vara i flera år. Har man tur kan man förhoppningsvis bygga parallellt på många sträckor – och det borde då vara en förenklad tillståndsprocess. Tanken är att man skall ersätta de gamla ledningarna med dubbel-ledningar (julgranar) och öka snittförmågan till grovt 10.000 MW. Jag anser att man istället borde ersätta dessa med enkla 800 kV ledningar varvid man borde klara 15.000 MW i snitt 2, det vill säga 50 % mer än man kommer få med nuvarande planer.

...

När Statens Vattenfallsverk på 1970-talet planerade en 800 kV slinga i södra Sverige för att knyta ihop de tänkta 20-talet kärnkraftblocken så var det ett mycket kontroversiellt projekt och en spänningsnivå som då var ovanlig.

I början på 1980-talet besökte dåvarande energiministern, Olof Johansson (C), Vattenfalls generaldirektör Norrby för att diskutera den inlämnade koncessions-ansökan. En som var med på mötet berättade för mig många år senare att Johansson frågat om vad konsekvenserna skulle bli om regeringen inte godkände ansökan. Då svarar chefen för kraftlednings-sektionen att det blir ett j-a bekymmer – stolparna är ju redan beställda.

Generaldirektör Jonas Norrby – som enligt min sagesman normalt var lugn som en filbunke – blev fullständigt svart i synen och mötet avslutades snabbt. Detta var ju att se som ett grovt tjänstefel – att köpa stolparna innan man visste om man skulle få bygga – men organisationen jobbade på det sättet – att Statens Vattenfallsverk inte skulle få koncession för ledningar man ansåg viktiga för landets elförsörjning fanns på den tiden inte på kartan. Och någon koncession blev det inte."

Haha.. så det befintliga stamnätet skulle inte ha uppförts på 1900-talet då de du kallar klantarsler i nutid skulle ha förstått att det skulle krävas 'grön el' för fossilfritt stål och batterier här och nu i norra Sverige

Kausalitet och tidens riktning är iofs för en del en omstridd fråga.. men att miljöpartiet de sedan de kom in i riksdagen skulle kunna hållas ansvariga för att det byggts stamnät sedan sekelskiftet 1900 är kanske är att sträcka på realiteten alltför mycket

För det som vill få en mer nyanserad bild av stamnätsutbyggnad tipsar jag om dessa två länkar

www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2019/06/SOU-2019_30_webb.pdf

second-opinion.se/allt-mer-skarpt-lage-for-svenska-kraftnat/

Men det finns iofs inga arlsen i materialet - så det intresset får den intresserade still någon annanstans

Det är naivt att tro att de problem som finns i elnätet beror på beslut som MP tagit de senaste 25 åren - det vittnar om en okunskap om elmarknaden och omregleringen av elmarkanden. Rätt amig om jag har fel - kritiken som framförs är politiserad istället för objektiv och saklig?

Så du missade alla händelser från början av 1900-talet och anklagar då MP för det de haft eller in e haft ett löjligt stort inflytande över en herrans massa år?

Hur kan du säga att kritiken är opolitisk?

'värst' är ett värdepåstående - inte ett faktapåstående.

en del av de saker du tar upp och bygger din kritik på är saker som har sin grund i skeenden innan MP bildades  - iofs kanske skeenden som bidrog till att miljöpartiet bildades.

Det där är ju inget annat än effektsäkeri

Var det ett aluminuimsmältverk de tänkte etablera? 

Så sent som september 2020 skriver region norrbotten om elförsörjingen i regionen inklusive Robertsfors som alla ligger i elområde 1 där det finns en omfattande produktion ev elkraft. 

Men det är ju sossarnas och miljöpartiets fel att det inte regnat mer, att inte fler vattenkaftverk byggts och att de inte byggt en kärnkraftsreaktor i Robertsfors som stod väntandes på industrietableringen som alla visste skulle komma

www.norrbotten.se/publika/lg/regio/2020/2020-09-03%20Regional%20eln%C3%A4tsanalys%20Norrbotten%20och%20norra%20V%C3%A4sterbotten.pdf

"Brist på el kan uppstå till följd av effektbrist, elenergibrist eller nätkapacitetsbrist. Det är inte ovanlig att dessa begrepp sammanblandas i diskussioner kring elsystemet. Respektive scenario är dock förknippat med separata utmaningar och det är därför centralt att hålla isär begreppen. Effektbrist uppstår när efterfrågan av el vid en viss tidpunkt är större än utbudet. En kall vinterdag med hög elanvändning i kombination med låg produktion till följd av exempelvis dåliga vindförhållanden, en eller flera kärnkraftreaktorer ur drift kan skapa en situation av effektbrist. Svenska Kraftnät har vid ett antal tillfällen flaggat för risken att effektbrist kan uppstå i det svenska elsystemet. Elenergibrist är en mer långvarig situation än effektbrist och kan uppstå då den samlade tillförseln av el inte förväntas motsvara det samlade behovet av elenergi över tid. Sannolikheten att elenergibrist skulle uppstå i Sverige är låg. Nätkapacitetsbrist, eller lokal effektbrist som det ibland kallas, uppstår när det på en enskild plats exempelvis i en stad inte finns tillräcklig energi för att möta behoven. Denna problematik uppstår på grund av begränsningar i elnätet. Det är denna typ av problematik som uppstått i och runt omkring ett antal storstadsregioner och uppmärksammats i relativt stor utsträckning medialt. Det svenska elsystemets uppbyggnad och funktion är relativt komplext och innefattar flera olika kraftslag, riktade styrmedel, olika typer av konsumenter och omges av ett omfattande regelverk. Ansatsen i denna rapport är inte att ge en fullständig beskrivning av samtliga ingående delar utan är att ge en bred och förhoppningsvis kommunicerbar bild över situationen i Sverige och Norrbotten och norra Västerbotten (SE 1).

...

På årsbasis har det i Sverige generellt funnits goda förutsättningar att matcha elproduktion mot elanvändning och det råder inte någon elenergibrist. Däremot finns det tydliga utmaningar i det Svenska elsystemet att vid givna tillfällen och i vissa geografier kunna tillgodose användare med den effekt som behövs. Begreppet topplasttimmen används för att beskriva Sveriges effektbalans. Topplasttimmen är den timme i Sverige med den högsta elförbrukningen. Topplasttimmen för vintern 2018/2019 inträffade onsdagen den 30 januari kl. 17–18. Vid denna tidpunkt var belastning som allra högst och utmaningarna att matcha elanvändningen mot tillgänglig produktionskapacitet som allra störst

...

Investeringstakten i elnätet har på senaste tiden ökat och kommer sannolikt att öka ytterligare de kommande åren inom såväl stamnät, regionnät och lokalnät.15 Under 1990-talet och början av 2000-talet var drivkrafterna för investeringar i stamnätet få och därmed även investeringsnivåerna relativt låga. De närmaste cirka 10 åren prognosticeras dock en kraftig ökning. Svenska Kraftnäts (SVK) redovisar en samlad investeringsvolym motsvarande cirka 60 miljarder kronor för åren 2018–2027 i deras investeringsplan. 16

...

SVK lyfter fram fyra huvudsakliga drivkrafter som motiverar dessa investeringar18:
• Anslutningen av ny elproduktion där en majoritet utgörs av ny vindkraft (med stor koncentration i norra Sverige)

• Den europeiska marknadsintegrationen19 i kombination med anslutning av stora mängder icke planerbar elproduktion ger ett ökat behov av förbindelser mellan länderna i Norden och mellan Norden och kontinenten.

• Stora förbrukningsökningar i storstadsregionerna, drivna både av allmän tillväxt men också specifikt av att serverhallar/datacenter etableras. Enligt Svenska Kraftnät är förfrågningar avseende datacenteretableringar med ett effektbehov motsvarande 300 – 500 MW inte ovanliga. Detta kan jämföras med att en större svensk stad, som exempelvis Uppsala eller Västerås förbrukar ca 300 MW.20

• Nätutvecklingen drivs också av behovet av reinvesteringar. De äldsta delarna av det svenska stamnätet närmar sig sin tekniska livslängd och stora delar av stamnätet kommer att behöva förnyas de kommande decennierna."