Tom Araya skrev 2021-12-13 23:55:48 följande:
2.4 Skatter och avgifter
En stor del av kundens totala elkostnader, närmare bestämt omkring 55 procent, är grundade på politiska beslut gällande skatter, moms, avgifter och handelssystemet med utsläppsrätter. De skatter och avgifter som påverkar elproduktionen i Sverige är bränsleskatt, fastighetsskatter på elproduktionsanläggningarna, energiskatten samt elnätsavgiften till elnätsföretagen. För vissa energislag finns det även särskilda skatter och avgifter som påverkar enbart dem. Exempel på sådana är effektskatten på kärnkraft samt Studsviksavgiften, enligt lagen om hantering av radioaktivt avfall (Energiföretagen, 2017a).
2.4.1 Elnätsavgift
Elnätsavgiften är den avgift elnätsägarna i Sverige tar ut från sina kunder för att de ska få använda elnätet. I Sverige har kunden inte möjlighet att välja elnätsägare med anledning att i varje område finns det enbart en elnätsägare och denna har ensamrätt till att leverera elen inom området. Anledningen till detta är att ledningarna och näten är mycket kostsamma och därför blir det inte ekonomiskt lönsamt att driva parallella nät på samma ort. Elnätsavgifter kan skilja sig beroende på i vilken del av landet man bor i, ålder på elnätet, om det är glesbebyggt eller tätbebyggt område samt vilka förutsättningar som finns i området geografiskt sett (Energiföretagen, 2017b). Elnätsavgiften som används i den här rapporten är E.ONs elöverföringsavgift för lägenheter i prisområde Stockholm 2018 exklusive energiskatt. Utan moms ligger elnätsavgiften på 29,04 öre/kWh och med moms uppgår den till 36,30 öre/kWh (E.ON, 2018). De delar som elnätsavgiften har som syfte att täcka är drift, underhåll, nybyggnation av nät inom området samt utvecklingskostnader för att stödja en framtid med större andel förnyelsebara energikällor. I avgiften som betalas till den lokala elnätsägaren ingår även en del som går till Svenska Kraftnät, ägaren av det svenska stamnätet, för drift, underhåll och utbyggnation av detta. De flesta elnät i Sverige byggdes på 1950-talet och sedan dess har vanorna kring elanvändning förändrats i stor utsträckning. Idag ställs helt andra krav på leveranssäkerheten i näten och det har även skett en skiftning i hur elen produceras. En betydligt större del kommer idag från förnyelsebara energikällor och fler mikroproducenter dyker upp på marknaden. Alla dessa faktorer ställer högre krav på ett mer flexibelt nät i Sverige 18 som samtidigt måste klara av den höga leveranssäkerheten som krävs i vår allt mer digitaliserade vardag. Utbyggnation samt upprustning av de befintliga näten är därför en central del i elnätsföretagens verksamhet samt av allas intresse. I elnätsavgiften ingår dessutom särskilda myndighetsavgifter bestående av elsäkerhetsavgiften, nätövervakningsavgifter samt elberedskapsavgiften, som hushållen årligen betalar (Sandviken Energi, 2017). Elsäkerhetsavgiften avser täcka kostnaderna för Elsäkerhetsverkets arbete och ligger på 9,50 kr exklusive moms per hushåll och år. Elberedskapsavgiften uppgå till 45 kr exklusive moms per kalenderår och har som syfte att finansiera delar arbetet som Svenska Kraftnät utför. Slutligen finns nätövervakningsavgiften på 3 kr exklusive moms per hushåll och år som går till Statens Energimyndighets arbete. För att elnätsföretagen inte ska kunna ta ut alltför höga elnätsavgifter totalt sett kontrollerar Elmarknadsinspektionen dem och har en så kallad intäktsram som elnätsföretagen måste hålla sig inom. I dagsläget gäller intäktsramen för år 2016?2019 och företagen har möjlighet att sprida ut intäkterna fritt på dessa år och är inte styrda av att behöva hålla det jämnt fördelat mellan de fyra åren (Energiföretagen, 2017b).
2.4.2 Energiskatt och moms
I Sverige beskattas den el som används via energiskatten som är en så kallad punktskatt på 33,1 öre/kWh exklusive moms. Vid införandet år 1951 var punktskatten 1 öre, när elmarknaden avreglerades 1996 låg skatten på 7,5 öre/kWh och sedan dess har den fortsatt stiga med åren. I norra delarna av Sverige förekommer avdrag på energiskatten i ett visst antal kommuner och energiskatten ligger därmed på 23,5 öre/kWh. Under 1990 och 1991 genomfördes en skattereform som resulterade i en moms på elen om 23,5% vilket redan under samma år övergick till 25%. Momsen på el i Sverige innebär att det betalas skatt på skatten i och med att momssatsen appliceras även på energiskatten och den slutgiltiga energiskatten blir således 41,38 öre/kWh inklusive moms idag. (Ekonomifakta, 2018) Nya regleringar kring energiskatt och moms är inte alltför ovanliga och från och med den 1 januari 2018 har skattskyldigheten på energiskatt flyttats från elhandelsföretagen till elnätsföretagen (Energiföretagen, 2017c). I praktiken innebär detta att elkonsumenternas räkning från elhandelsföretagen kommer att bli billigare och att räkningarna från elnätsbolagen blir dyrare.
2.4.3 Fastighetsskatt
Liksom hushåll betalar fastighetsskatt på sina hus betalar även elproducenter en fastighetsskatt på sina elproduktionsanläggningar. Den generella fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar är på 0,5 procent av taxeringsvärdet med undantag för vindkraft och vattenkraft. Vindkraftens fastighetsskatt är reducerad till 0,2 procent av taxeringsvärdet och det kan på så sätt ses som en subvention till vindkraften. Fastighetsskatten för vattenkraft låg år 2015 på 2,8 procent (IVA, 2015) men har sedan 2017 stegvis sänks för varje år och kommer till år 2020 ha reducerats till 0,5 procent av taxeringsvärdet precis som övriga elproduktionsanläggningar (Skatteverket, 2018). För solkraft finns ingen specifik beräkningsmodell gällande fastighetsskatt i dagsläget. De större solkraftsanläggningarna i landet som hittills har beskattats har beskattats enligt den generella fastighetsskatten om 0,5 procent av taxeringsvärdet på marken och det har motsvarat omkring 0,5 öre/kWh (IVA, 2015). För kärnkraften har en genomsnittlig kostnad för fastighetsskatt utslaget på producerad el beräknats till 0,3 öre/kWh (Elforsk, 2014a). 19
2.4.4 Effektskatt på kärnkraft Svensk kärnkraftsproduktion är unik på sitt sätt att den beskattas med en så kallad effektskatt. Effektskatten är en punktskatt alla svenska kärnkraftsföretag betalar och baseras på reaktorernas effekt oavsett hur produktionen ser ut, med undantag om reaktorn varit ur drift i mer än 90 dagar (Vattenfall, 2016a). År 2016 stod effektskatten för 20 procent av Ringhals kostnader och var på så sätt en betydande del av utgifterna. Idag är effektskatten däremot under utfasning i Sverige och ska till 2019 vara helt avvecklad (Regeringen, 2016).
2.4.5 Avgift till Kärnavfallsfonden Årligen betalar alla svenska kärnkraftsföretag en produktionsbaserad avgift till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Avgiften har som ändamål att finansiera framtida utgifter relaterade till kärnavfall, såsom säker hantering och slutförvaring av avfallet, avveckling av anläggningar, forskning inom området samt kontroll av slutförvar (Kärnavfallsfonden, 2017). Avgiften till fonden varierar för de olika kärnkraftsbolagen, men den genomsnittliga avgiften låg under 2017 på 4 öre/kWh och kommer för 2018?2020 att höjas till genomsnittligen 5 öre/kWh (Regeringen, 2017). Avgiften höjs mest för de kärnkraftsbolag som avvecklar reaktorer.
