Bslanseringskonstnadernas stigande priser har inte berott på förnybar elproduktion
Tom Araya skrev 2025-03-25 19:13:48 följande:
Vad vi behöver är en mer stabil el-produktion och att motverka de skenande balanseringskostnaderna.
ForumSamhällePolitik
Sök i tråden
Inlägg från:
Padirac
|
Visa alla inlägg
Padirac
Padirac
Thu 20 Jun 2024 19:41
10331 svar
Regeringens el-fiasko
Tom Araya skrev 2024-06-20 14:28:12 följande:
KillBill skrev 2024-06-10 22:42:52 följande:
Intressant! Vindkraftverken är alltså mycket lönsamma och det är siffertrixande för att slippa betala skatt i Sverige som är orsaken till att det sett ut som att de Luxemburgbaserade bolagen inte varit lönsamma.
Padirac skrev 2024-06-11 18:50:52 följande:
Va, säger inte artiklarna att det är räntesnurror som göra att vinsten i såväl Sverige som i ägarbolagen i Luxemburg uteblir och ingen skatt behöver betalas?
Vad menar du då att artiklarna säger istället?
100% av Luxemburgägda vindkraften går med förlust | Affärsvärlden (affarsvarlden.se)
Det där har vi ju radn tittat på i tråden - alldelses nyligen dessutomm bara några inlägg längre upp.
Det handlar om räntesnurror som gör att Luxemburgägd vildkraft går med förlust - det är till och med så att ägarbolagen i Luxemburg i sin tur är skuldsatta i räntesnurror som gör att vinsterna flyttar bort från Luxemburg också...
Padirac
Padirac
Mon 24 Jun 2024 17:57
#8744
Tom Araya skrev 2024-06-24 14:51:13 följande:
Jag hoppas alla ser problemet.
Är det inte el-producenten som betalar så är det någon annan som får betala för kostnaden när en el-producent inte klarar av att leverera.
I de här vallen ser det ut som att producenter som säljer egen och inköpt el inte prissäkrat sina egna inköpsavtal och har levt på hoppet att tjäna stora pengar på att köpa billig el på spotmarknaden och sälja till kunder med ett högre pris.
Iom att läget för elprismarknaden inte ser ut som den gjorde på 00- och 10-talet så finns är det inte svårt att se att den strategin inte längre fungerar. Det är många inom elhandelssektorn inom europa som gjort samma missar.
Padirac
Padirac
Sun 30 Jun 2024 19:23
#8749
Tom Araya skrev 2024-06-30 18:30:30 följande:
Vilken större infrastruktur, tidigare helt offentligt förvaltad, skulle byggas upp utan stöd av offentliga finanser?
Det finns en lång tradition av offentlig finansiering och ägande av gemensam infrastruktur.
Den politiska viljan har länge varit att det offentliga ägandet ska ersättas av privat ägande.
För kärnkraften i Sverige finns det just nu vare sig offentligt eller privat intresse av att investera i kärnkraft. Det offentliga vill ha privata aktörer som medfinansierärer, för att inte själva ta förluster och höjda skatter. Det privata vill ha en bred politisk uppgörelse från det offentliga.
Där är det stopp.
Padirac
Padirac
Mon 1 Jul 2024 15:20
#8756
Rataxes skrev 2024-07-01 10:09:25 följande:
Det verkar finnas allvarliga brister på rödgrönbrunvänsterns flaggskepp Northvolt.
"Det senaste halvåret har tre personer hittats döda i sina hem efter arbetspass på Northvolt. Nyligen började polisen utreda eventuella samband bakom de ännu oförklarliga dödsfallen.
Det finns mer att läsa än bara det lilla citatet, men jag gör inte som vissa som tycks ha betalt per ord för vad de klistrar in i forumet. Läs hela artikeln, Wolods kräkheter är gratis under sommaren.
Vad är det som händer innanför batterijättens stängsel?"
Public (S)ervice verkar måttligt intresserade, liksom större delen av övrig nyhetsmedia, däremot hade det varit krigsrubriker om det hänt på SKB/CLAB eller på ett kärnkraftverk
sökning med site:svt.se northvolt ger många träffar på många olyckor,
motsvarande sökning på sr.se ger mig inte några träffar Padirac
Padirac
Tue 2 Jul 2024 18:11
#8762
1
Tom Araya skrev 2024-07-02 14:28:14 följande:
Kopierads text + länk:
Kärnkraft och vindkraft går inte att jämföra - de spelar i olika ligor.
AV
MADELEINE STAAF KURA
I
ARTIKLAR AV MADELEINE
PUBLICERAT DEN
28/06/2024 17:41
Det går inte jämföra kärnkraft med vindkraft
Jag har kortfattat nedan sammanställt skälen till att man inte kan jämföra kärnkraft med vindkraft rakt upp och ned, med stöd från Harry Frank, hedersdoktor från Chalmers och tidigare forskningschef för ABB.
Det är klart att det inte går att jämför kärnkraft och vindkraft - ur alla perspektiv.
Det är lika klart att det finns perspektiv där det går att jämföra kärnkraft och vindkraft
vindkraftsupplysningen verkar ha hämtat sitt namn från klimatupplysningen och de verkar ha hämtat sitt syfte från samma rörelse.
De är MOT vindkraft
Padirac
Padirac
Sat 6 Jul 2024 11:46
#8766
1
Kärnkraftsutrbyggnad har en del paraktiska problem som gör att det tar tid
" Satsningen är en del av Europas energiomställningsplan, där 25 länder har satt upp som mål att tredubbla den globala kärnkraftskapaciteten, skriver Bloomberg.
Kärnkraftens nya vår blir dock omöjlig utan de hundratusentals specialister som krävs för att svetsa, bygga och planera rätt.
...
Bara i Sverige krävs tiotusentals arbetare i Sverige. Ändå utbildas endast mellan 50 och 70 studenter specialiserade på kärnteknik.
Att importera arbetskraft från utlandet kommer inte att lösa problemet.
?Frankrike, Storbritannien och andra har samma problem som vi?, säger Ane Håkansson, professor i kärnfysik.
Miljarder läggs på att få fram personal
Franska industrin har skissat på en plan för att stärks yrkesutbildningen för arbetare, tekniker och ingenjörer inom kärnkraften.
Målet är att rekrytera 100 000 arbetare under det kommande decenniet.
...
Brittiska regeringen och industrin satsar 763 miljoner pund på att öka lärlingsplatser och färdighetsträning för att få fram 123 000 kompetenta personer under detta decennium."
"Energiföretaget har en aggressiv expansionsplan i Europa och lobbar nu för att leverera nya reaktorer till Sverige. Det berättar EDF:s chef för nya kärnkraftsprojekt, Vakisasai Ramany, i en intervju med Dagens Industri.
Även om mycket återstår innan planerna går i lås så har EDF redan ingått samarbetsavtal med svenska Fortum och har en dialog med Vattenfall.
...
EDF har dock mött en hel del utmaningar genom åren och har ?usel historik?, enligt Di. Alla påbörjade byggen av EPR-reaktorer i Europa har blivit rejält försenade och hundratals miljarder kronor dyrare än förväntat.
En av orsakerna till problemen är att det har byggts väldigt få reaktorer i Europa under det senaste decenniet. Detta har gjort att underleverantörerna inte har kunnat planera långsiktigt, menar Ramany.
?Det är kärnan av problemet. När den franska industrin presterade som bäst på 70-, 80- och 90-talen, byggde vi 58 reaktorer på 25 år. Om vi tittar på vad vi gjort som industri i Europa det senaste årtiondet, så har vi byggt två?, säger han.
?Sverige kan inte välja EDF?
Sverige har i praktiken bara tre utländska leverantörer att välja på för ny storskalig kärnkraft. Det är franska EDF, amerikanska Westinghouse och sydkoreanska KHN.
Vakisasai Ramany påpekar att leverantörerna från Sydkorea och USA ännu inte har byggt några moderna kärnkraftverk i Europa.
Analytikern Mycle Schneider är dock skeptisk till alla tre bolag.
?Vad skulle EDF kunna bygga i Sverige? Även om den svenska regeringen betalar 100 procent av bygget finns det varken personal i landet eller inom EDF, så Sverige kan inte välja EDF, har han tidigare berättat för Aftonbladet."
Padirac
Padirac
Fri 12 Jul 2024 00:42
#8772
Det verkar som att MV och JB pratar om affärsvärldens artikel om räntesnurror som vi precis diskuterat hör i tråden.
Var det något nytt som kom upp?
Max Villman
@MaxVillman
Precis detta pratade Jan Blomgren och jag om på Max Tänt podcast. Kommer senare i veckan?
Translate post
Quote
Affärsvärlden
@AFV_magasin
·
Jun 10
Luxemburg-ägda vindkraftverk i Sverige är notoriskt olönsamma. Ur ägarperspektiv är det dock parkernas möjlighet att generera kassaflöde genom internräntor som spelar roll. "Det är en smart lösning från deras perspektiv?, säger @J_Landstroem
Tom Araya skrev 2024-07-12 00:24:59 följande:
Jan Blomgren gästar Max Villmans podd och pratar el-försörjning.
Padirac
Padirac
Fri 12 Jul 2024 08:37
#8774
1
Tom Araya skrev 2024-07-12 05:37:33 följande:
Svårt för mig att veta vad som är nytt och inte för andra...
För mig finns det i intervjun vissa förklaringar och faktauppgifter som jag nu har bättre kunskap om, bl.a. om balanskostnader som ökat från 1 miljard till 6 och förväntas stiga till 8.
Jan förklarar en hel del om om ekonomi kopplat till el-produktion och el-konsumtion, som varför el-priserna ser ut som de gör, varför vindkraften inte är lönsam, hur en stor mängd vindkraft påverkar lönsamheten för annan el-produktion, kostnader för att balansera el-systemet, mm.
Ändå tjänar investeringsbolag pengar på vindkraften och de vill bygga mer. Någonstans tjänas pengarna. Säger JB någonting om det?
Hur elprismarknaden fungerar har förklarats många gånger under många år i tråden.
Trots detta har den EU-gemensamma elprismarknadens reglering med syfte att stimulera till elproduktion där priserna är höga misslyckats. Säger JB någonting om det?
Padirac
Padirac
Fri 12 Jul 2024 08:53
#8775
1
Från tidigare i år om balans tjänster
"Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.
? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
..
Ser du någon koppling mellan balanstjänster och hög andel väderberoende kraftslag?
? Ja, det finns kopplingar generellt men inte utifrån hur mycket reserver vi har i dag och historiskt i Sverige. Men det kan påverka framtida behov av balanstjänster. Det är sant att vi anpassar elmarknaden och balanseringen till ett mer väderberoende elsystem ? exempel på sådana förändringar är övergång till 15 minuters marknader och flödesbaserad kapacitetstilldelning.
FCR-D ned är en ny systemtjänst som trädde i kraft 2022. Upphandlingen har ökat successivt från 75 megawatt 2022 till 365 megawatt 2024.
Har den systemtjänsten införts av geopolitiska skäl?
? Nej, utan helt utifrån hur elsystemets egenskaper ser ut. Vi dimensionerar det nordiska elsystemet så att normal drift kan upprätthållas även om den största enskilda komponenten, det vill säga ledning, produktionsenhet eller förbrukningsenhet, får ett haveri eller plötsligt stopp. Det är detta vi kallar N-1. Alltså hantera fel oavsett orsak till haveriet.
...
Tror du att balanskostnaderna hade varit lika höga om de senaste fyra nedlagda kärnkraftsreaktorerna funnits kvar i systemet och Ringhals 5 och 6 hade byggts?
? Ja, kostnaderna för balansering hade hittills varit desamma i stort, förutsatt att elpriset haft ungefär samma utveckling. Dock skulle kärnkraftsreaktorerna skapat andra nyttor för elsystemet, som förmågan att överföra el och tillgodose ökad efterfrågan på el. Det är ju detta vi ser behov av nu när vårt samhälle ska elektrifieras ? ett stort behov av tillkommande elproduktion.
Huruvida elpriserna skulle varit lägre om den planerbara kraften inte lagts ned råder det debatt om, men det är just det som många experter menar är en av huvudorsakerna till att elpriserna drivits upp. Kombinationen av de planerbara kraftslagen tillsammans med de intermittenta kraftslagen ger billiga elpriser enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalys kraftsamling elförsörjning.
? Utvecklingen av elpriset har många förklaringar men den extrema situationen 2022 beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och energibristen som detta medförde i Europa samtidigt som Frankrikes kärnkraftsproduktion hade stora tillgänglighetsproblem, säger Anna Jäderström
...
Vid sidan av balanstjänster jobbar Svenska kraftnät även med mothandel, inte minst fossil sådan, för att öka överföringen från norr till söder, samt driver den så kallade effektreserven som för närvarande utgörs av det oljeeldade Karlshamnsverket med syfte att hantera timmar då kritisk effektbrist kan uppstå under vintern. Karlshamnsverket har fått eldas i gång i beredskap ett par gånger under vintern.
Kostnaderna för mothandel och effektreserv ingår inte i summan för balanstjänster.
...
Mothandeln finansieras med flaskhalsinkomster och effektreserven via egen avgift som betalas av de balansansvariga företagen. Storleksordningen är runt 70 miljoner per år för dem vardera, säger hon.