Regeringens el-fiasko

Vilka specialister och forskare på energisystem lyssnar du på?

Regeringens el-fiasko Christian Steinbeck: Vindkraftens verkliga pris ? vad vi inte får veta

I detta klipp från Tidslinjen Podcast delar Christian Steinbeck, erfaren ekonom, med sig av skarpa insikter om vindkraftens verkliga kostnader och dess påverkan på både ekonomin och samhället. Vi diskuterar bidragsberoendet, de enorma summor skattepengar som gått till vindkraften, och hur balanseringskostnader påverkar elpriserna. Christian avslöjar också hur närheten till vindkraftverk kan minska fastighetsvärden och varför vindkraftsindustrin kan stå inför stora utmaningar inom 20 år. 🎧 Ämnen som diskuteras: -Vindkraftens dolda kostnader och balanseringsproblem -Varför oljekraftverket i Karlshamn aktiveras när det inte blåser -Fastighetsvärden och infraljudets påverkan nära vindkraftverk -Vindkraftens bidragsberoende och negativa elpriser -Hur 300 miljarder kronor redan spenderats på vindkraft

Vart säger han det?
Jag kollar de 20 första minutrarna, men inget nämns om detta?

Han säger dock senare i videon att oljekraftverket i Karlslshamn har körts rekordmycket, vilket är sant.

Alla siffror och alla fakta som nämns är hämtat från verklig statistik.

Om Karlshamnsverket körts för att stabilisera systemet (vilket inte är osannolikt), så är ett sådant påstående i princip korrekt, dock har det hävdats att verket körts p.g.a. internationella avtal...

Ingen bygger vindkraft utan subventioner heller, så situationen för kärnkraft är knappast värre.
Dock är det en väsentlig skillnad att investera 5-10 miljarder i vindkraft mot 80 miljarder i kärnkraft, så riktigt jämförbart är det inte.

Den här artikeln är visserligen gammal (inte daterad, men jag gissar på någonstans kring 2016-2017), men det är ändå intressant att se de olika energislagens olika ekonomiska förutsättningar under den tid då det fattades beslut om nedläggning av kärnkraftsanläggningar.

Vattenfalls dåvarande produktionschef Torbjörn Wahlborg uttalade 2021 att de låga el-priserna i kombination med kärnkraftens skattepålagor var avgörande för nedläggningsbeslut för Oskarshamns reaktor 1 och 2 samt Ringhals reaktor 1 och 2. 2016 betalade kärnkraften drygt 4,25 miljarder i bara effektskatt.

PRATAKARNKRAFT.NU - Dagslägets skatter subventioner och avgifter

1. El-certifikaten som innebär att de som mellan 2003 och 2021 har investerat i förnyelsebar energi kan ansöka om el-certifikat och får då extra betalt från kunden. El-certifikaten är giltiga t.o.m. 2035 och har fram till 2023 inbringat ca 25 miljarder kr till producenterna av förnyelsebar el.

2. Ursprungsgarantier (sedan 2006).

3. Kanske kan man även räkna lånegarantier till 1-2 % ränta som en form av subvention.

4. Det är fortfarande oklart vem som står för kostnaden för avveckling och marksanering efter vindkraft, exempelvis när företaget som äger verket har gått i konkurs. I och med att företagen inte behöver avsätta medel för hela kostnaden kan även detta ses som en subvention.

5. Vindkraftverkens fastighetsskatt ligger på 0,2 % i förhållande till 0,5 % som gäller alla andra fastigheter inom el-produktionsanläggningarna. Detta kan också ses som en form av subventionering.

.Till samma låga ränta?

Jag är alltid öppen för att lyssna på hur människor med specialistkunskaper resonerar. Vilka specialister och forskare på energisystem lyssnar du på?

Men det finns fortfarande många verk i drift som omfattas.Till samma låga ränta?

Det var inte frågan, utan vilken ränta de får låna till. Lånen betalas över lång tid, därför är räntan väldigt viktig både för de totala kostnaderna och el-producenternas ekonomi.Ca 25 miljarder kr totalt fram till 2023 har vindkraften fått därigenom. Det är inga småpengar.

Hur kan du säga att kärnkraften har bäst villkor - vilket reelt ekonomiskt stöd får kärnkraften? Alltså inte kan få i framtiden, utan får nu. Vilka byggprojekt har klubbats med ekonomiskt stöd?

Vilka vindkraftsprojekt har klubbats igenom och påbörjats efter januari 2021?

Så här uttryckte Svensk vindenergi i oktober 2012:

Beslutet behöver kompletteras med fler åtgärder

Ska det beslut som presenterats i dag få bästa möjliga effekt behöver det kompletteras med fler åtgärder, anser Svensk Vindenergi. För att den havsbaserade vindkraftens potential ska kunna tillvaratas behöver tillståndsprocessen underlättas.

? Vi vill också att regeringen snarast möjligt tar fram en tidsram för Svenska Kraftnäts utbyggnad av transmissionsnätet, och samtidigt säkrar att det finns resurser att genomföra utbyggnaden. Vi vill också att Svenska Kraftnät får ett tillägg i sina instruktioner om att bygga transmissionsnät även längre ut i havet, i ekonomisk zon, när det är samhällsekonomiskt motiverat, säger Daniel Badman.

? Vi förordar även att förslaget kompletteras med ett ambitiöst nationellt planeringmål för elproduktionen som visar vad som krävs för att klara samhällets elektrifiering, säger Daniel Badman.

Källa: Svensk Vindenergi