
-
-
-
Men så har också den utbyggda vindkraften stora lönsamhetsproblem...Padirac skrev 2025-03-02 17:47:21 följande:Körnkraftsproducentern har pratat om ett för dem garanterat pris om betydligt mer än 80 öre/kwh under 40 år - indexregerling inte inräknad. De är kanske det dubbla priset mot de senaste två årens snittpriser för rörligt elpris med måndsprissättning i EO4 och EO3
www.energimarknadsbyran.se/media/1696/manadspriser-pa-elborsen-mellan-1996-och-2024.pdf
-
Enligt uppgifterna du länkade till låg årssnittetPadirac skrev 2025-03-02 17:47:21 följande:De är kanske det dubbla priset mot de senaste två årens snittpriser för rörligt elpris med måndsprissättning i EO4 och EO3
www.energimarknadsbyran.se/media/1696/manadspriser-pa-elborsen-mellan-1996-och-2024.pdf
2023 på 59,2 öre för EO3 och 80,2 öre för EO4
2024 på 40,9 öre för EO3 och 56,9 öre för EO4.
Så det är det är snarare drygt hälften, upp till 100 % av de 80 öre som ny kärnkraft behöver. El-priserna har också legat väldigt högt under vintern, då behovet för att värma upp sina bostäder är som högst. -
Att det finns fler som vill bygga vindkraft än kärnkraft är inte så märkligt och har flera orsaker.Padirac skrev 2025-03-02 18:33:12 följande:Kolla om du kan hitta något att titta på om mogna och omogna marknader. det kan hjäpa dig med en större förståelse av elmarknaden,
Omvandligen av energiproduktion är stor och det medför både risker och möjligheter med lönsamhet.
På den mogna marknaden sker få omvälvande produkt eller produktionsinnivationer och priset är stabilt och oftast förutsebart.
Ja, en del produktionsbolag för vindkraft hat dåliga avtal som skapat förlutser, åetr andra har ägarstrukturer som gör att penagrana fösvinner ut till skatteparadis och förluster blir kvar. Det är som de där välförsbolagen med räntersnurror som tömmer det allmännas pengapåse fort.
Sen finns det problem med att vindkraften sänker priset på markanden då de producerar el. Det kan vara ett problem för både dem själva och andra producenter. Det berr på hur de avtalt om att sälja sin el.
Hur man än vrider och vänder på allt så är det fortfarnde fler intressenter för att bygga vindkraft än kärnkraft. Kanske beror det på att marknaden är omogen just nu och att det finns möjligheter till stora vinster till låg risk för investerare? Kärnkraften är inte där just nu, det är väl snarare så att det finns möjlighet till stora förluster till hög risk sett till allt från tillstånd, byggnation oh elpriser. I alla fall säger det föreslagna fasta priserna över 40 år just det.
1. De höga investeringskostnaderna i kärnkraften är det få bolag som klarar.
2. Det är ännu oklart hur finansiering och ägarförhållanden för ny kärnkraft ska se ut och aktörerna som kan konstruera och bygga är få.
3. Vindkraften behöver fortfarande inte bära sina fulla kostnader. -
-
Du är mer komisk.klyban skrev 2025-03-08 11:47:58 följande:
Finner det så komiskt att man igen glömmer av att det var ett affärsmässigt beslut av Vattenfall pga stora förluster och uppgraderingar som var tvingade att göra pga abnorma förluster.
Och det mest komiska är ju att beslutet gjordes före det blev ny regering, och hur kan såssarna vara skyldiga till något som redan var bestämt?
Inte heller har vi ministerstyre.
Denna desinformation hjälper inte om du ger en miljon gånger, den blir aldrig rätt ändå.
-
Cheap solar power is sending electrical grids into a death spiral
Pakistan and South Africa provide a warning for other countries
Cheap solar power is sending electrical grids into a death spiral -
Nu är du sådär skojsig igen, så att man får svårt att inte dra på smilbanden.klyban skrev 2025-03-08 17:54:45 följande:DU kan ha rätt, men ändrar inget om varför man inte renoverade alla reaktorer och pga det var ett affärsbeslut av vattenfall som komiskt nog var gjort före såssarna tog över regeringen.
-
-
Jan Blomgren läser miljöpartisten Lorentz Tovatts tweets
Professor Jan Blomgren reagerar på kärnkrafts-tweets skrivna av Lorentz Tovatt, före detta riksdagsledamot för Miljöpartiet.
En av de detaljer du får veta här är att vindkraften idag är så omfattande att en effektsvängning från max till noll eller tvärt om (vilket förekommer) motsvarar hela vår samlade kärnkraftseffekt och att kostnaden för att hantera detta skulle kunna finansiera ny kärnkraft, vilket skulle minska balanseringskostnaden. -
-
Ett av problemen är väl att man har saboterat el-marknaden så att alla kraftslag fått problem med lönsamheten samtidigt som konsumentens kostnad ökat.Padirac skrev 2025-03-25 06:41:55 följande:
Kompetens och leveranskedjor saknas idag
Fortum har gjort en förstudie om kärnkraftens utbyggnad. De tror inte att det är möjligt att bygga två stora kärnkraftsläggningar till 2035 med tanke på elpris och hur mycket el som redan produceras i Norden. De nämner också det politiska läget där det saknas en bred blocköverskridande överenskommelse förutom att kompetens och leveranskedjor är svaga länkar idag.
-
Vad vi behöver är en mer stabil el-produktion och att motverka de skenande balanseringskostnaderna.Padirac skrev 2025-03-25 19:10:53 följande:Just det problemet försöker EU lösa genom att förändra marginalprissättningsmodellen på ett sätt som liknar det förslag om svensk ny kärnkraftsel ska prissättas. Då överpris råder på elhandeln ska delar av vinsten avsättas i fonder. Då underpris råder på elmarknaden ska fonder användas för att kompensera elproducenter. Det är tänkt att skydda producenter, elhandlare och konsumenter.
I Norge har de istället föreslagit Norgepriser som inte är knutna till marginalprissättningsmodellen.
Fortum tror enligt deras förstudie som släpptes igår att ny kärnkraft är möjlig i Norden till 2050 under vissa förutsättningar. Fram till dess räknar de med att leverera förnybar energi genom nybyggnad och förlängning av befintliga anläggningar. -
Kan detta vara sant?
Då är räddningen av Europas krisande el-marknad nära.
Därför kan svensk-tyska grälet om kärnkraft snart vara över | Tidningen Näringslivet -
En läsare i tråden verkar tycka att stabil el-produktion är dåligt och att höga balanseringskostnader är bra.Tom Araya skrev 2025-03-25 19:13:48 följande:Vad vi behöver är en mer stabil el-produktion och att motverka de skenande balanseringskostnaderna.
Kalla mig fördomsfull, men det måste väl vara en miljöpartist. -
Understrukna/fetade hör ihop.Padirac skrev 2025-03-26 20:46:58 följande:"Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
-
Det här har vi diskuterat förut och jag visade dig att jag hade rätt med hänvisning till text från Svenska kraftnät.Padirac skrev 2025-03-26 23:35:01 följande:
Nej - se det som inte är understruket av dig för att förstå vad Anna Söderström säger, det står i klartext. Se själv.
Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
Att Söderström vid något tillfälle har utelämnat vissa detaljer ändrar inte på detta faktum. Att ändå göra din tolkning är inget annat än korkat! -
Ett stort problem med vindkraft (bland många) är de stora arealer de kräver i förhållande till den verkliga produktionskapaciteten. Runt dessa vindkraftsparker finns även ett säkerhetsavstånd på minst 1 kilometer (vilket experter menar på är otillräckligt). Den negativa påverkan på fastighetsvärdena sträcker sig dock långt utanför denna gräns. Kommunerna vill dock inte utöka säkerhetsgränsen eftersom det skulle innebära att det då blir mycket svårare att få plats med vindkraftsparkerna där de behövs.
Vem betalar? -
Afv kartlägger: Vattenfalls svenska vindkraft olönsam
Stora internationella satsningar döljer de svenska siffrorna i Vattenfalls vindkraftsdivision. Via en genomlysning av dotterbolagen har Afv kartlagt tillståndet i de svenska turbinerna som ägs av det statliga bolaget. Vattenfall gjorde över en halv miljard i förlust på sin svenska vindkraft på ett år. Samtidigt planeras mångmiljardutbyggnad.
Förlusten (Ebit) summerar till -698 Mkr för 2023. Det motsvarar en avkastning på bokförda tillgångarna om -7% och rörelsemarginal om -56%. Dessa siffror gäller för år 2023. Vi har även tagit fram motsvarande siffror för 2022 då de höga elpriserna gjorde förlusten något mindre, 273 Mkr.
Afv kartlägger: Vattenfalls svenska vindkraft olönsam | Affärsvärlden