Inlägg från: Tom Araya |Visa alla inlägg
  • Tom Araya

    Regeringens el-fiasko

    Företagsekonomen Christian Steinbeck går igenom vindkraftens ekonomi.

    En av de tendenser som framkommer är att man bygger högre och högre vindkraftverk med allt större vingspann, för att nå högre effektivitet. Men utöver att de blir dyrare att bygga så blir också belastningarna större och då kortas livslängden ner (41.06-44.59).

    Följande fakta (bl.a. statistik) presenteras:

    0.00-6.50
    Christian Steinbeck presenterar sig och sin undersökning.


    6.50-8.12
    Källor presenteras, bl.a. databas som omfattar 91 % av alla vindkraftsanläggningar anlagda mellan 2011 och 2023 och 90 % av all vindkraftsbaserad el-produktion.

    8.12-8.50
    Tokiga siffror

    8.50-9.23
    Försäljning av vindkrafts-el räknat i kronor 2017-2023, diagram.

    9.23-11.02
    Kostnaderna jämfört med intäkterna.

    11.02-11.48
    Resultat

    11.48-14.01
    Konkurser

    14.01-16.08
    ROI (Return on investment)

    16.08-20.20
    Förluster trots stöd

    20.20-22.20
    De gröna jobben

    22.20-24.20
    De ekonomiska resultatens orsaker - samband

    24.20-27.39
    Vindkraftens affärsidé

    27.39-28.19
    Behov

    28.19-30.54
    Fördelningen av produktionen mellan olika kraftslag

    30.54-31.38
    Vindkraft kan inte ersätta planerbar energi

    31.38-32.06
    Baskraft och tillgänglighet

    32.06-34.47
    Diagram som visar vindkraftens produktion och el-priserna, d.v.s. vilka priser vindkraften främst säljer sin el för.

    34.47-37.15
    Vindkraftens egna kommentarer

    37.15-38.53
    Produktionskostnad per KwH

    38.53-44.59
    Livslängd

    44.59-46.39
    Avfall och ljud

    46.39-48.17
    Havsbaserad vindkraft

    48.17-55.41
    Vindkraftens inverkan på fastigheters värden

    ...



  • Tom Araya
    Padirac skrev 2025-01-19 09:45:46 följande:
    Den störta den var enligt tidigare uppgifter i tråden inte relaterade till vindkraft eller solkraft.  Tvärtom var det en liten del. 

    Har du några nya siffror på balanskonstnadernas olika delar ?
    Jag är fortfarande intresserad av förändringen i el-systemet som orsakat de skenande kostnaderna för balansering...
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2025-01-19 10:12:15 följande:
    Här säger Anna Söderström - som kritiserats av alterantivhöger i tråden för att vara partisk iom att hon arbetar med frågan - att batterier är till hjälp korta perioder som balanskraft.

    www.tn.se/naringsliv/34915/sexdubblad-miljardnota-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/

    Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.
    ? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.
    Den här frågan har vi ju haft uppe förut och det saknas analys av orsakerna till att handelsvolymerna har ökat.
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-19 10:35:29 följande:
    Ändå är vindkraft mycket billigare än ny kärnkraft och när  produktionskostnaderna för vind- och solenergi sjunker så stiger kostnaderna för kärnkraft. 
    Med andra ord, du har inte tittat på videon eller tagit till dig något av det Christian Steinbeck och hans kollegor lägger fram.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2025-01-19 10:52:09 följande:
    Jönsson har ju själv sagt att han klipper och klistrar sina egna fantasier 
    Nej, det har han inte sagt, det är dina ord.
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-19 10:54:04 följande:
    Till skillnad mot dig tycker jag att det är mer relevant att lyssna på vad specialister och forskare på energisystem kommer fram till än att lyssna på självutnämnda förståsigpåare. 
    Du menar att en ekonom är mindre expert eller specialist på ekonomi än vad forskare på energisystem är?

    Säger inte titeln och sysselsättningen ganska tydligt vem som är expert eller specialist på vad!?

    Eller menar du att experter i ett ämne kan utnämnas (av vem?) till experter i allt?

    Till sist så är examinerade akademiker inte självutnämnda.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2025-01-19 11:07:02 följande:
    Nä, det fanns en tydlig analys för tidigare år, som du med uppenbar 'huvudet i sanden' inte ville acceptera då det inte passade in i förutfattade meningar.

    Hur det ser ut för 2024 har vi som du skriver ingen analys för.
    Vilken/vilka är då orsaken/orsakerna till högre volymer?
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-19 10:54:04 följande:
    Till skillnad mot dig tycker jag att det är mer relevant att lyssna på vad specialister och forskare på energisystem kommer fram till än att lyssna på självutnämnda förståsigpåare. 
    Tom Araya skrev 2025-01-19 11:07:13 följande:
    Du menar att en ekonom är mindre expert eller specialist på ekonomi än vad forskare på energisystem är?

    Säger inte titeln och sysselsättningen ganska tydligt vem som är expert eller specialist på vad!?

    Eller menar du att experter i ett ämne kan utnämnas (av vem?) till experter i allt?

    Till sist så är examinerade akademiker inte självutnämnda.
    Förövrigt har ingen kallat Christian Steinbeck för "expert" i ekonomi, men han är trots allt ekonom, till skillnad mot de du förlitar dig till i ämnet.

  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-19 11:58:43 följande:
     
    Av Christian Steinbecks CV framgår inte att han skulle ha erfarenhet från energisektorn och att man är vanlig företagsekonom är ingen garanti för att man är insatt i produktionskostnader för olika energislag.  Däremot är det sannolikt så att de som bedriver forskning kopplat till produktion av energi och eller är specialister inom energiproduktion har kunskap om produktionskostnader för olika typer av energislag. 
    Det är en stor skillnad här.

    Forskare tittar framåt, utvecklar nytt och kan i bästa fall beräkna kostnader, som ibland saknar relevans.

    Ekonomer tittar främst på verklighetens siffror i redan existerande verksamhet.

    Det Christian talar om är ekonomisk lönsamhet, vilket är precis det företagsekonomer arbetar med.

    Vill du hävda att det finns forskare som framställer något som står i motsats till Steinbecks analys av befintlig vindkrafts ekonomiska resultat, så är du mer än välkommen att presentera den analysen. Tills dess får du nöja dig med vad ekonomer som Steinbeck säger.
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-19 15:23:54 följande:
    Vind- och solkraft har blivit väsentligt billigare att producera de senaste åren och om random företagsekonom utgår från historik så kommer han hamna fel i sin analys. De som forskar på energisystemen har självklart koll på historiken, på hur det ser idag och kan prognostisera hur det kommer se ut i framtiden. 
    Vind- och solkraft är billigt enbart om man inte räknar in kostnaderna runtomkring, som kostnader för anslutning, balansering, ev behov av att bygga om el-systemet eller öka överföringskapaciteten, ev energilagring, subventioner, avveckling e.t.c.

    Ditt babblande är meningslöst eftersom du uppenbarligen inte har sett videon och har kännedom om innehållet.
    Se videon och ta sedan diskussionen om innehållet.
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-19 22:02:37 följande:
    Jag lyssnade några minuter och det blev snabbt uppenbart att han svamlar. Han påstår att vindkraften tvingar Sverige att producera energi med fossila bränslen, men sanningen är den motsatta. Sverige har aldrig tidigare producerat så lite el från fossila bränslen som vi gör idag. Under den tid då R1, R2, O1 och O2 var i drift var elproduktionen från fossila bränslen högre än den är idag.
    Vart säger han det?
    Jag kollar de 20 första minutrarna, men inget nämns om detta?

    Han säger dock senare i videon att oljekraftverket i Karlslshamn har körts rekordmycket, vilket är sant.

    Alla siffror och alla fakta som nämns är hämtat från verklig statistik.

    Om Karlshamnsverket körts för att stabilisera systemet (vilket inte är osannolikt), så är ett sådant påstående i princip korrekt, dock har det hävdats att verket körts p.g.a. internationella avtal...
  • Tom Araya

    Kopierad text (i länkad artikel finns även tabeller och diagram som inte syns här):


    Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem ? tre gånger om

    Statliga Vattenfalls vindkraftsbolag beskriver de lönsamhetsproblem vi observerat. Flera andra bolag redovisar också att marknadspriserna ofta ligger under produktionskostnaden, skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck.

    Vi är i färd med att sammanställa vindkraftsindustrins resultat för 2023. Efter att ha läst mer än 200 årsredovisningar blir det tydligt att flera av de lönsamhetsproblem vi observerat är välkända inom branschen.

    Överetablering påverkar Vattenfall

    I årsredovisningen för år 2023 skriver Vattenfall-ägda Blakliden Vindkraft, som är belägen i Västerbotten:


    ?Det var i större utsträckning än tidigare år perioder med el spotpriser nära noll eller till och med negativa timpriser, under dessa förutsättningar stängs produktionen ned då de rörliga kostnaderna för att använda transmissionsnätet överstiger intäkterna.?


    Likartade formuleringar återfinner vi även hos Vattenfall-ägda Toledo Vind, som förfogar över fyra anläggningar i olika delar av landet, samt hos Vattenfall Vindkraft Sverige AB ? bolaget som bland annat kontrollerar havsbaserade anläggningen Lillgrund mellan Skåne och Danmark.


    Slumpmässiga över- och underskott

    Många bolag tillstyrker den bild som ges av Vattenfall.


    Kinaägda Markbygden Ett är Sveriges och Europas största anläggning med 179 vindkraftsverk utanför Piteå. Bolaget sammanfattar en viktig del av vindkraftens dilemma i sin årsredovisning för 2023:


    ?Priserna går från att stundtals vara mycket höga till att stundtals vara ovanligt låga. Negativa priser har blivit allt vanligare under 2023. Det har också uppmärksammats en högre korrelation mellan starka vindar och låga marknadspriser vilket i sin tur medför att priserna generellt är lägre under de timmar där vindkraften producerar som mest el. Detta påverkar bolagets intäktsströmmar i negativ bemärkelse.?


    Denna bild delas av Kumbro Vind, som ägs av Kumla och Örebro kommun och förfogar över 16 vindkraftsverk. Bolaget skriver följande i sin årsredovisning:


    ?Elpriserna har under året varit betydligt lägre än 2022. Negativa priser har tidigare varit ovanligt i Sverige men inträffade cirka 400 timmar under 2023, vilket motsvarade ca 5% av årets alla timmar.?


    Växande volatilitet

     


    I takt med att vindkraften expanderar har också priserna blivit mer volatila. Detta bekräftas i årsredovisningen för Vardar Vind, ett bolag som förfogar över två anläggningar i Skåne och totalt 11 vindkraftsverk. I årsredovisningen för 2023 skriver man att:


    ?Elproduktionen var 3% högre under 2023 jämfört med 2022 men på grund av mycket lägre elpriser 2023 var omsättningen från elförsäljning 51% lägre än 2022.?


    Även Åby Alebo Energi i Kalmar län understryker att priserna fluktuerat. Bolaget förfogar över 36 vindkraftsverk och skriver följande i sin årsredovisning:


    ?Under året har priserna fortsatt varit volatila, där skillnaden mellan låga och höga priser blivit vardag.?


    Ursprungsgarantierna lovordas

    Var elen som kommer ur ditt eluttag har producerats går inte att styra, men om den ska kallas för hållbar behöver dess ursprung styrkas med så kallade ursprungsgarantier. Antalet ursprungsgarantier vindkraften kan sälja beror på volymen producerad el oavsett marknadspris. Därmed kan det numera löna sig att även producera vid negativa elpriser, det vill säga när marknaden inte vill ha el.


     


    Flera bolag skriver att omsättningen har påverkats positivt av de så kallade ursprungsgarantierna. Källeberg Vind  utanför Falköping rapporterar i sin årsredovisning:


    ?Nettoomsättningen har ökat med ca 36% främst beroende på högre el- och ursprungsgarantier.?


    I årsredovisningen för Åskälen Vind styrks denna bild:


    ?Förändringen i resultat (?) är främst hänförlig till högre intäkter för elförsäljning och ursprungsgarantier.?


     


    Åskälen Vind ägs från Nederländerna och är en av de större anläggningarna i Sverige med totalt 80 vindkraftverk i Jämtland. Bolaget har gjort betydande förluster de senaste åren, även 2023.


    Fortsatt expansion trots överetablering

     


    Trots att vi redan idag kan se att bolag stänger sina vindkraftverk när det blåser planeras flera tusen vindkraftverk till i Sverige. Hur går detta ihop?


    Vattenfall erkänner vindkraftens lönsamhetsproblem ? tre gånger om | Affärsvärlden
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-20 13:48:56 följande:
    Situationen för kärnkraft är ännu sämre där vill ingen bygga nytt om inte staten stöttar med hundratals miljarder kronor.
    Ingen bygger vindkraft utan subventioner heller, så situationen för kärnkraft är knappast värre.
    Dock är det en väsentlig skillnad att investera 5-10 miljarder i vindkraft mot 80 miljarder i kärnkraft, så riktigt jämförbart är det inte.
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2025-01-20 15:16:21 följande:
    Vilka vindkrafts-subventioner syftar du på? 

    svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2021/05/Fragor-och-svar-webb-2021.pdf

    "Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet är ett gemensamt stödsystem för alla förnybara kraftslag, av vilka bioenergi under lång tid var den enskilt största mottagaren. Eftersom målet uppnåddes nära ett decennium i förtid stängs systemet 2021"
    1. El-certifikaten som innebär att de som mellan 2003 och 2021 har investerat i förnyelsebar energi kan ansöka om el-certifikat och får då extra betalt från kunden. El-certifikaten är giltiga t.o.m. 2035 och har fram till 2023 inbringat ca 25 miljarder kr till producenterna av förnyelsebar el.

    2. Ursprungsgarantier (sedan 2006).

    3. Kanske kan man även räkna lånegarantier till 1-2 % ränta som en form av subvention.

    4. Det är fortfarande oklart vem som står för kostnaden för avveckling och marksanering efter vindkraft, exempelvis när företaget som äger verket har gått i konkurs. I och med att företagen inte behöver avsätta medel för hela kostnaden kan även detta ses som en subvention.

    5. Vindkraftverkens fastighetsskatt ligger på 0,2 % i förhållande till 0,5 % som gäller alla andra fastigheter inom el-produktionsanläggningarna. Detta kan också ses som en form av subventionering.
  • Tom Araya

    Den här artikeln är visserligen gammal (inte daterad, men jag gissar på någonstans kring 2016-2017), men det är ändå intressant att se de olika energislagens olika ekonomiska förutsättningar under den tid då det fattades beslut om nedläggning av kärnkraftsanläggningar.

    Vattenfalls dåvarande produktionschef Torbjörn Wahlborg uttalade 2021 att de låga el-priserna i kombination med kärnkraftens skattepålagor var avgörande för nedläggningsbeslut för Oskarshamns reaktor 1 och 2 samt Ringhals reaktor 1 och 2. 2016 betalade kärnkraften drygt 4,25 miljarder i bara effektskatt.

    PRATAKARNKRAFT.NU - Dagslägets skatter subventioner och avgifter

Svar på tråden Regeringens el-fiasko