Text kopierad från sidan du länkar till:
Utan skatter, avgifter och bidrag förvrids kostnaden för ny kraftproduktion något, vilket förstås är syftet med systemen. Utan dessa styrmedel så träder den i Sverige kontroversiella kolkraften fram som det billigaste alternativet, följd av den ungefär lika kontroversiella kärnkraften. Vindkraften blir mycket dyrare utan bidrag. Lite längre ner i inlägget kommer några ord om bidragen till vindkraften och skatterna/avgifterna för kärnkraften.
Produktionskostnader för gammal el
Elproduktion från gammal kärnkraft och vattenkraft är mycket billigare än produktion från nya anläggningar. Anledningen är att kärnkraft och vattenkraft kräver stora ursprungliga investeringar, men att anläggningarna många år senare är avskrivna och de enda kostnaderna som finns kvar är underhållskostnader. Exempelvis byggdes de svenska kärnkraftverken på 1970- och 1980-talen för ca 25 års drift, men livstidsförlängs idag för upp mot 50-60 års drift. Den svenska vattenkraften är också till åren då den huvudsakligen är byggd på 1950- och 1960-talen.
Så några exempel på produktionskostnader för gammal el: Fortum redovisar i sina årsredovisning för de senaste åren en genomsnittlig produktionskostnad på ca 25 ?/MWh för hela sin elproduktion (förutom i Ryssland). Norska Statkraft, som i princip enbart har vattenkraft, redovisar i sin årsredovisning för 2010 en produktionskostnad på endast 7 ?/MWh*! Marginalerna har inte varit att leka med de senaste åren för Statkraft då elpriset i genomsnitt var ca 42 ?/MWh under perioden 2006-2010. OKG redovisar på sin hemsida en genomsnittlig kostnad för sin kärnkraftsel på ca 35 ?/MWh*.
Politiska styrmedel ? skatter, avgifter och bidrag
Skatter, avgifter och bidrag/subventioner spelar alltså stor roll för produktionskostnaden för ny elkraft och därmed också för vad kraftbolagen bygger! Nedanstående gäller Sverige. I Finland finns förslag på andra skatter för gammal vattenkraft och kärnkraft, vilket beskrivs i detta inlägg.
Bidrag till vindkraften ? elcertifikat: 15-35 ?/MWh
Elcertifikat fungerar i korthet som så att svenska staten delar ut ett elcertifikat per producerad MWh vindkraft, bioenergi och viss vattenkraft. Dessa certifikat måste elhandelsbolag (som köper el från elproducenter för vidareförsäljning till elkonsumenter) köpa en viss lagstiftad kvot av och på så sätt skapas en efterfrågan på elcertifikaten. Priset på elcertifikaten styrs av utbud och efterfrågan och har sedan 2006 varierat mellan ungefär 15-35 ?/MWh. I beräkningarna som utgör grund till figurena för produktionskostnaderna ovan så är medelvärdet 25 ?/MWh. Bidraget till vindkraften i form av själva elcertifikatet kommer alltså från staten, men kostnaden läggs över på elkunderna.
Varför byggs då den nya kraftproduktion som byggs?
Vindkraft: Det byggs mycket vindkraft eftersom det är det billigaste som är möjligt att bygga i Sverige!
Vattenkraft: Storskalig vattenkraft är politiskt omöjligt att bygga i Sverige och situationen är liknande i Finland. Det är endast möjligt att bygga småskalig vattenkraft eller att uppgradera befintliga verk.
Kärnkraft: Politiskt osäkert läge i Sverige, men byggs däremot i Finland eftersom det är bland det billigaste som är möjligt att bygga.
Konventionell värmekraft: Politiskt omöjligt i Sverige, men är på frammarsch i resten av världen. Förklaringen är att det är billigt att bygga med en låg investeringskostnad och kort byggtid. Det som kostar är framförallt bränslekostnaden (kol eller gas).
Elpriset måste vara drygt 45 ?/MWh för att det ska vara lönsamt med vindkraft och drygt 55 ?/MWh för att det ska vara lönsamt med kärnkraft och vattenkraft. 2006-2010 var medelpriset ca 42 ?/MWh.
Det är lätt att begripa