Vem fan har sagt att jag skriver hennes uppgifter. Jag korrekturläser dom och ger henne tips. Lägg ner för fan! Eller du är så obildad att du inte vet vad mentorskap eller kamratrespons är! Stick!
Citat från dig: vi hjälps åt med att skriva papers osv.
Låter väldigt mycket som något annat än bara korrekturläsning.
Tycker ert förhållande till plugg verkar större än problemet med de eventuella katterna.
Men men, ska vi hålla oss till katterna så låter det klokt att låta bli. Tycker inte du ska gå med på det. Det inverkar på hela familjen så hon kan inte bara komma hem med någon ny katt. Gör hon det ändå får väl du bestämma något som är negativt för henne, tex sluta skriva hennes uppg.... förlåt - sluta korrekturläsa hennes uppgifter.
Det är ju säkert en snäll tanke - att du vill hjälpa din fru. Dock uppstår ett antal problem. Om hon ska ha betyg i en universitetsutbildning så är det något man ska klara av själv, betyget ska inte vara på ert gemensamma arbete. Vissa hjälpmedel även under utbildningen för dom med dyslexi men det är inte meningen att någon annan ska vara så involverade i de egna studierna. Det låter helt enkelt som att du gör mycket mer än korrekturläsa. Den dagen din fru får jobb på sin utbildning så förväntas hon ju klara det som man ska klara när man går utbildningen. Hur ska hennes arbetsliv de ut? Ska du bistå henne lika mycket varje gång hon ska skriva eller läsa något?