Varför måste min fru skaffa katt?
Hej!
För att inleda tråden, jag är definitivt ingen som ogillar katter eller andra husdjur även om jag är mer av den som vill ha ordning och reda och inte behöva riskera att möbler blir förstörda eller hår som flyger runt i lägenheten och på kläder.
Ska försöka fatta mig kort.
Innan jag och min fru skaffade barn hade vi två stycken katter, en blandras katt (Maine Coon/Norsk Skogskatt) och en bondkatt. Dom orsakade sin beskärda del av oreda men den var hanterbar, dock eskalerade det när vi fick barn. Man märkte tydligt hur stressnivån ökade som resulterade i att katterna gömde sig mestadels av dagarna när barnen var hemma plus att dom kissade i deras sängar, på skötbord och deras leksaker. Raskatten fick t.om. blodig diaree som vi fick kolla upp flera gånger men alla tester var negativa och veterinärer menade på att detta var orsakat av stress.
Förra året tog vi beslutet att avliva båda katterna på grund av en kommande flytt i samråd med två olika vetrinär kliniker. Då var båda katterna 11 år gamla där bondkatten fått blodkärlscancer och den andra genomgått flertalet tandoperationer för att få bukt på en vanlig tandsjukdom (FORL). Veterinärerna ansåg att katterna var enormt stressade och den blodiga diareen hos raskatten hade suttit i flera år och var nu på en daglig basis.
På den tiden hade vi inte alls någon tid för dom mer än kanske max 2h på kvällen. Resten av tiden gick först till barnpassning och sen när vi båda började jobba så var vi borta om dagarna och kvällarna till barnen. Våra barn har alltid varit enormt svåra att lägga så vissa gånger kommer dom inte i säng förrän klockan 21. Det är samma än idag. Tidigare lekte vi mycket med katterna med diverse leksaker och laserpekare.
Nu pluggar min fru och vi hjälps åt med att skriva papers osv. så nu är både dagar och kvällar nästan helt upptagna under dom veckor vi skriver paper som är väldigt ofta. Häromveckan fick vi stanna uppe till 01:30 bara för att hinna bli klara innan deadline.
Trots detta så pratar min fru om att hon vill skaffa en ny katt. Fast att jag har förklarat att nu inte är ett bra tillfället så fortsätter hon att tjata och tänka i dessa tankarna. Hon menar på att vi skaffar en raskatt som inte fäller så mycket = mindre att städa. Sedan gällande brist på tid säger hon att: "en katt klarar sig själv.
Att dom sover mest om dagarna och behöver inte så mycket socialt umgänge" varpå jag rättar henne baserat på dom raser vi har tittat på sägs vara extremt sociala och har behov av det. Vi bor i hus och det är enormt skönt att kunna öppna upp altan dörren för att vädra eller låta barnen ha enkel tillgång till trädgården, som måste i så fall vara ständigt stängd annars smiter katten ut. Då tycker min fru att vi ska skaffa koppel och koppla katten eller installera en skit stor kattbur som tar upp all plats av den lilla trädgård vi har.
Vi är samtidigt också väldigt glada för att resa på olika semestrar och i rådande omständigheter kan vi inte det men pandemin kommer inte vara i 15 år. Ska vi då resa så måste vi lämna katten på ett katthem som både är stressande och i många fall en dålig miljö. Jag vet att där finns riktigt bra katthem med stor yta och ute möjligheter men dom är inte många.
Varför envisas min fru om att skaffa katt när vi inte kommer kunna ge den ett värdigt liv? Vissa kvällar hinner inte ens min fru att städa och fixa till vår marsvinsbur och det kan ibland dröja flera dagar innan tillfälle ges.
Hur ska jag tackla detta? Hon går runt och surar hela dagarna men samtidigt fortsätter att konstant tjata om det. Att avliva våra gamla katter var det värsta beslutet jag någonsin behövt göra och jag grät som ett litet barn men jag gjorde det för veterinärerna och jag själv ansåg att vi inte kunde ge dom ett stressfritt liv och där fanns INGEN som ville ta över dom. Tro mig, vi provade.
Snälla hjälp mig. :(