Min sambo är livrädd för Corona. Han har diabetes och tycker sig tillhöra riskgrupp. Idag kom min son hem snuvig från skolan och sambon tycker att han ska åka hem till sin pappa trots att det är min vecka. Det tycker inte jag. Min vecka, mitt ansvar. Vad tycker ni?
Diabetes är en riskgrupp. Men att ungen är lite snuvig kan inte betyda att han inte kan vara hos er. Det är väl om han får riktiga coronasymptom som feber, andningsproblem och halsont man kan börja oroa sig.
Är han extremt orolig får han väl separera sig från er och bo i eget rum, inte äta i köket samtidigt osv
Diabetes är en riskgrupp. Men att ungen är lite snuvig kan inte betyda att han inte kan vara hos er. Det är väl om han får riktiga coronasymptom som feber, andningsproblem och halsont man kan börja oroa sig.
Är han extremt orolig får han väl separera sig från er och bo i eget rum, inte äta i köket samtidigt osv
Nu ska man ju inte stirra sig blind på symptom då man kan ha Covid utan minsta lilla symtom också. Att ha feber, halsont etc betyder inte att du har Covid, likaväl som du kan ha dessa symptom vid Covid också.
Nästäppa kan absolut bero på Covid, precis som det även kan vara just nästäppa.
Men håller med dig i övrigt.
Jag anser inte att ditt barn ska vara hos sin pappa TS. Barnet kan mycket väl stanna hos er. Är din sambo så rädd så ska han inte ens vistats ute i samhället, då det räcker att gå in på en kiosk för att bli smittad.
Nej, han tillhör inte någon riskgrupp enbart pga diabetes, precis som att inte jag gör det heller enbart pga hypertoni.
Det där är väl upp till alla medföräldrar hur de vill göra, jag hade inte gått med på att lämpa av min sjuka unge på den andra föräldern. Exets sambo är också fobiskt rädd för covid-19, men hon får snällt finna sig i att barnen har rätt att träffa sin pappa, även om de är snuviga.
Diabetes är rätt brett begrepp. Har han typ 1, 2, mody, Lada?
Jag har typ 1 och haft i 25 år. Läkarna var inte jätteoroliga för att jag är bara 30 år, jag lider inte av högt blodtryck, ingen övervikt etc. Men det är klart våra kroppar tar större stryk.
Och har han typ 2 diabetes, högt blodtryck, övervikt så förstår jag han är orolig. Men då får han isolera sig från er. För det är ju din vecka. Man utsätts alltid för något som diabetiker. Influensa= helvete. Magsjuka har jag nästan dött av 2 ggr men man måste fortfarande leva. Vad säger hans läkare?
Ja då överdriver han...Brukar han bli sån här över andra sjukdommar med som t.ex. magsjuka?
Tror det tyvärr kommer krävas en hel del tid hos en kurator för att hjälpa han .
Tänker att det är hans oro och då är det han som får isolera sig.
Var ska han dumpa yngsta barnet om det blir sjukt?
Förstår jag rätt att han faktiskt går till jobbet två dagar i veckan? Isf är det ju ännu mer befängt att han resonerar som han gör.
Din partner får helt enkelt flytta ut, till kompis, släkting, isolera sig på ett hotellrum, de veckor ditt barn är hemma hos er ocj är förkyld.
Helt ärligt så är det ju faktiskt så att man bör isolera sig helt om man nu inte vill bli smittad. Det gör en anhörig till mig.
Vadå "tycker"? Han ÄR riskgrupp! Och om sonen har möjlighet att vara hos pappa ska han självklart vara det, det handlar väl om en vecka högst. Varför tar du inte corona på allvar? Och hur lite bryr du dig egentligen om din sambo skulle dö för att din snorige son drar med sig virus hem?
Vadå "tycker"? Han ÄR riskgrupp! Och om sonen har möjlighet att vara hos pappa ska han självklart vara det, det handlar väl om en vecka högst. Varför tar du inte corona på allvar? Och hur lite bryr du dig egentligen om din sambo skulle dö för att din snorige son drar med sig virus hem?
Din sambo har på extrem ångest, antagligen tvång och väntar på att få att komma till en kurator. Han mår inte bra. Är det verkligen viktigt vad vi tycker om att sonen kanske skulle kunna åka till sin pappa? Hade pappan kunnat ta emot så hade jag skickat sonen dit ja, inte en långsiktig lösning men tills sambon fått hjälp och börjat jobba med sina problem.
Det kan dessutom absolut vara så att barn med symptom som inte syns utåt är i skolan.
Jag misstänker att det skulle kunna bli ganska många missade veckor för din del om han inte ska vara hos er vid förkylning? Skulle det handla om ett enstaka tillfälle så visst jafe man kunnat kompromissa och låta honom stanna hos sin pappa den gången, men det förutsätter ju också att pappan går med på det.
Då hade ni inte haft något val. Det har ni nu!!
Går pappan att prata med så kan du iaf fråga. Din sambos mående har spårat ur och även om man inte ska tolerera vad som helst... Det är inte pga elakhet.
Precis! Och TS kommer med sitt "nej, men jag tar corona på allvar" bara för att i nästa andetag skratta om när sambon ville tvinga på henne handsprit efter att de varit på BVC och "håll i er nu" när hon berättar att han är hör och häpna, en lärare!
Riktigt pinsamt.
Då kanske du ska låta din sambo läsa igenom tråden och se hur du hånar honom online för hans känslor och rädslor kring corona?
Det är ju ditt förhållande, men ärligt talat, hade det varit jag hade jag inte uttryckt mig som du har gjort här, enbart för att få medhåll. Riktigt pinsamt. Stötta din partner som går igenom en jobbig period just nu istället, kanske?
Jo, om du har diabetes med komplikationer, har du välbehandlad diabetes har du ingen förhöjd risk, och är fallet så för sambon så löper han ingen större risk än nån annan.
Så här är det. De allmänna råden (läs skyldigheter) är att den som är sjuk ska isoleras om det går. Minst en armslängds avstånd och hög hygien. Din sambo gör rätt som spritar toa, handtag mm. Måste barnet vara i alla rum?
Så här är det. De allmänna råden (läs skyldigheter) är att den som är sjuk ska isoleras om det går. Minst en armslängds avstånd och hög hygien. Din sambo gör rätt som spritar toa, handtag mm. Måste barnet vara i alla rum?