Kan knappt äta. Gravid. Tips sökes

Hej!

Har sedan vecka 6 ungefär haft extrema problem med illamående. De första 3 veckorna var jag i princip sängliggandes och levde på nudlar och isglass. Efter inskrivningsmötet fick jag Lergigan comp utskrivet och kunde börja leva lite mer normalt. Har dock inte kunnat äta ordentligt sen dess.

Illamåendet började släppa vid ca 12 veckor men kommer och går och tycker inte Lergigan hjälper mycket alls.

Går in i vecka 14 (imorgon 2/11). Kan knappt lukta på något. Går jag nära diskhon vill jag spy, slänger jag sopor vill jag spy. Mår inte illa konstant utan börjar må illa när något triggar igång det t.ex lukt. Problemet är att i princip all mat gör mig illamående. Det räcker med att jag brer smör på en macka så blir jag spyfärdig. Kan inte laga mat och kan knappt äta mat. Har inga hungerkänslor alls, inget hungersug. Kan gå en hel dag utan att äta vilket såklart är väldigt ohälsosamt både för mig och bebis. Jag tror nästan att det tillochmed är psykiskt. Att jag undermedvetet är så rädd för att äta och hålla på med mat då jag gått runt i nästan 2 månader konstant illamående att jag är rädd för att laga mat och äta mat. Detta är alltså inget jag gör med flit utan jag försöker verkligen men just nu är det otroligt svårt. Kan dricka olika saker men fast föda är i princip omöjligt. DOCK kan jag äta ute på restaurang utan problem. Ibland går det bra att börja äta mat men efter ett par tuggor tar det stopp. Har tagit vitaminer och andra tillskott men det kompenserar ju såklart inte för en bra kost. Är så rädd att bebis inte får i sig allt den behöver och kommer pga det få komplikationer.

Tog upp detta med min BM för 2 veckor sen men hon sa bara att de kommer släppa inom nån vecka men de gör det inte.

Någon som varit med om liknande och har några tips på vad som funkade för er?

Anonym (E)

Tue 3 Nov 2020 18:27

#1

Det är inte psykiskt, det är hormonellt. Och det kommer att gå över. Jag mådde fruktansvärt illa 24 timmar om dygnet från runt v 6 till runt v 18 vid båda mina graviditeter. Efter v 18 bara illamående ca halva dygnet. Första grav var det enda jag kunde äta salta pinnar och gurka. Klarade inte heller att dricka så jag blev inlagd några gånger med dropp. Åt också Lergigan Comp och det hjälpte bara väldigt, väldigt lite. Andra graviditeten tvingade jag mig själv att äta och dricka så gott det gick fast det var nästan omöjligt, ville slippa inläggning och dropp. Fick av alla läkare jag träffade veta att det inte är någon fara för bebisen, den tar vad den behöver. Det är tyvärr du som mår skit, men det kommer som sagt gå över förr eller senare. Båda mina barn har fötts friska och är fortfarande välmående. Men äldsta älskar salt och jag misstänker att det är kosten på salta pinnar han fick i magen som orsakade det :P

askyfullofstars

Tue 3 Nov 2020 18:34

#2

Har inga råd att ge- är i exakt samma sits fast är bara i v7. Kan inte äta något. Allt kommer upp. Förstår dig precis!

Ebo88

Tue 3 Nov 2020 18:40

#3

Xmion skrev 2020-11-01 22:27:09 följande:

Hej!

Har sedan vecka 6 ungefär haft extrema problem med illamående. De första 3 veckorna var jag i princip sängliggandes och levde på nudlar och isglass. Efter inskrivningsmötet fick jag Lergigan comp utskrivet och kunde börja leva lite mer normalt. Har dock inte kunnat äta ordentligt sen dess.

Illamåendet började släppa vid ca 12 veckor men kommer och går och tycker inte Lergigan hjälper mycket alls.

Går in i vecka 14 (imorgon 2/11). Kan knappt lukta på något. Går jag nära diskhon vill jag spy, slänger jag sopor vill jag spy. Mår inte illa konstant utan börjar må illa när något triggar igång det t.ex lukt. Problemet är att i princip all mat gör mig illamående. Det räcker med att jag brer smör på en macka så blir jag spyfärdig. Kan inte laga mat och kan knappt äta mat. Har inga hungerkänslor alls, inget hungersug. Kan gå en hel dag utan att äta vilket såklart är väldigt ohälsosamt både för mig och bebis. Jag tror nästan att det tillochmed är psykiskt. Att jag undermedvetet är så rädd för att äta och hålla på med mat då jag gått runt i nästan 2 månader konstant illamående att jag är rädd för att laga mat och äta mat. Detta är alltså inget jag gör med flit utan jag försöker verkligen men just nu är det otroligt svårt. Kan dricka olika saker men fast föda är i princip omöjligt. DOCK kan jag äta ute på restaurang utan problem. Ibland går det bra att börja äta mat men efter ett par tuggor tar det stopp. Har tagit vitaminer och andra tillskott men det kompenserar ju såklart inte för en bra kost. Är så rädd att bebis inte får i sig allt den behöver och kommer pga det få komplikationer.

Tog upp detta med min BM för 2 veckor sen men hon sa bara att de kommer släppa inom nån vecka men de gör det inte.

Någon som varit med om liknande och har några tips på vad som funkade för er?

Min räddning var att ha småsaker till hands.

Riskakor i olika smaker, clementiner, rån, sådana puffar som man har i exempelvis filmjölk, gurka, tomat, filmjölk och salta pinnar och chips.

Jag köpte också hem måltidsdrycker, sådana som du kan hitta på Ica/Coop bara för att få i mig något.

Pommes frittes slank också ner.

Det är jättejobbigt när det håller på och jag hoppas det går över snabbt för dig

Xmion

Tue 3 Nov 2020 21:56

#4

Skönt och höra att man inte är ensam! Tyvärr kan jag inte ens äta snacks och småsaker heller. Pepparkakor går ner och pommes. Var på tidigt UL igår och allt såg nästan överdrivet bra ut haha. Bebis hade välutvecklade organ och verkade må super. Varit lite piggare idag men knappt ätit något. Det är så svårt när man verkligen inte känner sig de minsta hungrig någonstans. Dock tyckte jag mig inte vara lika luktkänslig men är osäker på om det är för jag är täppt i näsan eller om de börjar släppa haha. Däremot efter Ultraljudet kunde jag lätt åka till donken och trycka en hel meny plus en milkshake men så fort jag kommer hem så tappar jag förmågan att äta. Väldigt konstigt må jag säga.

Har funderat på stt beställa näringsdrycker från apoteket. Sådana man brukar dricka när man opererat mun/hals, är sjuk eller av någon annan anledning inte kan äta fast mat. För att få i sig lite energi. Jag märker ju hur svag jag har blivit. Varit ute på en riktig långpromenad med hundarna för första gången sen jag började må så dåligt och fick träningsvärk i vaderna vilket aldrig hänt förrut haha.

@askyfullofstars Hoppas de släpper tidigare för dig så du slipper gå såhär länge o må illa! Det är hemskt! Tur man vart på lite bättre humör när man fick se lilla krabaten hoppa runt där i <3

drömmaromsmått

Sat 7 Nov 2020 10:30

#5

Är gravid i v7 med femte barnet, har haft hyperemissis med alla ungar och har nog åkt på det igen.

Kan inte säga att något direkt hjälper mot illamåendet, har fått lergigan comp utskrivet började med det igår men kräktes upp allt både på fm och kvällen.

Hoppas jag får behålla morgonens dos. Ska ringa hc igen och be om primperan som man kan ta i kombination med lergiganen och kanske be om vanlig lergigan till natten, igår var jag uppe till 01 och kräktes. Natten innan sov jag inte en blund, varje rörelse i sängen orsakade en våg av illamående så inatt la jag mig på soffan när jag kräkts klart.

Har överlevt mina graviditeter genom att småäta mest hela tiden och sovit bort tiden.

Man får försöka hitta vad som funkar bäst att få i sig, med först var det piggelin (har fortfarande svårt för doften och smaken av piggelin tio år senare) gulaschsoppa och cheeseburgare så jag hade kanske 10 burgare i kylen, med andra låg jag i sängen och åt pizza och drack näringsdryck.

Tredje och fjärde levde jag på rostade mackor.

Nu är det inget som riktigt funkar, suger på wertherskolor eller syrliga halstabletter hela dagarna och har lite lättare med glass.

Aryzza

Sat 7 Nov 2020 18:38

#6

En vän luktade på kanel jämt och tyckte det hjälpte.

Jag mådde illa från V 6 till ca v 20 och åt mest frukt som legat i kylen. Mest clementiner och vindruvor. Kiwi. Ibland funkade smoothies med frysta bär, mjölk och yoghurt.

Kan knappt äta. Gravid. Tips sökes

INNEHÅLL