Tjej___ Hadu du kunnat bo särbo med en kille du gillar i flera års tid eller för alltid?

Jag tycker det beror på vad problemet är.

När jag var yngre hade jag nog svarat nej på båda frågorna. Nu när jag är lite äldre och faktiskt känner en del personer som lider av olika psykiska åkommor så ser jag ju att vissa av dem skulle det visst gå att ha en relation med, medan andra skulle jag tacka nej till. 

Jag känner en person med schizofreni. Henne ska man hålla sig undan, helt enkelt. Hon har mediciner och det går hyfsat ok, men att bo ihop med henne, nej då skulle alla knasigheter märkas efter ett tag. Möjligen särbo om man var sån att man helt enkelt kunde skaka av sig hennes knepigheter och gå hem till sitt. 

Känner en person med asperger, mycket fin person men har lite svårt med det sociala och behöver mkt egen tid. Särbo skulle kunna gå utmärkt, om man själv också vill vara särbo. Skulle han möta någon som absolut vill bo ihop tror jag att han själv skulle göra slut för att han inte orkar själv. 

En tredje person jag tänker på får raseriutbrott titt som tätt, mår skitdåligt av det men har svårt att hejda sig. Henne vill man verkligen inte vara varken sambo eller särbo och absolut inte skaffa barn med. 

En fjärde har inga diagnoser vad jag vet men jag skulle gissa på någon slags ADHD + något mer. Han vill vara särbo (han är det också) och han har en partner som bor så många timmar bort att de inte ses ens varje månad, vilket tydligen passar honom utmärkt.