Vad är din åsikt om manliga feminister?

Om feminism verkligen vore för alla oavsett könstillhörighet så är det suveränt bra och något jag utan motstånd skulle identifiera mig med.

Dock så gör jag inte det idag och det beror på att när man lyfter ett problem som män upplever är till nackdel inom jämställdhet så mottas det inte med någon positivitet eller seriositet. Snarare tvärtom, det ses som ett hot. Man agerar som om rädslan fanns att resurser tas från kvinnoproblemen eller att kvinnornas problem ska överskuggas.

Jag köper att problemen kvinnor har är betydligt flera, kan vara av svårare art och i flera fall behöver prioriteras. Det är helt ok. Men det jag inte köper är att man då kallar feminismrörelsen att vara för alla eftersom man bevisligen inte agerar så. Man borde vara ärlig och säga att feminismen är för kvinnornas förbättrade rättigheter och ställning i samhället. Vilket är helt ok att ha en rörelse för, inget fel med det.

Skulle feminism vara för

alla

så bör man också ta allas problem med samma seriositet och våga lyfta problem som även berör män utan att känna sig hotad. Då skulle män och kvinnor kunna samarbeta på ett annat sätt gentemot jämställdhet och vi kunde göra det här tillsammans.

Så länge man visar på att män inte hör hemma inom feminism, ensidigt bara vilja fokusera på kvinnornas problem (vilket är ok), attackera något kön med t.ex. provocerande citat osv. Då har jag svårt och se hur samma rörelse skulle kunna vara för alla. Jag känner mig inte välkommen.

När det kommer till feminism så är budskapet bra och andemeningen god.

Men problemet som jag ser det är att man har svårt att hålla sig till objektiva analyser av omvärlden. Många feminister går in med stark kraft och försöker hitta fel med män i alla tänkbara situationer som finns. Även där det inte finns några så skapar man argument och konstruerar verkligheten utefter filtret att kvinnan på något sätt har fallit offer och män är boven.

Med sådana glasögon på i alla situationer så kan det inte bli bra. Det jag efterfrågar är att man objektivt och rättvist tittar på sin omvärld. Där kvinnor har fallit illa så hjälper man dem samtidigt som man inte får vara rädd för att hjälpa män där män far illa. För så är det, vår värld är inte så svart vit så att allt är vinklat mot eller för det ena könet. Det varierar beroende på vad vi tittar på och i vilket område.

Börjar vi se ojektivt på världen och skippar allt hämndtänk, kompensationstänk för gammal ost osv. så kan vi verkligen börja göra skillnad på riktigt. Vi måste sluta filtrera allt och alla situationer genom glasögonen att det måste finnas något som bevisar att kvinnan har fallit offer överallt i alla tänkbara situationer även där det inte är så.

Jag vill arbeta tillsammans med kvinnor i kampen mot ojämställdhet. Men det kräver att man vågar krypa upp ur sina skal och ge och ta på ett konstruktivt, objektivt och vuxet sätt där båda könen har rätt att få hjälp där så behövs utan rädsla för att det på något sätt ska underminera den andra.

Vad är din åsikt om manliga feminister?

INNEHÅLL