Att bara ibland skriva ner sina känslor på sociala medier - Är det patetisk och omanligt om det kommer ifrån en man?

Jag tror att man kan ta familjeliv som utgångspunkt när man pratar om hur bra vi människor tolkar text. Jag törs påstå att vi generellt sett är förbannat dåliga på det. För hur ofta blir det inte bråk och tjafs som slutar i personangrepp? Det förekommer i nästan varj tråd i vilket ämne som helst.
den tendens jag kan ana är att ju känsligare ett ämne är, mer känslobaserat, desto flitigare förekommer tjafset och påhoppen.

Läser man trådarna med lite mer objektiva ögon ser man att otroligt ofta menar kombattanterna ungefär samma sak fast de uttrycker sig på olika sätt. Jag tycker att slutsatsen pratar för sig själv, generellt sett är vi fruktansvärt dåliga på att avgöra eventuell äkthet.

Visst ska man tänka sig för innan man skriver, man kan och får inte uttrycka sig hur som helst var som helst när som helst. Men det gäller även för den som läser, för ansvaret över hur text tolkas ligger tungt på läsaren. Man har ett ansvar som läsare att inte tolka allt som fejk och fusk.  För rent krasst, skribenten har ett ansvar att inte skriva kränkande osv, men den kan aldrig någonsin styra hur läsaren uppfattar och tolkar texten. 

För en självklar fråga i denna diskussion är "vad är äkta"? Du har inte samma definition som alla andra och vice versa. Det är det som är pudelns kärna och gör denna diskussion omöjlig egentligen.

Ja, det är patetiskt att skriva känsloväggar online som man. Däremot är det inte patetiskt eller omanligt att känna sorg. Men uttryck dem i rätt forum(dvs för din fru/far/terapeut/vän). 

"Vad är en tjejfärg? Färg har inte kön, det vet väl alla, kolla själv. Jag fattar inte aaaaaalls vad som menas med tjejfärg". Därför. 

Det absolut värsta bottennappet jag beskådat i realtid via facebook, var när en tjejkompis grälade med sin mamma helt öppet under ett par timmar med kommentarer fram och tillbaks. Det började med något i stil med "Ha en underbar morsdag alla mammor utan min mamma". Sedan svarade mamman på det, vad fan menar du med det? sedan inlägg på inlägg tills det eskalerade i fula ord kärring, hora, Både mamma och dotter kallade varandra det. Grova personangrepp. Du var ful redan som bebis osv osv. Sådär fram och tillbaks i timtal. 

Verkligen helt absurt surrealistiskt. Kunde bara inte titta bort heller. Som det där om att titta på en tågkrasch. skickade "Lugna dig bara ta bort hela inlägget" till henne men fick inga svar.

Varför kvinnor får gnälla men inte män är naturligtvis orättvist. Men då jag vet hur mycket det straffar sig att gnälla som man (Av kvinnor och andra män) och hur mycket man förlorar på att ha gnällt istället för att istället varit tyst så vill jag bestämt avråda alla män från att gnälla, tala ut, öppna sig osv.

Att visa sig svag, prata ut om sina problem osv osv. är en sån sak som inte behöver straffa sig direkt för en man, tvärtom kan det kännas befriande att öppna sig och berätta vad man känner. Andra kan tom berömma dig för det och uppmuntra dig att fortsätta göra det. Men det är en tillfällig vinst mot något som straffar sig rejält över tid.

Jag anser att det är helt förlegat att fundera på om det är manligt att visa känslor. Jag gillar mentalt starka män som inte bryr sig om vad andra tycker och alltså kan skriva om känslor utan problem.

Att göra det på facebook är lite dubbelt. Ibland är det ett uppenbart fiskande och andra gånger kan det vara värdefullt att dela erfarenheter som andra också har. Jag har sett många fina exempel på det. Man känner sig mindre ensam med sina känslor om någon annan har upplevt något liknande.

Om jag uppfattar inlägget som ärligt och uppriktigt så brukar jag skriva något stöttande. Om det känns fejk och fiskande brukar jag bara ignorera det.

Tänker du på ensamma mammor som har två jobb för att försörja sina barn eftersom pappan drog eller kvinnan som måste fly med barnen från mannen som hotar att slå ihjäl henne till hemlig ort och börja om från scratch, eller kvinnor som överlever våldtäkter och skuldbeläggs för att de var för fulla/utmanande/sent ute, eller tonårstjejen som måste gå tillbaka till skolan efter att hennes ex har spridit nakenbilder av henne över hela nätet, eller kvinnor som måste leva med svåra förlossningsskador eftersom sjukvården anser att det är sådant man får ta, eller kvinnliga journalister, debattörer och politiker vars inbox fylls av hot om våldtäkt och förslag på vad som borde göras med deras fittor, eller alla kvinnor som måste leva med risken att bli överfallna på löprundan eller våldtagna på dejten eller väg hem från jobbet.

Är det vad du menar när du skriver att det inte ställs samma krav på mental styrka hos kvinnor?