Hopeforaplus skrev 2020-12-22 18:31:17 följande:
Vi har försökt sedan september så 4 månader men det tär så jäkla mycket på en trots att det ?bara? gått 4 månader.. :( samma dag som jag fick mitt negativa besked så fick jag veta att jag skulle bli moster för första gången. Så kul men samtidigt så ledsen. Vill ju också. Kände sån avundsjuka hemskt nog.
Tog ett tidigt test så det borde ju vista korrekt?:/
Han tycker det är jättetråkigt men tycker inte att jag ska gräva mer mig, han förstår inte på sånt sätt jag önskat att han skulle förstå. Han säger alltid ?det går nästa gång? och det är ju bra att han är positiv men önskade bara att han kunde förstå att man kan och får må skit när det inte gått och att det är svårt att tänka så.
Det är okej att gråta och vara ledsen, en månad är lång tid att undra och hoppas och sen få ett negativt är hemskt. Så måste man börja om och vänta på nästa chans, men den kommer och tillslut går det och då kommer det kännas som att tiden gått snabbt tror jag.
Förstår att det kändes så, jag hade nog reagerat likadant när det är någon så nära, kanske dom har kämpat länge i smyg också?
Tycker du ska säga till din man på vilket sätt du vill bli stöttad, att det inte alltid hjälper att säga "nästa gång" utan ibland behöver du en kram, få gråta och att han bara finns där för dig eller hur du nu vill ha det
Sen vill jag tipsa om att försök att vända dig till glädjen i det barn du har, det gör jag nu senaste två försöken som inte gick vägen, jag ville så gärna vara gravid men är tacksam för min son men vill så så gärna ha en till men jag är tacksam för honom så går tankarna runt, runt, runt och jagar ifatt på varandra haha