Ingen duschar efter skolidrotten

MRAKas skrev 2020-08-22 17:36:37 följande:

Givetvis försvarar jag inte våldtäkt.

För mig är det ganska självklart att vuxennärvaron i omklädningsrum/dusch sker med personal av samma kön som barnen. För mig är det också rätt självklart att det alltid ska vara mer än 1 vuxen, o ingen ska lämnas ensam kvar.

Jag respekterar alla era tråkiga erfarenheter, det gör jag verkligen.

Men jag hävdar endå att detta med att vara naken tillsammans med andra i en sån här situation blir lättare o lättare ju mer man utsätter sig själv för det, precis som alla andra rädslor o fobier "face your fears".

Det kanske skulle funka att skolan alltid planerade in alla idrottspass i slutet av dagen så barnen kunde gå direkt hem efter? Men det är väl inte praktiskt genomförbart?

Men om vi nu prompt ska dalta med barn och ungdomar o låta de själva välja om de vill duscha eller inte så tycker jag faktiskt att det vore bättre att göra om idrotten helt istället.

Ta bort all fysisk aktivitet o lär bara ut träning i teorin, kraftsamla sen o satsa allt krut på att lära barnen och ungdomarna hur man fixar en sund och nyttig kost, vikten av sömn, osv. Lär ut hur man lever en hälsosam livsstil.

MRAKas skrev 2020-08-23 10:08:49 följande:

Jag har nu greppat vad det hela handlar om o vad det bottnar i, jag inser att denna diskussion är lönlös.

Om jag får titta lite i min kristallkula så kommer detta inom en överskådlig framtid leda till att tillräckligt många kommer att ruttna fullständigt på att tjafsa ang detta. Det kommer då resultera i att skolidrotten i sina nuvarande form skrotas helt, praktiken tas bort och träning/rörelse kommer istället läras ut teoretiskt.

Vad bottnar den i då?

Jag har som många andra, dåliga minnen av skolidrott. Jag var ett knubbigt och klumpigt barn. När vi spelade fotboll var det de redan duktiga killarna som jagade bollen medan jag stod i kanten och försökte göra mig osynlig. När bollen råkade hamna åt mitt håll sprang jag skumpande efter den och alla skrattade, så det slutade jag med.

Efter gympan skulle alla duscha i samma trånga dusch, och den manlige idrottsläraren kom in, gick en lov och skrek att vi skulle tvåla in oss ordentligt. Alla väntade med att ta av sig kläderna tills han gått så sen hade vi 10 min på oss att klä av oss, duscha och byta om. Alla tjejer jämförde kroppar och sa att just de var tjockast. Jag var tyst och försökte dölja min fula bonnabränna, mina bröst som började växa före alla andras och smussla undan mina fula tanttrosor. Jag skämdes.

I vuxen ålder har jag funnit att jag älskar att röra på mig, men inte i tävlingsinriktad lagidrott, utan genom att springa, simma och cykla. Det tog dock lång tid att komma över skolidrottens trauma.

Det jag skulle velat ha är idrott som inte gick ut på jämförelse utan att träna individuellt mot egna mål, samt avskilda duschutrymmen utan lärares eller elevers blickar.

Ingen duschar efter skolidrotten

INNEHÅLL